28 december, 2010

Appar, askänkor och kalsongbombare speglar 2010

I dag kom Språkrådets nyordlista för 2010. Som vanligt blir det en ganska talande sammanfattning av det gångna året och det blir tydligt hur språket är en direkt spegel av det samhälle och den tid vi lever i. Gå in och botanisera själv i listan eller ta bara en munsbit här:

asktåg - extratåg som sattes in för att kompensera flygstoppet efter vulkanutbrottet på Island
facebooka eller fejsbooka - skriva på Facebook
kaffeflicka - ny betydelse: ung kvinna som bjuds in ”som något sött till kaffet” på en herrmiddag
köttklister - ämne tillverkat av djurblod som kan användas för att klistra ihop mindre köttdelar till något som ser ut som hela köttstycken
valpromenera - bedriva valpropaganda medan man promenerar omkring

På vår Facebook-sida har vi dessutom tagit upp tunnelbanebutler, vuvuzela, nakenskanning, laserman och snökaos som tidstypiska ord.

27 december, 2010

Språkfrågor genererade 240 kronor till Stadsmissionen

Den som ställde en språkfråga på vår Facebook-sida mellan lucia och julafton hjälpte till att skänka pengar till Stadsmissionen. I vår julkampanj skänkte vi nämligen 10 kronor för varje fråga till Stockholms hemlösa. Nu är julen över och vi summerar frågorna: 23 frågor plus en till som liksom smugit sig in i kommentarerna. Det genererar alltså 240 kronor. Tack alla ni som frågat och diskuterat, och värm gärna upp inför nästa kampanj. Här är frågorna, svaren hittar du på Facebook.

  1. Fråga: Varför heter det "varför" och inte "vadför", då detta faktiskt är vad man oftast undrar?
  2. En till: Vad styr att vissa länder blir -iet och andra -ien på svenska? Jämför t ex Mongolia/Mongoliet med India/Indien.
  3. Har ni bra översättningar av följande ord på lut: advocacy, facilitator, mainstreaming, accountability?
  4. Knappt/knappast är väl ändå inte synonymer och kan bytas ut hipp som happ? "Knappt" innebär "nästan inte" (jag blev så glad att jag knappt kunde andas) medan "knappast" innebär "absolut inte" (det är knappast troligt att Fredrik Reinfeldt tar över Mona Sahlins ministerpost). Ändå ser jag orden användas synonymt med varandra i tryckta texter av alla de slag och undrar om de en gång var synonyma med varandra, därefter upphörde att vara det och nu har blivit synonymer igen. Bör jag anmärka på (miss)bruket när jag hittar det under ett korrekturläsningsarbete eller är betydelseförskjutningen nu ett faktum vi får leva med?
  5. Hej! Vilket är ert favoritord?
  6. Varför heter det "Lätt som en plätt?" :)
  7. Har ni något roligt exempel på särskrivning? :) typ Elgigantens kassa personal...
  8. Hur skulle ni översätta ordet Empowerment? - är det ett substantiv eller ett adjektiv? Och hur översätta empower? Jag vet att orden används i svenskan, och får små kliande knottror när jag ser det :-) men får inget grepp om hur man ska handskas med böjningar och tempus. Hur böjer man ett ord som empower, om man stoppar in det i svenska språket som det är??
  9. Vad heter en duell med tre deltagare? Triell?
  10. Jag skriver själv "kollegor", men ser överallt att folk skriver "kolleger" med -er på slutet. Vilket är egentligen korrekt? (Jag tycker -er-sluten, som finns på fler ord, är "stockholmska"!)
  11. En bonusfråga: jag avslöjar troligen min ålder nu, men när jag lärde mig geografi hette det "Somalien". Idag säger "alla" (åtminstone på TV) "Somalia". Vad hände? Vilken form är rätt? Själv tror jag det är kontamination från engelskan. Men -ien i slutet på landsnamn är ju fortfarande vanligt (Belgien, Italien) så varför byter vi på ett land och inte på alla?
  12. Jag undrar om man kan hitta en tidpunkt då vi slutade försvenska namn på andra länder. I mitten på 1900-talet blev ett antal afrikanska länder självständiga, och då ändrade vi inte Nigeria till Nigerien eller Tanzania till Tanzanien. I Sydamerika har vi Brasilien (känt i Sverige sedan 1500-talet), men Bolivia och Columbia (namngivna på 1800-talet). I USA har vi Kalifornien, men Virginia (fast i en gammal vistext kallas det Virginien). Tendensen verkar uppenbar.
  13. Skulle ni säga att det finns ett ord som heter "tjoflöjt"?! Vad skulle betydelsen i så fall vara? Synonym?
  14. En fråga som twitterspråkrådgivningen gick bet på idag: Kan trekamp vara både en kamp mellan tre personer och en mångkamp med tre grenar? (Jfr tvekamp vs femkamp)
  15. Vilket ord är tidstypiskt för 2010?
  16. Vilken felstavning är det vanligast att vi gör?
  17. Ny fråga: Varför säger man: Sjutton gubbar! Elller: Det var som sjutton. Vart kommer det ifrån?
  18. Finns det ett lättbegripligt uttryck för det klämkäcka periodicitet? Jag har försökt mig på regelbundenhet, men det känns bara marginellt bättre. Eller skulle ni kunna ta och uppfinna ett, tack? (Hur ofta? blir inte riktigt konsekvent uttryckt i sitt sammanhang.)
  19. Betrakta följande meningar: "Påtande i sin trädgård mår han som bäst. Påtande roar honom." Det första "påtande" är vanligt presens particip, medan det andra torde vara gerundium, som väl egentligen inte finns i svenskan. Fråga: kan/får man skriva som i andra meningen, eller måste man övergå till infinitiv för att ha ryggen fri?
  20. I SAOL står det "en racket". Men jag säger nog hellre "ett". Hur gör ni?
  21. En fråga som det twittrades om igår: Om man flyttar fram ett möte, lägger man det då tidigare eller senare i tid? Och om det även kan vara tidigare - vad relaterar man då "fram" till?
  22. Indiansommar kommer ju av engelskans "Indian summer". Är det indier eller rödskinn? Och varför?
  23. Är det frågelåda fram till, eller till och med, julafton? ;-) Undrar över ordet ultimat... Allt oftare används det där jag tycker att det korrekta ordet skulle vara optimal. Vad är skillnaden (och likheten) mellan begreppen?

22 december, 2010

Språkrådet bestämmer inte över språket

En vanlig missuppfattning är att Språkrådet, Sveriges språkvårdsmyndighet, bestämmer över hur vi får och inte får skriva. Så är det inte, och det kan nätets rättstavningskontroll intyga. Det kan nämligen inte stava till Språkrådet utan vill särskriva det eller infoga ett bindesstreck. Om Språkrådet verkligen hade bestämt över språket hade de nog slagit fast att deras namn inte är en felstavning.

21 december, 2010

Kommuninformation är inte lätt att läsa

Centrum för lättläst har gjort sin årliga kartläggning av hur det ser ut med lättlästa sidor på de svenska kommunernas webbplatser. Resultatet är inte särskilt bra: 74 procent har ingen information på lättläst svenska, och när det väl finns lättläst information är den ofta ostrukturerad och har problem med innehållet. Språkrådet har en notis om undersökningen.

Resultatet visar dels att det är svårt att få till lättläst-projekt, dels att det är svårt att underhålla lättläsa sidor. För även när de lättlästa sidorna väl har lanserats så måste de underhållas regelbundet så att informationen alltid är färsk och välstrukturerad. Lättlästa texter har flera olika målgrupper och är de välskrivna kan de vara till stor hjälp för bland annat lässvaga personer, personer med andra modersmål än svenska och personer med koncentrationssvårigheter. Därför är det viktigt att ta lättlästa sidor på allvar och inte bara kabla ut några sidor och tro att problemet därmed är löst för alltid. Precis som med allt på webben måste lättlästa sidor regelbundet uppdateras. Vi på Språkkonsulterna, som arbetar med att skriva lättlästa texter, hoppas att kommunerna snart börjar bättra sig på den här punkten.

Men man måste inte ha en särskild portal med lättläst information. Nynäshamns kommun har till exempel gjort vissa sidor enbart i lättläst, som informationen om ekonomisk hjälp. Och sådan typ av komplicerad information vinner nog alla på om den förklaras på ett tydligt och enkelt sätt.

16 december, 2010

Arr! Me be blabbering with me mates!

En kompis på Facebook frågade sig precis varför språkvalet "English (Upside Down)" finns. Väljer man det visas helt enkelt all text på Facebook uppochner. Ja, varför då kan man undra? Det är antagligen bara en rolig grej och har ingen praktisk funktion.

När jag googlade runt på jakt efter ett svar såg jag att det även finns "English (Pirate)" att välja på, alltså piratengelska. Jag kunde inte motstå frestelsen! Nu heter förstasidan News Ahoy! (och där kan man välja mellan shiniest booty (finaste skatterna) och fresh booty (nyaste skatterna)), events heter Grog Fests och man klickar på Arr! för att gilla något. Helt meningslöst, men jätteroligt. Om jag hade skapat världens största community skulle jag också översätta den till piratengelska, bara för att.

15 december, 2010

Do you speak Bankish?

Det är inte bara svenska banker som har ogenomträngliga och hopplösa villkor. Här är ett blogginlägg som efterlyser ett enklare språk i de engelska bankvillkoren. Kul! Språkkonsulterna har arbetat hela året med olika projekt på banker och hos Bankföreningen för att förenkla villkorstexterna. Vi får se vilka som hinner först - BankSimple eller Enkla avtalet.

09 december, 2010

Om 6 månader smäller det!

Om ett halvår är det dags för en av världens största klarspråkskonferenser - i Stockholm! Språkkonsulterna arrangerar den åttonde Plain-konferensen i samarbete med Språkrådet, Stockholms universitet och Umeå universitet. Det kommer att bli ett fantastiskt tillfälle för alla som jobbar med klarspråk att träffas, lära nytt och lära ut!

Missa ingenting: prenumerera på nyhetsbrevet och gilla konferensen på Facebook!

08 december, 2010

Språk på vers

Dikter att fundera över, limerickar att skratta åt, haiku att njuta av, sångtexter att tralla. Språket på vers är ofta njutbart, på olika sätt. Allt från Odysséen och oden i Eddan till Vem kan trösta knyttet, Frödings dikter eller Petters rimmade texter.

Själv är jag särskilt förtjust i träffsäkra rader om aktuella händelser, i stil med Alf Henriksson eller Povel Ramel. Jag log därför ordentligt brett när jag läste Holmbergs vers på sidan Namn och nytt i DN igår:

Wikileaks
Vad oftast blott ett fåtal vet
vet plötsligt nästan alla.
I kvav går mången hemlighet
och häpna rop hörs skalla.
Så blir det dunkla mer konkret
och mången glädjer sig åt det
men inte riktigt alla.

Jag antar att det är den precisa formen och underfundigheten som roar mig mest. Men språket och rytmen gör det njutbart också! Vilken typ av språk på vers gillar du mest?

07 december, 2010

Poppa inte upp dina extrafönster i onödan

Jag lägger ofta märke till ords utseende och en del ovana ordbilder gör mig full i skratt. Idag hade jag anledning att gå in på Språkrådets språkhjälp för att se vad de rekommenderar för det engelska pop-up window. Jo, det ska vara poppupp, som böjs poppuppen, poppuppar. Som tur är ger de också rådet extrafönster. Jag tror att jag håller mig till det sistnämnda, åtminstone när jag vill bli tagen på allvar.

Inga väskor i vestibulen

Lycka kan vara ett tåg som går i tid och inte är ersatt av buss! I högtalaren ropar lokföraren ut ett välkomstmeddelande. Och ber oss att inte ställa några väskor i vestibulen!

Jag fnissar lite och frågar sedan konduktören var vestibulen är. Det är där man kommer in förstås, fnyser han irriterat.

Ordet vestibul betyder förhall och har kommit till svenskan via franskan, från latinets vestibulum som betyder förgård.

I min föreställningsvärld hittills kan bara hus ha en vestibul. Men jag får nog helt enkelt bli mer vidsynt! Många tågvagnar har ju faktiskt ett litet utrymme där man kliver ombord, ett utrymme som bara är till för att slussa oss vidare.

Och där har jag faktiskt aldrig sett en väska utan ägare!

06 december, 2010

Språkvitsar alltid lika roligt

Efter att ha varit ute länge är vi lite frusna, min vid det här laget rätt buttra tolvåring och jag. Så lyser hon upp och frågar glatt om jag fryser. Ja, erkänner jag.



- Gör som Marsmänniskorna. Ställ dig i ett hörn, för där är det alltid nittio grader!



Så skrattar hon och kastar en snöboll på mig. Det språkligt flertydiga kammar på något sätt alltid hem skratt i vitsar. Eller är det bara min humor? Dessutom gillar jag att ungarna idag skämtar om marsmänniskor och inte norrmän eller blondiner eller så. Det är ett steg bort från att bygga in det nedsättande redan i användningen av språket.

Dagens ord:repatriera

Förra dagens ord (som nu kanske borde kallas veckans ord) var repartisera. Och ni minns väl alla vad det betydde? :) Dagens ord är farligt likt men har en helt annan betydelse. Repatriera innebär att återföra till hemlandet. Både ne.se och Wikipedia har flyktingar som exempel, men det är svårt att få någon uppfattning om huruvida det är positivt eller negativt laddat.

04 december, 2010

Språkfrågor engagerar i rulltrappan

I går förmiddags var jag ute och åkte t-bana i min fina profiljacka med Språkkonsulternas logga. Loggan är placerad på ryggen och som sig bör är den stor och väl synlig. I rulltrappan märkte jag plötsligt att en man sprang ikapp mig och stannade bredvid mig på trappsteget och log. (För dig som inte är stockholmare kan jag berätta att det här är ett mycket ovanligt stockholmsbeteende.) Men han hade en fråga till mig:
- Ursäkta, jag såg att du var språkkonsult, vet du möjligen vad mandel heter på tyska?

Aldrig har jag önskat mer att jag kunde lite tyska. Men tyvärr hade jag ingen aning om svaret. Däremot blev jag glad ända in i själen av att språk engagerar så mycket att människor vågar tilltala mig utan att de känner mig.

Och kära främmande man i rulltrappan, nu har jag tagit reda på vad mandel heter på tyska: det heter mandel, precis som på svenska.

01 december, 2010

En julkalender för språknördar

I dag är det den första december, dagen då vi får börja öppna luckorna i våra julkalendrar. Själv har jag nesligt nog inte hunnit köpa min chokladkalender än, så då är det tur att jag har en språkkalender här på nätet! Språkkonsulten Linnea Hanell ska nämligen lägga ut en julhälsning på ett nytt språk varje dag fram till jul på sin språkblogg. Här hittar du dagens lucka! Lär dig en julhälsning på ett nytt språk och lär dig samtidigt något om hur det språket fungerar. Linnea nöjer sig nämligen inte med att översätta hälsningen, utan förklarar hur meningen är uppbyggd grammatiskt. Jag längtar redan efter att få öppna nästa lucka.

30 november, 2010

Användarvänlighet i ett finskt nötskal

Finland har två officiella nationalspråk med samma juridiska status, finska och svenska. Finska medborgare har ett av dessa språk registrerat som sitt modersmål (eller kontaktspråk om man har något annat modersmål), och man får till exempel skattebesked på sitt modersmål. Det är alltså viktigt att ha rätt språk registrerat som modersmål, så det är förstås möjligt att byta. Det är några enstaka personer varje månad som ansöker om språkbyte.

Men nu har plötsligt ansökningarna börjat välla in. Bara den här veckan har Vasa tagit emot ansökningar från tiotals personer som vill ha svenska som modersmål, och samma sak händer i Esbo. Läs mer i Vasabladet. Hur kan det komma sig? Någon kampanj som upplyser människor om att de har möjlighet att byta modersmål? En plötslig våg av finlandssvensk patriotism? Nej, det är så att en radiokanal har startat en nättjänst som samlat alla blanketter och adresser man behöver för att ansöka om språkbyte. Det har helt enkelt blivit mycket lättare att byta modersmål! Ju mer användarvänliga sådana här tjänster är, desto fler är det alltså som använder dem.

Uppdatering 15.34: DN.se har också skrivit om "svenskvågen" i Finland.

Visa dina känslor med hjälp av elektroniken

Nu finns det programvaror som läser av hur du mår när du knappar på din telefon. Om du är glad eller ledsen, arg eller trött visas i form av mönster hos mottagaren. Läs om Petra Sundströms avhandling och förundras över teknikens framsteg och att mobilen kan visa vad du känner utan att du har sagt något. Kommunikation är mer än ord!

29 november, 2010

Internetpenetration

Visst är det roligt med nya ord, men vissa nyord gör mig bara snurrig. Som ordet internetpenetration som jag hörde för första gången idag. Tydligen betyder det typ internetanvändning. I Sverige använder ca 90 % av befolkningen internet. Vi har alltså 90 % internetpenetration. Totalt onödigt tillkrånglat.

Dagens ord: repartisera

Jag tänkte att jag kunde fortsätta redogöra för mina R-ord som jag lärt mig på sistone. Kanske är det någon mer än jag som tidigare inte stött på ordet repartisera? Det betyder i alla fall att dela på kostnaderna har jag nu lärt mig.

Wikipedia presenterar dessutom en spännande teori om att ändelsen -rep i kafferep skulle kunna komma från just repartisera eftersom kafferep ursprungligen var ett knytkalas. Tyvärr har jag inte min etymologiska ordbok här så att jag kan kontrollera detta. Någon annan kanske har?

27 november, 2010

Facebookfilosofisk

I dagens SvD-recension av Berglin och Stockholmsnatt använder recensenten Jonas Thente ordet Facebookfilosofisk. Jippi, tänker jag som är ordnörd - ordet ringar så mittiprick in en ny företeelse, och alla som någon gång hängt på Facebook vet precis vad jag menar. Här är fem exempel:

Livet är för kort för att avstå från kaffe.

O, jerum, jerum, jerum. Har i samband med disputation sjungit sånger jag endast trodde fanns i Roy-filmer. Nu vet jag bättre, o, quae mutatio rerum!

Om man ger en kristen och pretentiös typ ett resonemang, en kajalpenna och applåder har man en lojal mänska för livet.

Livet bygger på att morgonvanor är likadana.

With my body and his brains, what could go wrong?

24 november, 2010

Facebook, fejsbuck eller ansiktsbok?

När en företeelse blir vanligare i ett språksamhälle brukar stavningen påverkas och anpassa sig till nationella stavningsprinciper. Exempel på det är date (dejt) och klubb (club), och längre tillbaka i tiden försvenskade vi byrå (bureau) och paraply (parapluie). Facebook är en förhållandevis ung företeelse och alla är ännu inte aktiva och har ett konto på "Fejan", men vi hanterar det ofta i skrift och det börjar kännas som om vi behöver något mindre egennamnsaktigt när vi skriver om Facebook. I synnerhet när vi gör svenska avledningar blir det angeläget: "i går facebookade jag i en hel timme". Jag tycker att det börjar kännas rätt etablerat att använda fejsbuck och fejsbucka ... Eller är det någon som har något annat alternativ?

Kreativa ordbildningar
I förmiddags tvittrade några av mina kolleger om hur de hade fejsbussat och tubtvittrat, det vill säga läst och gjort inlägg i medierna på bussen och t-banan. Undrar om det finns fler sådana kreativa ordbildningar där ute?

23 november, 2010

Drick mjölk och lär dig mer om romani chib!

På Arlas mjölkpaket kan man just nu få lära sig mer om romani chib. Till exempel får mjölkdrickaren veta att romani chib är ett av Sveriges minoritetsspråk och att det har påverkat svenskan genom lånord som till exempel tjej.

Jag gillar initiativet, inte minst för att man genom språk kan lära sig mycket om andra kulturer. Med tanke på att romernas utsatta situation är mer aktuell än någonsin, känns det extra fint med den här mjölkpaketslektionen just nu. Kunskap är ju trots allt den bästa medicinen mot fördomar.

Särskrivningar ger uppmärksamhet

Curlinghallen i Umeå hette fram till nyligen Curling Hall. I alla fall enligt skyltarna på fasaden. Men nu har fastighetsägaren (kommunen) sett till att dessa har ändrats till Curlinghall, och alla stackars Umebor som ryste av obehag när de såg den irriterande särskrivningen kan nu jubla. De vann striden. Läs mer på VK.se.

Före detta ordförande i curlingklubben, Mats Persson, tycker dock att kostymnissarna på kommunen gjorde fel i att ändra eftersom de gamla skyltarna "gav uppmärksamhet och folk tittade på dem". Frågan är väl om det verkligen var den typen av uppmärksamhet som curlinghallen ville ha? Är verkligen all reklam bra reklam? Läs kommentarerna till artikeln för att se vad Umeborna anser. Mats Persson tycker också att curling hall är mer internationellt, trots att en engelskspråkig person skulle säga curling rink eller curling arena om en sådan här anläggning. För jag utgår från att det är engelska han syftar på? Eller är en särskrivning automatiskt internääätshonall?

En rolig parentes är att stavningskontrollen här på nätet inte vill acceptera särskrivning. Den vill att jag ska ändra till sär skrivning eller sär-skrivning.

20 november, 2010

Glömda kuriosa ord

Här på Pratbubblor har vi ju Dagens ord, eller numera kanske mera korrekt Vartredjedagsord. Nu har jag hittat en systerblogg: Glömda ord. Bloggen publicerar dagligen ett ord som glömts bort eller används väldigt lite i svenskan.

Dessutom uppmanas läsarna att använda ordet under dagen och sedan rapportera det till bloggen. Kul idé!

Dagens ord är Tuppjuck. (Men om du frågar mig så är det inte det minsta bortglömt. Det var nog ett av mina hundra vanligaste ord under tonåren "Åh, jag får tuppjuck!" och fortfarande kan jag falla tillbaka, fast mer sällan förstås.)

19 november, 2010

Dubbelesset på webben

Alla som någonsin kommit i kontakt med tyska språket vet att de har en väldigt praktisk bokstav som vi saknar, nämligen ß - dubbel-s:et. Nu tar också dubbelesset steget in på webben. Från och med den 16 november går det att registrera domännamn innehållande ß, som www.fußball.de, och det går också att registrera att redan existerande domännamn ska innehålla ett ß i stället för ss. Läs mer här!

Dagens ord: reparent

Efter några överjordiskt hektiska veckor är jag nu tillbaks med dagens ord. Och gissa om jag har lärt mig många nya ord! Jag har bland annat lärt mig 10 nya ord på R. Kände ni till exempel till ordet reparent förut? En reparent är ett fartyg som ska repareras. Lite smalt kanske men skulle ni stöta på ordet nån gång i framtiden så kan ni numera briljera med att ni kan ett så udda ord.

15 november, 2010

Sociala medier

Nu börjar det dyka upp massor med användbara och konkreta tips för att arbeta med sociala medier. Ximon har gjort en bra genomgång av användarperspektivet för sociala medier - vad du behöver och vad du kan använda det till.

OMG, såg du skylten? LOL!

I helgen fick jag syn på en registreringsskylt med en bokstavskombination som Transportstyrelsen kanske skulle överväga att lägga till sin svarta lista: ASG. Som alla som vuxit upp med sms och chattprogram vet, så är ASG en förkortning av asgarv. En svensk variant av engelskans LOL (laughing out loud, skrattar högt). Själv började jag fnissa när jag såg skylten, och det är nog inte en önskvärd reaktion. Men det stod ju asgarv!

Det finns förstås mängder av trebokstavsförkortningar som har uppstått med våra nya kommunikationssätt. Som OMG (oh my God, herregud) och BRB (be right back, kommer strax). Kanske kommer de att hamna på svarta listan en dag?

12 november, 2010

World Usability Day

Igår var det World Usability Day – internationella användbarhetsdagen – som har till syfte att medvetandegöra väldesignad form och välskrivna texter kan förbättra kommunikationen runt om i världen. En sådan dag kan ju inte ett gäng examinerade språkkonsulter i svenska låta passera utan att uppmärksamma den på något sätt.

Ett meddelande nära dig
Vi tog en förmiddag då vi gick ut och såg oss omkring och samlade SAM_0121på oss några irriterande små meddelanden som på något sätt lever kvar och är ständigt närvarande i en medborgares liv. Trots att ingen egentligen kommunicerar så idag. Och de som fortsätter att sprida dem reflekterar förmodligen aldrig över varken språket eller hur de uppfattas.

  • Missbruk beivras (Är det någon som är ivrig här? En missbrukare?)
  • Ersättning utgår (Utgår på samma sätt som när ett tv-program utgår?)
  • Obehöriga äga ej tillträde (Äger? Och plurala verbformer slutade vi att använda i skrift runt 1945!)
  • Spärren passeras gående (Samma gående som hänvisas till andra gångbanan på andra skyltar?)

Måste det se ut så?
Sedan ställde vi frågan Måste det se ut så? och skrev om Helena Englund Hjalmarssonmeddelandena på klar och tydlig svenska. I går morse mellan 8 och 9 åkte vi ut och mötte stockholmarna utanför T-centralens tunnelbanedörrar och delade ut vår användbara information. Vi tycker att Stockholmarna är värda det.


Stockholmarna är positivaHelena Sjögren delar ut användbar information
Stockholmarna blev glada. De höll med om att det är idiotiskt att låta gamla stelnade fraser leva kvar. Många tänkte lite extra på personer som har läs- och skrivsvårigheter eller ett annat modersmål en svenska – hur ska de kunna begripa så konstiga konstruktioner?

Vi känner oss nöjda med dagen och hade verkligen kul. Nu går vi hem och planerar för World Usability Day 2011. Tack alla ni som hjälpte till att göra dagen lyckad!

10 november, 2010

Språkkonsulterna på Facebook

Språkkonsulterna erövrar nu nästa sociala medium: Facebook. Gilla vår sida för att få roliga tips, nyheter och puffar om när nya språkbrevet och språkkrysset kommer! Vi kommer också att svara på språkfrågor, så ställ gärna frågor där. Vi ses på Facebook!

Facilitera

Jag fick idag förslaget att införa ordet facilitera för att använda faciliteter. Facilitera skulle då vara att på ett omständligt sätt säga att man går på toaletten.

Men facilitera är ett fackord som betyder att underlätta. Till exempel används det om att underlätta nervimpulser, se ordlistan i Fass. Fass betyder Farmaceutiska Specialiteter i Sverige och är en uppslagsbok om läkemedel.

Det underlättar visserligen att ha en toalett när man behöver en. Men tänk vilka missförstånd som skulle kunna uppstå om man försökte utvidga betydelsen av ordet facilitera ...

09 november, 2010

Cykellyse

Visst kan ord vara fula att se på?
Published with Blogger-droid v1.5.9

Ordlista för skeptiker

Om du liksom jag är lite skeptisk till osteopati, reikibehandling och rosenmetoden kan du få vatten på din kvarn på The Skeptic's Dicitonary. Och på köpet ett gott skratt.

08 november, 2010

Möp

Idag lärde jag mig att förkortningen möp betyder militärt överintresserad person. Lite extra rolig är den eftersom förkortningens ljudbild får mig att associera till något fjantigt, typ våp eller tölp. Det låter kort sagt inte särskilt häftigt att vara en riktig möp, och det känns skönt eftersom jag misstänker att möparna knappast kommer att uppfinna fred på jorden.

Förfalloögonblick

Jag snubblade över ett spännande ord i en text jag arbetar med: förfalloögonblick. Första halvan låter torr och saklig, andra halvan poetisk. Det ögonblick då betalningen förfaller. Jag blir så nyfiken. Det lämnar onekligen utrymme för tolkningar. Finns det ett exakt ögonblick när detta sker? Ett klockslag som man inte får missa? På sekunden? Just ett enda ögonblick. Blink, så är det borta. Eller räknas en hel dag, ett förfallodatum, som ett förfalloögonblick? Vackert är det, hursomhelst. Ordet förfalloögonblick.

Nu ska jag bara försöka översätta det till engelska.

03 november, 2010

Användarnas språkbruk ändrar designen på Facebook

När jag började använda Facebook var början av status-raden låst till Ingrid Herbert is. Tanken var förstås att jag skulle skriva något om vad jag höll på att göra just då, till exempel Ingrid Herbert is blogging.

En dag tog Facebook bort det där is:et, så användarna kunde få välja vilket verb som beskrev deras situation. Eller åtminstone välja tempus. Som alltid när Facebook hittar på nya saker startades det grupper som krävde en återgång till det gamla. Jag gick själv med i någon pro-is-grupp, för jag tyckte att det var en kreativ utmaning att komma på hur jag skulle formulera mig med det där tvångs-is:et. Men till slut blev jag förstås van vid att kunna välja tempus och språk. Andra användare, kanske sådana som inte hade Facebook under is-tiden, struntade helt enkelt i att inleda statusuppdateringen med ett verb. De verkade ignorera att deras namn var tänkt att fungera som statusradens subjekt. Då kunde det se ut så här: Ingrid Herbert Jag gillar att blogga. Som på Twitter, helt enkelt. Men det stack i ögonen på oss som fortfarande såg namnet som subjektet.

Så, i dag, vaknade vi utan förvarning upp till ett Helt Nytt Facebook. Plötsligt är statusraden placerad under namnet, inte direkt efter. Förvirring. Hur ska vi nu skriva statusraden? Är namnet fortfarande tänkt att vara subjektet, eller är det meningen att vi ska skriva en helt fristående mening eftersom raden är fristående? Själva textrutan där vi matar in statusen ser precis likadan ut som i går. Själv tycker jag att en statusrad där namnet fortfarande fungerar som subjekt ser helknasig ut i nya Facebook.

Men jag är ändå fascinerad av den nya designen. Nog känns den som något som kommer underifrån och inte uppifrån? Att Facebook-ledningen har designat om Facebook utifrån hur användarna faktiskt skriver, inte utifrån hur de vill att användarna ska skriva? Det kan också vara Twitter-språkbruket som har influerat, men Twitter har 190 miljoner användare medan Facebook har 500 miljoner. Är det någon som har makt att bestämma hur användarna ska skriva så är det Facebook. Och ändå får användarna bestämma. Det gillar jag.

02 november, 2010

Fackspråk i en kundtjänst är inte kundvänligt

Jag ringde Postens kundtjänst i dag eftersom de har felsorterat ett paket som jag har fått en avi för. När jag började rabbla avinumret utbrast damen i luren "Men det där är ju ett varubrev!" Helt ställd svarade jag "Öh.... va?" eftersom paketet i fråga kommer från min syster och alltså inte är en vara som jag köpt via postorder. "Ja, alltså ett brev som är för stort att delas ut" sa damen som om det var den självklaraste saken i världen. "...ja...?" svarade jag förvirrat. Varubrev? Var det ens nödvändigt att förvirra mig med obegriplig internjargong när det inte hade minsta betydelse för mitt ärende?

Men se, efter en googling visar det sig att varubrev visst är förknippade med postorder. Det är nämligen en tjänst för distanshandelsföretag. Nog för att paketet jag försöker leta rätt på innehåller prylar som jag bad min syster köpa och skicka till mig, men räknas hon verkligen som distanshandelsföretag?

Tönt eller nörd?

Nörden har hamnat i hetluften i samband med biofilmen Social network. Det fick mig att fundera på frågan vad som egentligen skiljer en nörd och en tönt? Det här är min egen, högst ovetenskapliga analys:

Nörden är liksom tönten lite socialt knepig med lite udda beteende. Men till skillnad från tönten ligger det knepiga mest i att han har ett specialintresse som slukar all hans tid. Det har inte tönten, han är bara allmänt töntig.

Sedan har vi också nördar med en framförställd bestämning, t.ex. matnörd, språknörd, bilnörd. Och de behöver inte ens vara töntiga.

Håller du med om analysen?
Published with Blogger-droid v1.5.9

01 november, 2010

Åker du cykel till jobbet?

Det kom en enkät som fick oss att fundera:

"1. Jag har åkt cykel minst en gång till jobbet.
2. Jag är intresserad av att börja åka cykel till jobbet.
3. Jag har aldrig åkt och är ej intresserad av cykelpendling."

Man kan åka bil, åka moped, åka (motor)-båt, men inte åka cykel eller t.ex. roddbåt. Om man inte sitter på pakethållaren respektive avbytarplatsen, förstås.

Föresten kommer enkäten i helt fel tid - på novembers första gråkalla, mörka dag vill man varken åka cykel eller cykla själv. Ge mig en sprakande brasa och en pläd istället.

31 oktober, 2010

Förändringar i Dagens ord

Min praktik hos Språkkonsulterna är nu över och jag går vidare till nya äventyr. Jag ska ändå göra mitt bästa för att hålla mitt september-nyårslöfte, i alla fall fram till det riktiga nyåret. Jag kommer även att fortsätta hålla er uppdaterade om mitt växande ordförråd här på bloggen, bara inte lika ofta. I fortsättningen kommer jag att rapportera ett par ord i veckan, men ni är förstås lika välkomna att lämna förslag som förut fast numera till mea.bryntesson@gmail.com.

Dagens ord: inadvertens och elritsa

Det var en pinsam miss från min sida att jag inte publicerade Dagens ord i torsdags och fredags. Jag ber så mycket om ursäkt och ger er i stället här två nya ord.

En inadvertens är ett mindre fel eller en inkonsekvens på grund av förbiseende.

En elritsa är en liten karpfisk, och faktiskt även Dalarnas landskapsfisk. Du skulle säkert känna igen den om du såg den - en svartbrun liten fisk som man ofta kan se i stim på grunt vatten i sjöar.

30 oktober, 2010

Härlig serie-jargong

Jargong finns inte bara i it-projekt utan också i seriesamlarnas värld: "Det stod VF men den var i ett riktigt mint-skick." #jargongcitat

29 oktober, 2010

Vettskrämd men glad ändå

Jag hittade precis ett företag som heter Petrified in pink, och de presenterar sig som "den glada webbshoppen". När jag såg namnet tänkte jag "vettskrämd i rosa, vad tusan ska det betyda?" eftersom petrified betyder just vettskrämd (eller förstenad) på engelska. Att företaget presenterar sig som "glad" och sina produkter som "färgrika, personliga och lite gladare" gör mig helt enkelt fundersam över vad de tror att petrified betyder.

Uppdatering 15.03: Petrified syftar på ett gammalt smeknamn som företagaren hade, visar det sig. Och rosa är hennes favoritfärg. Twitter är fantastiskt när man bara vill ställa en liten snabbfråga!

Härlig it-jargong

Dagens #jargongcitat från it-projektet: Nä, det är ett endtoend-juskejs. Om vi ska ha en inklud måste vi lägga en CR på det här.

27 oktober, 2010

"Det är väl det finaste man kan vara: begriplig"

Visste du att det finns en Begriplighetsgala där man delar ut ett årligt Begriplighetspris? Eftersom jag arbetar med (och brinner för) att göra information begriplig borde gårdagen ha varit inringad i min kalender sedan flera månader tillbaka, men jag hade inte hört talas om detta begriplighetspris förrän idag. I år delades det ut för tredje gången, och det var fotbollskommentatorn Glenn Strömberg som fick ta emot det. Jag älskar hans ödmjuka kommentar som du ser i rubriken till det här inlägget. Grattis Glenn!

Det är kommunikationsbyrån Publik som delar ut priset till den person som "lyckats få dig att förstå ett krångligt ämne lite bättre, eller som har lyft fram en krånglig fråga och gjort den mer begriplig". Du hittar mer information på webbplatsen obegripligt.se (som vid första anblick mest liknar tjuvtittat.se men som faktiskt innehåller lite information om begriplighetspriset). Läs också Publiks pressmeddelande från igår samt notiserna på DN.se och Aftonbladet.se.

Dagens ord: pretendent

En pretendent är en person som gör anspråk på något, vanligtvis tronen i något land. Jag däremot skulle lätt nöja mig med att pretendera en röd KitchenAid och ett större kök.

Språkkonsultanpassat eftermiddagsfika

Arla har just nu olika baksidor med roliga små språktips på sina mjölkförpackningar. De passar riktigt bra här på Språkkonsulternas kontor! Nu kan vi vältra oss i språknördighet även vid eftermiddagsfikat.


Det är förstås Språkrådet som ligger bakom kampanjen, läs mer här.

26 oktober, 2010

Dagens ord: taxonomi

Idag har jag lärt mig att ordet taxonomi betyder läran om indelning. Alltså klassificering, varför man nu inte kan använda det ordet som är snäppet lättare att förstå.

25 oktober, 2010

Dagens ord: ifo

Det finns (eller inte finns) tydligen inte bara ufon, det finns även ifon. Och du är helt rätt ute om du gissade att det, i linje med Unidentified Flying Objects, betyder Identified Flying Objects.

22 oktober, 2010

"Det är inte instruktionerna som är fel..."

"...det är designen som inte passar in i instruktionerna."

Så förklarar talespersonen för New York Citys valnämnd instruktionerna till valsedlarna jag skrev om i går. Det var väl en kreativ undanflykt?

Men faktum är att det är staten New York som skriver instruktionerna, inte de lokala valnämnderna inom staten. En talesperson för statens valnämnd menar att det därför är möjligt att fler lokala valnämnder har liknande problem. Nu vet jag inte riktigt hur processen går till, men är det verkligen så svårt att läsa instruktionerna innan man designar produkten som hör till instruktionerna?

New York City kommer hursomhelst inte att trycka nya valsedlar med korrekta instruktioner (eller korrekt design, hur man nu väljer att se på saken) innan valet den 2 november, utan kommer att sätta upp tydliga skyltar inne i valskärmarna samt annonsera i tidningar. Tänk så krångligt och dyrt det kan bli när man inte gör rätt till att börja med.

Dagens ord: omföderska

En kursare från språkkonsultprogrammet blev i dagarna förstföderska. Det begreppet har jag full koll på, men jag har aldrig reflekterat över vad man kallas vid nästa förlossning. Nu vet jag - man kallas då omföderska. Vilket jag lägligt nog även det har en kursare som nyss varit.

Heja Hyresgästföreningen!

Språklagen börjar faktiskt, nästan ett och ett halvt år senare, förändra synen på det allmänna språkbruket. Nu har Hyresgästföreningen bestämt sig för att införa klarspråk i all sin kommunikation. I språklagen står det ju att det offentliga ska använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk, och trots att det här inte går att kräva av Hyresgästföreningen eftersom de inte är en myndighet så har de alltså självmant bestämt sig för att jo, självklart ska vi använda klarspråk så våra medlemmar förstår oss! Hyresgästföreningen har bland annat låtit personalen gå kurser i klarspråk samt tagit fram en skrivhandledning. Läs mer i det här pressmeddelandet!

Vi på Språkkonsulterna applåderar Hyresgästföreningens initiativ och hoppas att fler tar efter! För som kommunikationsstrategen Maria Unde Westerberg säger:
"Med ett tydligt språk ger vi våra medlemmar ett bättre bemötande och bra service och det blir lättare att få fram rätt budskap."

21 oktober, 2010

Tacka gudarna för de svenska valsedlarna

Det är snart val i USA (inte presidentval, men väl andra) och om du någonsin har sett en amerikansk valsedel så kan du börja tycka synd om amerikanarna nu. En enda röra av namn och instruktioner! Kolla det här skräckexemplet från New York.

Som om inte röran på valsedeln vore illa nog är dessutom ifyllnadsinstruktionerna fel, har bloggen Reform NY upptäckt. Till varje kandidat man kan rösta på finns en liten oval man ska fylla i. Instruktionerna lyder "för att rösta på en kandidat som finns på valsedeln ska du fylla i ovalen som finns ovanför eller bredvid namnet på kandidaten." Och så här ser valsedeln ut:


Jag bara älskar våra svenska valsedlar.

Dagens ord: latmask

Ja, jag vet vad en latmask är - det vet jag då alltför väl. Men nu vet jag varifrån det kommer också! Tydligen trodde man förr att lättja och slöhet berodde på en parasitmask. Jag hade aldrig vågat lata mig före 1800-talet!

Färgglada bubblor säger mer än tusen ord

Nog för att det skrivna ordet utgör grunden för vårt yrke, men ibland är färger och bubblor och streck nödvändiga för att förklara så komplexa saker som statsbudgetar. Kolla bara the Guardians tankekarta över vart utgifterna i Storbritanniens statsbudget går. Helt makalöst. Det hade nog aldrig gått att visa lika tydligt med bara bokstäver!

20 oktober, 2010

Hållplats X

Bokstaven X får ju ofta markera något okänt eller att det saknas information. Ibland markerar bokstaven något som har varit, som i "mitt X" som en mindre vördnadsfull förkortning för exempelvis "min exfru". Men jag har just varit ute och rest med SJ och upptäckt att de vid flera stationer har en busshållplats som heter X. Därifrån går ersättningsbussarna när tågtrafiken är inställd.

Hållplatserna är markerade med en stor rund röd skylt med ett kraftigt vitt X på. Som ett kryss alltså; här är det. Och det är ju ganska smart. Men samtidigt kan jag inte låta bli att göra helt andra associationer. X som i okänt, X som i information saknas, X som i service fattas, X som i ett före detta järnvägsbolag som nu kör buss istället. X som i saknas och X som i före detta är nog inte vad SJ tänkt att jag ska associera med dem.

Dagens ord: gnom

Ordet gnom lät väldigt bekant när jag stötte på det, men det gjorde tyvärr inte förklaringen när jag slog upp det. Gnom har i SAOL och NE två betydelser:
  1. dvärgartat, underjordiskt väsen; jordande
  2. tänkespråk; kort allmän levnadsregel
Det lustiga är att gnom faktiskt är två uppslagsord i den etymologiska ordboken eftersom de har olika ursprung. Jordanden kommer från latinet medan levnadsregeln kommer från grekiskan. Fast författaren medger att orden troligen är besläktade...

Så här hanterar du skrivfel på nätet

Internet är fantastiskt på alla möjliga sätt och vis. Alla med en uppkoppling och en dator kan, i teorin, börja diskutera vad som helst med vem som helst ute i världen. Vem som helst kan också publicera vad som helst på ett sätt som varit otänkbart tidigare. Man kan göra det i forum om havsdjur, i kommentatorsfält i dagstidningarnas nätupplagor eller i sin alldeles egna blogg.

Men i och med att så mycket text publiceras direkt, helt utan en korrekturläsares titt, så vimlar det av stavfel och skrivfel i många av de här texterna. Det här är något man kan störa sig otroligt mycket på om man känner för det. Eller så kan man bemöta skriv- och slarvfel på samma sätt som Allie Brosh, skaparen av den hysteriskt roliga bloggen Hyperbole and a Half. När hon stöter på förkortningen u i stället för you tänker hon sig att personen som skrev texten bara har ett finger på varje hand. Och då blir det förstås fullt rimligt att skribenten utelämnar onödiga bokstäver! När någon struntat i apostrofer, som Im i stället för I'm och dont i stället för don't, så tänker hon sig att det är en örn som knappat ner texten med sina klor. Och örnar, som vi alla vet, gillar dessutom effektivitet. När det kommer till ihopskrivningen av engelskans a lot (mycket) har hon tagit det hela ett steg längre. Hon har hittat på ett stort lurvigt fantasidjur som heter Alot, så varje gång hon ser alot i en mening tolkar hon det som att meningen handlar om Aloten. Testa själv: I like this alot. Och missa för allt i världen inte inlägget med Allies fantastiska illustrationer!

På svenska har vi förstås särskrivningar på ohotad förstaplats när det kommer till skrivfel som folk stör sig på. Det är inte riktigt lika lätt att göra en Allie Brosh-makeover på dem, men testa! Läs verkligen orden ett och ett. Ibland blir det roligt, ibland obegripligt. Vi kan förstås göra en riktig Allie Brosh-tolkning och låtsas att texten är skriven av en person med sex fingrar på varje hand. Självklart måste en person med fler fingrar än oss andra få lov att göra fler tangenttryckningar!

19 oktober, 2010

Att kunna språk är en god affär

Kjell Ljungbo vid Stockholms universitet har lagt fram en intressant doktorsavhandling där han visar att när man lär sig ett lands språk har man chansen att göra bättre affärer där. Det gäller ju då givetvis även för alla som vill göra affärer i Sverige! Se till att du uttrycker dig riktigt väl - och gör bättre affärer!

Dagens ord: båta

Om jag hade stött på ordet båta utan någon kontext hade jag nog tagit det för ett verb kopplat till substantivet båt - att man båtar något, fraktar det med båt. Och det kan det tydligen också betyda, men som första betydelse i SAOL står faktiskt "gagna, hjälpa". Frågan är om detta kan vara till båtnad vid nästa veckas högskoleprov.

18 oktober, 2010

Dagens ord: norvagism

En norvagism är ett språkligt lån från norskan, liksom en danism är ett lån från danskan. Visste ni till exempel att slalom är en norvagism? Eller grej och greja? Man kan ju fråga sig vad Anja Persson hade sysslat med utan våra grannar i väst. Storsicksackåkning?

16 oktober, 2010

Clarity 2010-konferensen förbättrar världen

Vad är Clarity? Den 12-14 oktober stod Português Claro värd för Claritys fjärde internationella konferens. Det blir allt tydligare hur världen strävar mot mer tydlighet och transparens i det juridiska språket. Clarity 2010 besöktes av inte mindre än 250 personer, hade talare från 22 länder och uppmärksammades i pressen, på Facebook och på Twitter.

I Portugal är de verkligen på gång
Både statssekreteraren vid regeringskansliet och statssekreteraren för administrativ modernisering talade på konferensen. Båda underströk upprepade gånger hur viktigt det är för Portugals utveckling, i synnerhet nu under en ekonomisk kris, att se till att kommunikationen tydlig och att medborgarna förstår lagar och beslut.

Anki Mattson med flera En intressant talare var också Graca Fonseca från Lissabons kommun. Hon berättade vilket strul det hade varit tidigare när man ville starta ett företag: massor av olika tillstånd från olika instanser och massor av svåra blanketter att fylla i. Nu har de satt upp en gemensam webbplats, SIMPLIS där man fixar allt i en handvändning. Jag kunde inte låta bli att undra om hon varit på studiebesök i Sverige och kopierat Verksamts smarta idé.

Istället för anteckningar - sketching Det händer grejer i EU

Om du trodde att EU-språkvården hade dammat igen efter det att Fight the fog försvunnit tillbaka in i dimman trodde du fel. EU hade tre olika företrädare som talade på konferensen: William Robinson, som talade om att förenkla lagstiftningen, Paul Strickland från EU-kommissionen som berättade om det seriösa greppet i Clear Writing Campaign, och så vår egen Ingemar Strandvik som visade hur kvalitetssäkringsarbetet i översättningsdelegationen går till.

Sverige visar framfötterna som vanligtHelena Englund Hjalmarsson

Sverige har ju alltid ett vasst startfält på internationella konferenser om språk och klarspråksarbete. Utöver Ingemar Strandvik hade vi också Eva Olovsson från Språkrådet, Ann-Marie Hasselrot från granskningsenheten i Regeringskansliet och så Anki Mattson och jag själv från Språkkonsulterna. Anki problematiserade vår verksamhet och fick deltagarna att återigen ta en extra funderare på varför vi håller på med det vi gör i föredraget What does it take? och själv redogjorde jag för det spännande arbetet med SEB:s kundvillkor för betaltjänster.

Klarspråk i världen
Det hade kommit talare från hela världen, det gör det alltid på Clarity-konferenserna. De mest namnkunniga var kanske Martin Cutts från UK, som drivit Plain English Commission i 25 år och Niel James från Australien som är en flitig figur i australisk press och röner ideliga klarspråksframgångar. En annan frontfigur i dessa sammanhang var lobbyisten Annetta Cheek från Center of Plain Language i USA. Hon är en av dem som drivit på för att få fram USA:s nya klarspråkslag. Mitt under konferensen fick vi meddelande om att Obama hade skrivit under lagen (som jag skrev om i bloggen häromdagen). Gissa om det rev ner applåder i konferensens auditorium.

Omskrivna villkor för World of Warcraft Mer om textens form och design än vanligt

Det som jag tyckte var väldigt accentuerat på den här konferensen jämfört med tidigare, var betoningen av dokumentens utseende. Det var många som arbetar med juridiska dokument som tycker att de nått bra resultat och hög begriplighet i lagar och avtal bara genom att förbättra dokumentens layout. Fokus på punktlistor, större fontstorlek, markeringar med fetstil och så vidare när du skriver lagar och avtal, alltså.

Läs mer på Twitter

Jag tvittrade under hela konferensen, först som mig själv och under torsdagen som konferensens tvittermästare. Sök på hashtag #Clarity2010 så finns det mer info.

Blev du lite sugen på internationell konferens?

Internationella konferenser är alltid fantastiska och inspirerande. Och misströsta inte om du missade Clarity 2010 i Lissabon; i juni har vi en internationell konferens i Stockholm - Plain 2011.

15 oktober, 2010

Kjöup bylljättöhr tyll Mallmeö

Jag gillar skarpt flygbolaget Norwegians sätt att marknadsföra att de nu flyger mellan Stockholm och Malmö. Den gjorde mig på riktigt bra humör på bussen i morse!



Till och med det finstilta är på skånska:

"Gällorr ingkill rräisa inkl skattörr å auwjyftör påu www.norwegian.se. Fleyg frraun andrra dicemböhr. Bigrrönsatt auntal plattsör."

Dagens ord: balneologi

Balneologi är läran om (medicinska) bad. Vem kunde ana att det fanns en sån lära? Som en bonus kan jag berätta att palynologi är läran om pollen. Blanda inte ihop dem!

14 oktober, 2010

Dagens ord: håken

Håken är för mig ett nytt uttryck för djävulen. Enligt Norstedts etymologiska ordbok är det en förskönande omskrivning av hin håle. Och hin håle fick jag lära mig på språkhistorian att det var fornsvenska för "den hårde". Kärt barn har många namn...

Obama har undertecknat språklagen!

Det här är tungt: Obama har just undertecknat USA:s nya språklag. Lagen föreskriver de federala myndigheterna att använda klarspråk i viss kommunikation med medborgarna. Läs mer på Center for Plain Language.

13 oktober, 2010

Vad är det för fel på paradiset?

Jag har lite svårt att smälta att Håkan Hellströms nya album heter "2 steg från Paradise". Språkblandningen stör mig. Är det någon som vet om han har någon baktanke?

12 oktober, 2010

Dagens ord: antediluviansk

Det här ordet trillade jag faktiskt över redan för fem år sedan och blev lite kär i, men nu när jag trillade dit igen så såg jag det som ett tecken att väcka det till liv i Dagens ord. Antediluviansk betyder "äldre än syndafloden" - på ren svenska alltså skitgammal. =)

11 oktober, 2010

Denna ågren

Jag vaknade upp till en etymologisk diskussion i morse. Programledarna i Morgonpasset bråkade om ordet ågren och dess ursprung. Kodjo ifrågasatte för det första att ordet ens användes. "Vad är det?" Och Martina gjorde sitt bästa för att dels förklara innebörden, dels hitta på mer eller mindre fantasifulla förklaringar till ordets ursprung. Hon inledde med att hävda att en professor Ågren skrivit en avhandling om baksmälla på 30-talet, och det tyckte jag lät väldigt intressant. Lyssna på diskussionen här.

Hursomhelst blev jag nyfiken och bestämde mig för att gå på etymologisk jakt efter ågrens ursprung. Och efter en snabb googling gav Wiktionary svaret. Ågren är fornsvenska och betyder ångest. Kort och gott. Ibland behöver ords ursprung inte vara krångligare än så.

Uppdatering 2010-10-12: Jag borde visst ha lusläst Wiktionary-inlägget, men ibland går det för fort. Läs kommentarerna till det här inlägget så får du veta varför!

Det är trevligt med hetvatten

Jag blir lite glad varje dag när jag hämtar tevatten från kaffemaskinen på jobbet. På vattenknappen står det nämligen Hetvatten. Det känns så hemtrevligt norrländskt att jag måste smaka lite på ordet varje gång jag ser det.

Dagens ord: sinister

När jag trillar över mina dagens ord brukar jag kolla upp dem både i SAOL och på Wikipedia, och ibland även i Svenska Akademiens ordbok (SAOB) och med en googlesökning. Idag blev det en sådan allomfattande sökning - SAOL och Wikipedia gav nämligen olika bud för ordet sinister [-is´t-]. SAOL sa olycksbådande och Wikipedia sa vänster. Två ganska skilda förklaringar. SAOB , synonymlexikonet och den etymologiska ordboken höll med SAOL, men eftersom Wikipedia sällan är ute och cyklar helt och hållet (vad jag upplevt i alla fall) så grävde jag vidare lite till.

Det visade sig att ordet kommer från latin där det faktiskt betyder vänster, men eftersom vänster för romarna var den oturliga sidan så fick ordet även en överförd betydelse som olycksbådande, dyster och kuslig. Och det är alltså denna betydelse som finns i svenskans allmänspråk idag. Vänsterbetydelsen verkar dock leva kvar i anatomisk och heraldisk terminologi. Vad heraldik innebär får vi däremot ta i ett annat Dagens ord.

08 oktober, 2010

Språkmässa i London 15-17 oktober

Jag upptäckte precis att det är en stor språkmässa i London 15-17 oktober. Det kommer att vara seminarier om bland annat språkinlärning, utställare som säljer spännande språkböcker och språkkurser, samt en jobbmässa för arbetssökande som vill arbeta med språk. Och inträdet är gratis! Om jag inte redan var uppbokad den helgen hade jag börjat leta billiga flygbiljetter på stört. Läs mer om mässan här.

Dissidenten dissar regeringen

I dag fick vi veta vem som får årets fredspris av den norska Nobelkommittén. Det blir den kinesiske demokratikämpen Liu Xiaobo - läs mer om det i artikeln på DN.se.

I samband med utnämningen fick jag passa på att slå upp ett ord jag nog hört förut men aldrig brytt mig om att ta reda på vad det betyder. Dissident. Liu Xiaobo är, enligt artiklarna om honom, en dissident. Jag trodde att det var någon typ av enväldig ledare eller militär. För det låter ju så likt både disponent och despot. Men nu vet jag att en dissident är någon som aktivt motarbetar det politiska läget! Läs mer på Wikipedia.

07 oktober, 2010

Små och stora sätt?

Ett stort flygbolag ville veta vad jag tyckte om att flyga med dem, så de lät ett stort undersökningsföretag mejla mig och fråga. En av de första frågorna var vad jag tyckte om flygbolaget i stort sätt. Jag vet att jag är nördig, men jag började förstås omedelbart att fantisera om hur ett flygbolag skulle kunna ha ett stort eller ett litet sätt. Eller hur något kan vara i ett sätt som är stort?

Men i stort sett alla andra frågor var adekvata. ;-)

Skandal! Kobra särskriver!

Nu när jag är en examinerad och väldigt verksam språkkonsult bryr jag mig inte så mycket om särskrivningar i sms från kompisar, på skylten i pizzerian eller på Konsum, eller i en annons för en ny butik. Visst svider det lite i ögonen, men jag får inte längre lust att beställa klisterlappar från skrivihop.nu eller starta arga sms-konversationer med likasinnade. För som språkkonsulten Emilia Emtell klokt formulerar saken i senaste numret av Språktidningen så är detaljerna i språket just detaljer. Det är helheten som är det viktiga.

Men igår kväll tittade jag på kulturmagasinet Kobra i SVT. Det handlade om sökmotorföretaget Google (och var vansinnigt intressant) och för att illustrera en poäng skrev de in text i e-postfunktionen Gmail. Och gissa om jag fick tefatsstora ögon när ett av orden var särskrivet? Kobra, kulturmagasinet framför andra, har inte koll på så enkla detaljer i språket. Plötsligt sjönk deras trovärdighet i mina ögon. Det här är en redaktion som ska kunna göra reportage om journalistik, språk och litteratur, men som inte korrekturläser sina egna inslag. Som går ut till hundratusentals tittare. Hur skulle det se ut om vi språkkonsulter hade liknande språkliga fel i våra Powerpoint-presentationer, för att ta ett exempel? Med all respekt för att detaljer är detaljer, för vissa av oss hänger mycket av vår trovärdighet på att vi har stenkoll på detaljerna. Dit räknas Kobra.

Kobras särskrivning tycks inte ha orsakat någon flodvåg av upprördhet i sociala medier, men jag hittade en tweet som dessutom fått en retweet.

Dagens ord: göjemånad

Både min pappa och min bror fyller faktiskt år i göjemånaden, ändå var ordet helt främmande för mig fram tills idag. Någon som kan gissa vad det är för månad?

06 oktober, 2010

Språkkonsultify

Språktidningen nr 5 2010 är ute nu (och tidningen har numera nytt utseende på insidan)! Jag hann bara bläddra igenom min lite snabbt i går kväll, men jag fastnade för en artikel om alla nya Spotify-inspirerade företagsnamn som ploppar upp i och med att musiktjänsten är så populär här i Sverige. För att skapa det hippaste i företagsnamnsväg i dag verbifierar man helt enkelt det man pysslar med. Ändelsen -(i)fy skapar nämligen verb på engelska. Men en liknande ordlek kan man göra på svenska också. Verbifiera!

Så efter att ha läst denna artikel blev jag lite nyfiken på hur det skulle bli om vi på Språkkonsulterna döpte om företaget enligt Spotify-formeln. Vad tycker ni om Språkkonsultify?

Har Muriel rätt?

Boken Igelkottens elegans ligger just nu på Akademibokhandelns topplista. I den låter författaren Muriel Barbery romanfiguren Paloma teckna ned följande:

"Människan lever i en värld där makten består i ord och inte i handling, där den yttersta kompetensen är att behärska språket. Det är fruktansvärt, för i själva verket är vi programmerade att äta, sova, föröka oss, erövra och trygga vårt territorium, och de som är mest lämpade för det, de mest djuriska bland oss, blir alltid lurade av de andra, de vältaliga som inte ens kan försvara sin trädgård, ta hem en hare till middag eller fortplanta sig ordentligt. Människorna lever i en värld som domineras av de svaga. Det är en hemsk förolämpning mot vår djuriska natur, en sorts perversion, en oerhörd paradox."
(s. 50, Sekwa förlag 2009, översättning Helén Enqvist)

Den filosofiska frågan om vad det är som gör oss till människor lurar förstås i botten. Men om makten består i ord och de vältaliga lurar de djuriska, kan man då ändå säga att världen domineras av de svaga? Tycker du att Muriel Barbery har rätt? Är det ordets makt som styr oss människor?

Och om nu ordets makt och vältalighet skulle ha så stor betydelse - kom och gå en kurs hos oss! På Språkkonsulterna delar vi gärna med oss av vår vältalighet. Vi tror att det är med vältalighet som med kramar. Kramar blir inte devalverade för att fler är med och delar på dem. Inte heller känner vi oss som de svaga - för vi är bra på god kommunikation och har därför alltid hjälp och stöd inom räckhåll.

Beträffande övriga färdigheter som Paloma refererar till har jag aldrig behövt försvara min trädgård och aldrig försökt ta hem en hare till middag. Men jag vet hur jag ska be om hjälp när jag behöver det, så det kommer säkert att ordna sig.

Dagens ord: zoonos

Efter gårdagens ord epizoti blev jag fundersam på vad det heter när en smitta går mellan djur och människa. Jag trodde att det var ett ord jag kunde men hade glömt, men nej jag hade aldrig hört det förut: zoonos. Salmonella och papegojsjuka är exempel på zoonos.

05 oktober, 2010

Ge mig vettiga språkliga instruktioner!

Jag har bytt operatör till min mobiltelefon. Det är märkligt vad mycket nya inställningar i telefonen som följer av det. Men ännu märkligare är det att instruktionerna är så vansinnigt undermåliga. Jag är inte så intresserad av att trycka runt i telefonens menyer och hitta onödiga tekniska funktioner som jag kan använda bara för att det är kul att de finns. Jag vill bara enkelt och snabbt uppnå att telefonen befinner sig i ett tillstånd där jag, också snabbt och enkelt, kan använda telefonen till att ringa, messa, surfa och mejla.

Vad är det som gör det så svårt att skriva enkla instruktioner för att byta operatör till telefonen?? Är det för mycket begärt att man ska kunna använda en telefon utan att vara intresserad av telefonens programvara? Är jag språknördig eller gammal när jag tycker att användarvänlighet och anpassning till mottagaren borde gå före tekniknörderi? Vad tycker du? Är du vän med din telefon?

"Ingen gillar oss, men vi kör ändå..."

Jag tittar då och då på den amerikanska tv-serien Glee. Det är en söt high school-serie med en massa dans och sång, och lagom mycket intriger som man måste hänga med i. Inför varje avsnitt får vi tittare först en kort sammanfattning av vad som hänt tidigare i serien. Inget konstigt med det, det är rätt vanligt (och praktiskt) i sådana här serier.

Men jag blir så irriterad över hur de presenterar sammanfattningen: "Det här är det du har missat på Glee!" Jag har ju inte missat något, jag har sett alla avsnitt! Ger det inte en känsla av att producenterna har väldigt dåligt självförtroende? Att de tror att de inte har några lojala tittare? Det är verkligen den känslan jag får. Och jag som faktiskt är en lojal tittare känner mig förbisedd och ifrågasatt. Det är alltså väldigt viktigt att presentera sig och sin produkt på rätt sätt - och att tro på sig själv och sina kunder.

Dagens ord: epizooti

När jag letade efter förklaringen till ett helt annat ord trillade jag över ordet epizooti [-sååti´]. Om man kopplar ihop det med ordet epidemi är förklaringen inte så långt borta eftersom det är en "smittsam djursjukdom med stor spridning" (SAOL).


04 oktober, 2010

Dagens ord: daskebackare

Äntligen är det någon som nappat på min utmaning och föreslagit ett ord jag kanske inte kan. och visst hade hon rätt mamma; jag hade inte en aning om vad en daskebackare är. Men nu är jag alltså klokare och vet att det är en yxa. En yxa från Hjärtum till och med.

Lämna förslag du med: mea.bryntesson@sprakkonsulterna.se

03 oktober, 2010

Kaffe, med eller utan fika

När jag åkte SJ häromdagen och beställde en kopp kaffe i bistro-vagnen fick jag en konstig fråga:

- Vill du ha bara kaffe, eller vill du ha fika också?

Det visade sig att en kopp kaffe kostade 20 kronor, men SJ:s paketfika, d.v.s. kaffe och kaffebröd, kostade 25 kronor. Det som bistro-flickan kallade för fika var alltså typ en delicato-boll! För mig som inte har gått på dagis är fika och kaffe rätt så synonymt, även om jag skulle kunna tänka mig att sortera in både saft och te under fikabegreppet. Men en ensam delicato-boll skulle jag aldrig kalla för fika. Är jag gammal nu?

01 oktober, 2010

Dagens ord: argot

- Buron nascha från voltan!
Med lite fri tolkning av ordens böjning borde detta vara en (nästan) rimlig mening på argot (-gå´): förbrytarslang. Någon som kan gissa vad det betyder?

30 september, 2010

Var kommer egentligen £-tecknet ifrån?

Det finns alltid nya, spännande saker att lära sig om språket. Nyss hittade jag Oxford Dictionaries' frågor och svar om symboler, och bland annat får vi svar på var £-, $- och @-tecknen kommer ifrån. Just £ har jag alltid undrat över, och tänk - det är ett gammaldags L med ett streck i midjan! Sådana vågräta streck, ett eller två, på bokstäver markerar att det är fråga om en förkortning. £ är egentligen en förkortning av latinets libra, en romersk viktenhet. Därför förkortas även den engelska viktenheten pound med lb.

$ kommer från ett handskrivet P, vilket är en förkortning av peso. Och det lodräta strecket betyder att det är en valutasymbol. Vågräta streck för förkortning, lodräta streck för valuta. €-symbolen är alltså en enkel förkortning av euro. Tänk att även symbolers ursprung kan vara så intressant! Ska vi kanske börja med Dagens symbol också?

Dagens ord: likförgiftning

Jag fastnade för det ordet likförgiftning eftersom det gav en lite lustig bild av någon som försöker förgifta en som redan är död. Men riktigt så lustigt var det inte. Tydligen kan man (som levande) bli förgiftad av bakterier från ett lik. Så akta er för närkontakt med döingar!

29 september, 2010

Dagens ord: lornjett

Det är alltid lika roligt när man lär sig ord som man inte visste att man saknade. Jag har flera gånger, i filmer, sett sådana där glasögon som tjusiga damer i obekväma klänningar håller i. Glasögon på en pinne liksom. Och nu vet jag att det heter lornjett!

En stötande person?

Varken ordklass eller ordföljd kan man byta ostraffat. "Kan verka känsligt på stötande personer" läste jag idag på en varningstext. Min fantasi räcker möjligen för att ge mig en bild av en stötande person, även om jag misstänker att den bilden är mer kroppslig än vad det var tänkt. Med tillägget "verka känsligt" dras det hela till ytterligheter som jag inte ens vill fantisera om ...

Prata klarspråk - viktigt åt båda hållen

Ibland är myndighetsspråk så krångligt att myndighetspersonerna själva inte förstår vad de pratar om. Se början av den här lysande Monty Python-sketchen för att se vad jag menar. Sketchen är från 1970 - snacka om att vara före sin tid med klarspråkstänk!

Sedan visar sketchen att det kan vara minst lika viktigt att vara tydlig och rakt på sak även på motsatt sätt. Även pinsamma saker behöver kallas vid sina rätta namn för att undvika missförstånd!

28 september, 2010

Dagens ord: flossa

Ibland har jag använt flossa som ett svengelskt verb för att använda tandtråd (to floss). Inte visste jag att det faktiskt var ett ord som fanns, även om det inte ens är i närheten av tandtrådsanvändningsområdet. En flossa är en luddig vävnad, och ordet är troligen besläktat med fleece enligt min nya, fina etymologiska ordbok.

Typsnittet som alla älskar att hata

Att välja rätt typsnitt till sin text kan ibland vara svårare än att skriva själva texten. Times New Roman är för tråkigt och vanligt, Arial likaså, Courier ser ut som från en gammal skrivmaskin och Webdings (Webdings) passar inte riktigt i en uppsats. När Windows 95 blev vanlig i vanliga människors hem fanns det bara ett typsnitt som var lite annorlunda, som var lite lekfullt, som inte var lika stelt och tråkigt som de jag nyss räknade upp. Du känner nog till namnet på världens mest hatade typsnitt: Comic Sans. Jag ryser nästan lite av obehag bara jag hör namnet. Men typsnittets lediga stil gick hem hos många och det lever kvar, trots att vi i dag kan välja mellan många fler, och många snyggare, typsnitt.

SvD har i dag en väldigt intressant artikel om hur Comic Sans skapades och om hur det hatas så mycket att många människor inte ens kan ta ett brev skrivet i Comic Sans på allvar utan i stället idiotförklarar skribenten. "Någon som skriver officiella uttalanden i Comic Sans borde inte få driva ett NBA-lag" är bara ett smakprov av vad basketklubbsägaren Dan Gilbert utsattes för när han i ett öppet brev skällde ut storstjärnan LeBron James som precis lämnat hans lag Cleveland Cavaliers. Brevet är bortplockat från klubbens webbplats, men här kan du se det.

Riktigt så långt hoppas jag inte att jag skulle sträcka mig i mitt Comic Sans-förakt. Men jag tittar gärna in på webbplatsen Ban Comic Sans (Förbjud Comic Sans) och tittar på bilder av bland annat varningsskyltar som absolut inte borde stå i Comic Sans. Och ett tips: om du just nu sitter och försöker välja typsnitt till din text gör du nog bäst i att stryka Comic Sans från listan!

Gårdagens ord: drapa

För ovanlighetens skull var jag faktiskt aldrig i närheten av en dator igår så därför blir det ett Gårdagens ord igen.

När jag hörde ordet drapa på radion härom dagen tolkade jag det som en negativ recension. Jag tänkte att det var något dräpande liksom; det saknas ju bara ett par prickar. Men nej, det var raka motsatsen! En drapa är ett fornnordiskt ord för en positiv recension, eller lovkväde om man vill vara krånglig.

27 september, 2010

Gillar du svenska eller?

Som språkkonsult i svenska har jag vant mig vid att få svara på frågor om vad jag egentligen arbetar med. Människor vill veta vad jag gör, och för vem. Det är ofta roligt att få berätta om begriplighet och mitt intresse för språk och kommunikation, och om nöjda kunder förstås!

Men häromdagen frågade en kvinna mig med rynkade ögonbryn och spänd röst: "Gillar du svenska eller?". Stämningen i rummet blev nästan lite hotfull. Men jag svarade ärligt och instinktivt: "JAA, det gör jag! Språk är kul! Och svenska tycker jag är allra roligast, eftersom det är det språk jag behärskar bäst. Det språk som jag använder för att uttrycka nyanser, och som jag kan så bra att jag kan hjälpa andra att använda det för att uttrycka nyanser."

Någonstans måste jag ha gjort rätt, för den hotfulla stämningen försvann. Först idag slog det mig, att kanske var det just svenska som var det centrala i frågan? Kanske berodde den tråkiga stämningen när frågan ställdes på att det som diskuterades innan var valresultatet? Ja, jag gillar svenska! Men åh vad gärna jag skulle vara lika duktig på massor av andra språk och därför gilla dem precis lika mycket!

Språkkunskaper är en konkurrensfördel

Igår var det den 26 september och den europeiska språkdagen. EU-kommissionen i Sverige ordnade därför ett halvdagsseminarium i Stockholm idag. Temat var "Språkkunskaper - en konkurrensfördel för företagen?" Alla talarna visade förstås att språkkunskaper är en konkurrensfördel, på flera olika sätt. Som Språkkonsulternas utsände återger jag här kort, och lite längre, vad jag uppfattade som kärnan i dagens seminarium. Läs bara den inledande sammanfattningen, eller hela sammandraget från seminariet.

Sammanfattningsvis blev ungefär detta sagt:
  • Sveriges internationella handel ökar när språkkompetensen ökar.
  • Hög språklig kompetens möjliggör bättre affärer även inom Sverige.
  • Vi måste bli bättre på att använda utlandsföddas språkkompetenser.
  • Om Sverige ska kunna stå sig konkurrensmässigt även i framtiden behöver både myndigheter och företag satsa på språklig utbildning i många olika språk.
  • En god svenska är förutsättningen för en bra översättning, och därmed för en god skriftlig kommunikation mellan Sverige och andra länder.
  • Hög språklig kompetens främjar handel och bidrar starkt till högre välfärd.


May-Ann Ramsay från EU-kommissionen berättade att EU:s språkpolitik ska uppmuntra språkinlärning, främja språklig mångfald, främja integration, främja förbättrade språkkunskaper och främja en sund flerspråkig ekonomi. Det långsiktiga målet är att alla medborgare ska behärska två språk utöver modersmålet. Kommissionen vill därför öka medvetenheten om språkens roll i näringslivet.

Andreas Hatzigeorgiou från Utrikesdepartementet berättade att mer än femtio procent av Sveriges BNP kommer från exporten, och att hinder för en god export idag inte är avgifter och tull utan snarare sådant som bristande marknadskännedom, kulturskillnader och språkskillnader. Goda språkkunskaper underlättar kommunikationen mellan importörer & exportörer och säljare & myndigheter, underlättar för inhämtandet av nödvändig information och deltagandet i nationella och internationella nätverk, samt ökar möjligheten till förtroendeskapande i arbetsprocesserna. Ingenting nytt alltså. Men! Andreas kunde stödja hela sitt resonemang med siffror, vilket ju ofta ger användbara argument. Det finns pengar att tjäna på ökade språkkunskaper! Han berättade också om projektet Kosmopolit för att ta till vara utlandsföddas språkkunskaper.

Lotta Norberg från Företagarna berättade om rapporten "Språkkunskaper ger export" som de släppte idag. I början av september svarade cirka 1300 småföretagare på frågor om export och språkkunskaper. Korrelationen mellan språkkunskaper och exportaffärer var hög. Bara 9 procent hade svarat att de ansåg att främmande språk är ett handelshinder. Lotta ifrågasatte dock om de som inte ansåg att det var ett hinder ens hade prövat att ha internationella affärer.

Lars Karlberg från Utrikesdepartementets språkenhet berättade om en språkinventering som Ulrica Risso gjort av personalens språkkunskaper. Bland många observationer som gjordes var att det måste skapas utrymme för språklig förkovran, tjänstemännen behöver kunna EU-terminologin inom sina verksamhetsområden, kunskapsnivån i engelska behöver höjas, längre språkutbildningar inom kommande behovsspråk behöver finansieras, befintlig språklig kompetens behöver tas till vara bättre och det behövs fler skräddarsydda intensivkurser i engelska, franska, ryska, arabiska och kinesiska. Lars lyfte också fram att svenskan behöver vara bra för att kommunikationen ska kunna fungera bra, likasom för att översättningar ska kunna bli bra. Dessutom pratade han om att självstudiematerial och interaktiva språkutbildningar är ett bra komplement.

Eva-Maria Fahrer från Adfahrer berättade om de språkliga fördelarna hon har haft av att ta emot praktikanter från andra länder genom IAESTE, en internationell organisation för studentutbyte.

Den avslutande paneldebatten rörde sig huvudsakligen om att tyskan förlorat mark som andraspråk i Sverige trots att Tyskland är en av Sveriges största affärspartners, språkutbildningen i högstadiet behöver förbättras, modersmålsundervisningen i alla språk har stor betydelse och lärarna där bör få pedagogisk utbildning, inom språk behövs både bredd och spetskompetens, och utökade språkkunskaper har betydelse även inom Sverige särskilt som ett lokalt bra företagsklimat och bra integration hör ihop.

Kjell Ljungbo från Stockholms universitet berättade också under debatten om sin doktorsavhandling "Language as a Leading Light To Business Cultural Insight". Han berättade att han ungefär konstaterar att för att en affärsman ska lyckas med att göra goda affärer i andra länder behöver han ha god generell kommunikationsförmåga, vara en god retoriker, ha en kulturell nyfikenhet, vara flerspråkig och vara beredd att lära sig landets språk där han vill göra affärer. Om han lär sig landets språk uppnår han kundnärhet, ökad tillit, bättre informationsunderlag, ökad marknadskunskap, en förståelse för media, och genom bland annat detta ökad försäljning och dessutom ökad levnadsstandard för många. I avhandlingen visas alltså att hög språklig kompetens bidrar till hög välfärd!

"Nej, alltså, jag menade inte så..."

Kommer ni ihåg när jag skrev om hur viktigt det är att inte blanda ihop liknande ord som betyder väldigt olika saker? Det har vi nu fått ett väldigt roligt och pinsamt exempel på, skriver SvD. Den franska politikern Rachida Dati, faktiskt Frankrikes före detta justitieminister, uttalade sig om den ekonomiska situationen i landet i en tv-intervju. Dati skulle analysera läget genom att hävda att "med så lite inflation i landet borde investerare inte vänta sig så stor avkastning", men blandade ihop inflation med fellation som låter väldigt likt på franska. En Youtube-hit var född och Dati själv skrattade åt sitt misstag i dag.

Och om du inte vet vad fellation betyder föreslår jag att du läser SvD:s artikel eller slår upp det själv, för det här är en rumsren blogg!

24 september, 2010

Lukta i lukte

Den 13 september skrev Mea Bryntesson om att "höra i höre" i sitt blogginlägg. Idag fick jag ett e-brev med ytterligare en variant av konstruktionen:

" Luktar det verkligen blåbärspaj här, eller luktar jag i lukte på grund av att klockan är 11.15 och magen brummar som en björn?"

Undrar om det finns fler? Känna i känne? Smaka i smake? Frysa i fryse?

I universum pratar alla engelska

Jag såg en dålig science fiction på tv igår. Vad jag förstod var det inte några som var från jorden alls. Med viss reservation för att jag missförstått något - filmen fick inte direkt min odelade uppmärksamhet. Men en sak är jag helt säker på: både de som invaderade, de som invaderades och de som hamnade i kläm däremellan pratade engelska.

Ikväll visas Stargate Atlantis på tv, en film som bygger på tvserien med samma namn. I tvserien kliver de in i sin stjärnport och landar på främmande planeter. Oavsett vilka som bor där och hur utvecklade samhällena är pratar alla de möter - just det! - engelska.

De må slåss mycket i universum, men språkförbistring är alltså ett problem som bara finns här på jorden! :-)

Dagens ord: gryningsräd

Som företagare verkar det lite jobbigt med en gryningsräd. Det är nämligen det mycket talande uttrycket för när Konkurrensverket klockan sex på morgonen kommer och knackar på dörren för att kolla dina papper. Det ska dock sägas att de bara utför gryningsräder om de misstänker att du gjort riktigt fula saker enligt konkurrenslagen. Så om du sköter dig som du ska och försöker undvika karteller, så kan du antagligen fortsätta sova lugnt ända till klockan ringer vid fem över sex eller så.

23 september, 2010

Dagens ord: sluka

Jag har inte blivit helt gaggig, jag vet vad verbet sluka betyder. Men idag har jag upptäckt att sluka även finns som substantiv: en sluka. Enligt SAOL är detta ett "hål där vatten rinner ned under jordytan".

Tydligt och konkret kan tyckas, men jag känner mig ändå lite mer förvirrad än jag känner mig klok kring dessa slukor. Vad menas med jordytan? Är det lagret med jord, är det själva ytan, är det jordskorpan? Och när blir egentligen en grop ett hål?

22 september, 2010

Fynda en tröja på bloppis

Jag lärde mig ett helt nytt ord när jag läste nyheter på DN.se idag. Bloppis, en sammanslagning av blogg och loppis. Modebloggare som lessnat på sina kläder lägger helt enkelt upp inlägg om att de är till salu. Smart, med tanke på att bloggens trogna läsare förstås redan gillar bloggarens stil. Varför gå över ån för att sälja en tröja?

Enligt artikeln på DN.se kom bloppisar redan 2007, men "nu börjar fenomenet också attrahera allmänheten". Hade jag hört talas om det tidigare hade jag nog redan varit intresserad!

Dagens ord: sarv

När jag skrev högskoleprovet, nån gång på stenåldern, minns jag att ordet vaja (substantivet) fanns med på orddelen. Jag kunde inte ordet då men chansade rätt på att det betydde renko. Idag har jag också fått lära mig vad en rentjur kallas: sarv. För den högskoleprovsinriktade kan jag tipsa om att även ackja (rensläde) har förekommit; ordnissarna verkar gilla det samiska.

21 september, 2010

Dagens ord: fennomani

Bara för att jag inte är fennoman betyder det inte att jag inte gillar finska.

Fennomani innebär att man ivrar för det rent finska i Finland och vill främja enbart det finskspråkiga Finland. Motsatsen är en svekoman, som lobbar för det svenskspråkiga Finland.

Hade valresultatet blivit annorlunda om ...

... riksdagspartiernas nyhetsbrev hade varit bättre under valrörelsen? Ja, det vet vi inte bestämt. Men vi vet att nyhetsbreven lämnade en hel del att önska när det gäller läsbarhet och användbarhet. Språkkonsulterna har gjort en analys. Läs rapporten på vår webbplats.

20 september, 2010

Dagens ord: pleonasm

En pleonasm är ett överflödigt ord, som när man säger "backa baklänges" eller "en människoätande kannibal". Det blir helt enkelt lite tårta på tårta av det hela.

Och kommer ni ihåg vad abakus betydde nu då? Eller kampanil? Vem vet när man kan få användning för det. Kanske på nästa högskoleprov?

17 september, 2010

Dagens ord: närig

Nu har jag hittat en ny allmänbildningskälla! Jag har en hel hög med gamla nummer av Språktidningen som jag inte hunnit läsa, och längst bak i dessa finns Ordförrådet som liknar orddelen i högskoleprovet. Där ska man alltså gissa (eller kunna) vad en rad ord betyder med hjälp utav fem alternativ. Där hittade jag idag ordet närig som tydligen betyder snål. Eller som SAOL uttrycker det "mån om förtjänsten"...

Gårdagens ord: grovna

Eftersom mitt internet strejkade igår kommer här dagens ord en dag för sent.

Ibland hittar vi ju på ord för att fylla luckor i språket, som till exempel höre, men ibland visar det sig att språket faktiskt har en fyllning till en lucka man trodde fanns. Min nya hobby efter mitt nyårslöfte har blivit att bläddra i SAOL och igår blev jag mäkta förvånad när jag trillade över ordet grovna. Vi behöver alltså inte använda långa, tunga uttryck som "stammen har blivit grövre och grövre", när vi har det smidiga "stammen har grovnat". Det är nästan en språklig revolution! =)

16 september, 2010

Fika är ett av Sveriges viktigaste ord

Läste du blogginlägget igår om svengelska? Jag pratade senare med en vän som arbetar på en stor internationell koncern om svengelska och fika. Han berättade att när de hade kollegor från andra länder på besök lärde de sig i huvudsak tre ord på svenska: fika, hej, tack. I nämnd ordning. Fika är nämligen en näst intill helig vana, där man inte bara inmundigar något och har trevligt, utan där man också knyter kontakter och är kreativa tillsammans. Några av världens mest lukrativa idéer har kläckts i fikarum hävdade min vän bestämt.

Då kom jag att tänka på den svenska föräldraledigheten faktiskt. Jag vet många barn som mycket tidigt lärt sig just ordet fika. En femåring förklarade för mig en gång vad fika är: "du vet när man är flera som äter mellis och man får något man gillar att äta eller dricka och alla pratar och har mysigt liksom". Jag tycker att båda definitionerna på fika, den internationella koncernens och femåringens, fungerar lika bra. Det är faktiskt nästan så att fika är något ännu mer än så ...

Inbyggd kom-ihåg-lapp

Den här lilla nyheten fick mig att le. Det är en 10 veckor gammal brittisk kattunge vars strimmiga päls på ett ställe bildar ordet cat. Titta på bilderna i artikeln för att själv avgöra hur tydligt du ser ordet! Själv undrar jag vad ägarna hade sagt om det i stället hade stått dog.

Ett par roliga små historier om strimmiga katters karäkteristiska M i pannan får vi också om vi läser artikeln till bilderna. Den ena historien förtäljer att jungfru Maria taggade en katt med sin initial som tack för att den lade sig bredvid Jesusbarnet och värmde honom. Den andra att profeten Mohammed hade en strimmig katt som räddade hans liv genom att döda en lömsk orm. M:et i pannan symboliserar att Mohammed efter den händelsen rankar strimmiga katter mycket högt. Ta lärdom av detta: det är bara ok att klottra sina initialer på djur om man råkar vara en viktig person inom en världsreligion! Jag har förvisso klottrat ner alla världens zebror med min initial, men säg det inte till någon.

15 september, 2010

"If nothing is done, the Danish society will collapse"

Det skämtas ofta om att danskan är så grötig och svår att förstå. Men för danskarna själva är det visst inget skämt, utan ett allvarligt samhällsproblem. Se denna gripande dokumentär om hur det danska språket hotar det danska samhället!

http://www.youtube.com/watch?v=s-mOy8VUEBk

Svengelska kan vara helt rätt!

Företaget Jede, som säljer och hyr ut kaffeautomater, har utlyst en tävling. Du kan skicka in en bild på fikarummet på ditt jobb och vinna vad någon skulle kunna frestas att med dagens slang kalla pimpning av fikarummet. Men i Jedes tävling är det Simon och Thomas som kommer och gör om fikarummet, kända från olika inredningsprogram på tv, nu senast Sveriges fulaste hem. Simon är engelsman, och Thomas är svensk. De blandar språken rätt mycket när de pratar. Därför blir det på något udda vis helt rätt för mig som sett flera av deras olika program när Jede visar en bild på killarna och skriver: "Fantastic tävling! We fix your fikarum!"

Dagens ord: druvbörd

Ingrid berättade härom kvällen att hon stött på ordet druvbörd i en rubrik och inte velat läsa artikeln för att ordet lät så läbbigt. Men läbbighet är inget som avskräcker Mea Bryntesson!

Det verkar finnas ett par olika typer av druvbörd och i sin helhet är det aningens mer avancerat än jag hunnit sätta mig in i. Väldigt förenklat är det en graviditet utan något foster. Det verkar hemskt jobbigt eftersom man kan få alla symptom kopplade till graviditet, magen växer och ett graviditetstest visar att man är gravid. Men istället för ett foster är det alltså små vätskefyllda blåsor som växer i livmodern.

Okej, lite läbbigt var det. Nu kommer jag ju alltid att vara lite nervös för detta fast det bara är en halv procents risk ungefär. Imorgon lovar jag att välja ett trevligare ord.


14 september, 2010

Dagens ord: faktoid

Faktoid är ett ganska roligt ord. Det är ett faktum som inte är sant - vilket är en motsägelse i sig. Det handlar alltså om sådant som många tror är sant men som alltså inte är det.

Som allmänbildningsbonus fick jag reda på några intressanta faktoider när jag slog upp ordet på Wikipedia. Finland tar tydligen inte bara in två invandrare per år, och kossor går inte att välta i sömnen. Vem visste att vi inte bara använder 10 % av våra hjärnor? Ättestupor är en myt och våra förfäder knuffade inte sina åldringar över kanten. Den sista faktoiden var extra förvånande för mig eftersom jag kommer från en ort som faktiskt har en ättestupa, och jag vill bestämt minnas att vi gjorde skolutflykter dit och matades med ättestupemyten av våra lärare.

En faktoid vars faktoidstatus jag dock måste ifrågasätta är påståendet att kvinnor inte skulle ha bättre simultanförmåga än män. Oavsett om det är ett faktum eller en faktoid tänker jag fortsätta hålla det för sant tills jag blivit (be)visad motsatsen.

13 september, 2010

Default value, thank you

Jag slänger ibland in default framför vissa ord. Det händer inte vansinnigt ofta, men hyffsat. Min defaultfrukost är till exempel havregrynsgröt. Defaultdestintitonen efter jobbet brukar oftast vara Västerort - ibland gymmet när jag lägger den hurtiga Jane Fonda-sidan till.

Default betyder egentligen "försummelse, brist" men förklaras ofta med "standardvärde" eller "grundvärde", vilket jag i något överförd betydelse brukar använda ordet till. Och så här i valtider kan man ju definitivt skönja en hel del defaultinställningar. Att Alliansen bara vill sänka skatterna till exempel, eller att De rödgröna inte gör annat än klandrar de borgerliga partierna för egoism och plånbokstänk.

För att lyfta det hela till en lite högre nivå kan man ju säga att svenskarnas defaultord måste vara tack. Vi tackar även när vi inte har något att tacka för. Tack! säger vi när vi betalt för ett par dyra skor och får växel tillbaka. Tack! säger vi när vi avslutar samtalet med telefonförsäljaren klockan nio en söndagkväll. Tack, tack, tack.

Defaultslutet för det här inlägget blir kort och gott ett tack och hej.