29 maj, 2013

Anglicismer - många i medierna

Är det någonstans man ofta använder anglicismer, så är det inom massmedierna. Jag kom i kontakt med detta redan på slutet av 80-talet då jag arbetade som sändningsledare på TV2. (Sändningsledaren är den som ansvarar för utsändningen av TV-program, trailrar, presentation m.m.).
 

Nya apparater och funktioner utan svenska namn

Till programkontrollen där vi arbetade köpte SVT ofta in nya tekniska apparater som vi använde för att på olika sätt behandla och sända ut stillbilder och rörliga bilder. En av apparaterna var en så kallad "Still Store", där man kunde lagra bilder digitalt. Apparaten var toppmodern och helt ny i Sverige och hade förstås inget svenskt namn. Apparatens bruksanvisning var givetvis också på engelska och det dröjde inte länge förrän vi sändningsledare använde ett språk som var en salig blandning av engelska och svenska. "Jag måste stora (stååra) några bilder ur det här programbandet. Sedan ska jag croppa dem, så att jag kan göra några holdingdior." En ungefärlig översättning skulle kunna lyda: Jag ska ta och spara några bilder ur programbandet. Sedan ska jag beskära bilderna så att jag kan använda dem för att göra presentationsbilder som ska hålla kvar tevepubliken i kanalen mellan programmen. (Ordet "holdingdia" hade förresten ingenting med Stillstååren att göra, utan fanns redan tidigare. Förmodligen något vi hade snappat upp från BBC eller amerikansk teve.)

Trejla och tisa

På redaktionen pratade vi också ofta om att lägga in en teaser (tiser) som programinformation. En teaser var en reklamsnutt för ett kommande teveprogram som skulle sändas längre fram. Den skulle bara kittla (eller reta) intresset hos tittaren och inte innehålla någon detaljerad information om sändningsdag och tid. Det var detta som skilde den från en trailer, som var en mer utförlig och detaljerad programreklam som sändes några dagar före programmet. De här orden används än i dag i Sverige inom televisionen.

Traditionen lever och frodas!

Redan på 80-talet talade vi om Prime time-television (bästa sändningstid från nyheterna vid 19.30 och ett par timmar framåt). Det uttrycket används än i dag. Ingen har föreslagit någon svensk term, såvitt jag har hört. Ordet slot, som betecknar en avgränsad, bestämd programtid använde vi också för 25 år sedan. Det hör man också i dag. Så dessa, och mängder av andra anglicismer, oöversatta eller direktöversatta, präglar medievärlden i dag mer än någonsin. På 80-talet var vi bara nybörjare.

27 maj, 2013

Uttryck som skaver mot språkkänslan - fast inte alltid


Jag hakar på Helenas inlägg och inleder med en skön anglicism, som jag stötte på för ett tag sedan:

”Vi finns till din service varje dag kl. 9–17.”

Misstänkt likt engelskans ”we’re at your service”, eller hur? Och skaver mot språkkänslan, i alla fall hos mig. Men nu går vi raskt vidare, utan att för den skull lämna engelskans påverkan på vårt språk – här kommer en liten iakttagelse om låneord:

Oöversatt förenklar på jobbet? 

När vi kommunicerar med varandra på jobbet vill vi gärna att det ska gå snabbt och enkelt. Vi tänker nog inte alltid igenom vilka ord vi väljer innan vi talar. Det viktigaste i ögonblicket är att kollegan förstår vad vi menar, liksom. Och har man då till exempel ett datoriserat beställningssystem på engelska kan det göra att det uppstår lite märkliga, om än kreativa, verbbildningar.

Den här konversationen hörde jag när jag var hos optikern nyligen, när en av medarbetarna där ringde upp en underleverantör:

- Ja, hej, det var från Optiker Sebättre. Det gäller order 12345.
- (…)
- Har ni inte fått den? Men jag har tryckt där uppe till höger och kreejtat den i systemet ..?
- (…)
- Jaha, ja, men nu ser jag. Då sejvar jag då och okejar, så går den iväg?
- (…)
- Tack, så bra. Hej då!

Känns det här sättet att kommunicera igen? Verben bildas naturligt i den här situationen framför datorskärmen, i diskussionen om en order. Men är de helt situationsbundna eller fungerar de även i ett samtal utan närheten till en skärm? Jag tror det. I alla fall om vi rör oss i samma språkliga domän. Men hur ska vi klassificera de här orden? Som tillfälliga låneord av engelskans create och save? Men tillfälliga och tillfälliga, förresten. De kanske snart är etablerade? Okeja, alltså godkänna, som talaren gör i mitt exempel, är ju redan ett etablerat verb i svenskan – kolla i Svenska Akademiens ordlista får du se! Men så har ordet okej i och för sig hängt med ett bra tag som interjektion och adjektiv i vårt språk, innan det bildade ett etablerat verb.

24 maj, 2013

Anglicismer del 3 - fast på finska

Anglicismer är i dag ett välkänt fenomen, och vi suckar över ord och uttryck som vi tycker klingar lite osvenskt och som inte passar in i det svenska böjningssystemet. Men det finns andra språk som påverkar varandra på liknande sätt. Jag tänker på till exempel finskan och svenskan  i vårt östra grannland Finland. Alla kanske inte vet att svenska är ett av de officiella språken i Finland? Men det har det varit i flera hundra år. Naturligtvis är finskan störst och dominerar både vardag, politik och kultur.

Det är finskan som har engelskans roll i den här relationen skulle man kunna säga, det vill säga som påverkar svenskan så att det bildas så kallade finlandismer. De flesta svenskar kan förstås inte skilja finlandismerna från normalt finlandssvenskt språkbruk. Det är klart att de har egna ord och uttryck på andra sidan Östersjön tänker vi, och betraktar dem som dialektala. Men för finlandssvenskarna är de lika irriterande som anglicismerna är för oss. Svenska är ju deras modersmål.

Här är några exempel på finlandismer i finlandssvenskan:

  • Hålla semester i stället för ha eller ta ut semester   
  • Egenläkare i stället för husläkare
  • Göra beslut i stället för fatta beslut
  • Göra självmord och brott i stället för begå självmord och brott 
  • Lämna emellan i stället för stå över
  • Sakkännare i stället för expert eller sakkunnig

Läs mer om språken i Finland på Institutet för de inhemska språken.

Pratbubblor är en av världens bästa språkbloggar 2013!

Trots att hektiska maj har gjort publiceringstakten här på bloggen trist gles (vilket vi är ledsna för) har språkportalen Bab.la nominerat Pratbubblor till årets bästa proffsblogg om språk! Vi är naturligtvis djupt hedrade över att bli nämnda tillsammans med storheter som Grammar Girl, Johnson på The EconomistMoxDer Spiegel och Språktidningen. I listan över de 100 bästa proffsbloggarna finns terminologer, översättare, tolkar, lingvister och andra som skriver om språk i arbetet. De flesta är på engelska - Pratbubblor och Språktidningens blogg är faktiskt de enda svenskspråkiga bloggarna som är nominerade.

Men för att vi ska kunna kamma hem det fina priset som årets proffsblogg om språk så måste du in och rösta på oss! Röstningen är öppen fram till den 9 juni. In och rösta nu!

Det finns dessutom fler priskategorier att hitta oändlig språkinspiration i - årets blogg om språkinlärning (bl.a. Tjuvlyssnat), årets Facebooksida om språk (bl.a. Språkrådet) och årets språktwittrare (bl.a. Erik Hansson och Tess Whitty). Varför har inte dygnet fler timmar?

14 maj, 2013

Anglicismer del 2 - hela listan

Saras inlägg om anglicismer förra veckan var så heltäckande att jag bestämde mig för att inte skriva så mycket om ämnet. Istället får du här några riktigt dumma anglicsimer som jag stött på nyligen:

Jag har inte så mycket tid för honom längre.
Nu ska vi inte hoppa till slutsatser.
Låt oss ha frukost på balkongen.
Företaget bedriver grundbrytande forskning.
Dumt? Själv är jag inte alls familjär med den sortens språk och känner mig inte bekväm med att använda det. Jag har krossat ut allt sådant ur mitt ordförråd.

06 maj, 2013

Anglicismer - del 1

Ny månad - nytt tema här på bloggen: i maj får du ta del av våra tankar om anglicismer.

Anglicismer är ett av de många språkfenomen som väcker starka känslor. Kan inte du också störa dig på hur engelska uttryck tar över svenskan? Vet du, för ett tag sedan hörde jag en företagsledare prata på radio, han berättade vilken impakt en viss åtgärd hade haft. Grr, jag blev så irriterad! Fast just det fallet är ju inte en anglicism, utan bara helt fel. I alla fall om ni frågar mig, och om ni frågar mig i dag.

Från irritation till vana

Sedan har vi det där med starta upp och stänga ner. Det räcker ju fullkomligt med starta, och det korrekta tillägget till stänga är av (stäng av datorn!). Många undrar varför vi ska hänga på det där nya adverbet, bara för att de gör det på engelska. Så heter det nämligen inte på svenska, och det låter därför rätt konstigt. Men det är en stor skara som säger så, så jag har nog börjat själv också. För det låter i alla fall inte lika konstigt som impakt. Eller?

Jag vet att en del ondgör sig över att allt fler svenskar översätter engelskans Have a nice day. Argumentet är - ja, just det: "så heter det inte på svenska, det låter konstigt". Men det tycker faktiskt inte jag. Jag tycker att uttrycket är supertrevligt, och dessutom fyller det en lucka - åtminstone i mitt språk. Att det är en anglicism tänker jag knappt på.

Från engelska till svenska

Det finns förresten många engelska ord som har integrerats i svenskan, så att de inte riktigt har några alternativ längre. Hur många säger till exempel klisterband i stället för tape? Eller friterade potatisskivor i stället för chips? Och att gå på date är ju inte samma sak som att träffa någon, och definitivt inte samma sak som att ha ett möte.

Men när vi skriver är det utan tvekan smidigare att hantera "träffa någon" och "möta någon", än "data någon" (borde det kanske vara "datea någon"?). Vi är nog många som då hellre skriver "dejta". Och så börjar spåren av engelska att bli suddigare ...

Det finns helt uppenbart något slags skala i anglicismerna: från helt engelska ord, via något som låter svengelskt, över till vad som upplevs som modern svenska. Och beroende på vem man pratar med placeras orden in på olika steg i denna skala - en skala som också visar på graden av irritation.

Från främmande till oumbärligt

Jag tror att det är med anglicismer som med de flesta andra förändringar i språket: först är de främmande, och vi blir irriterade - kanske för att vi blir rädda: vad ska hända med xx om det blir mer av yy? Men om förändringen fyller en funktion och inte skräms bort av vår misstro börjar vi så småningom vänja oss, ta till oss den, se den som mindre främmande. Och till slut hör det nya till det gamla och är så självklart att vi varken kan eller vill vara utan det.

Ha en bra dag!