29 november, 2013

Så gör du – steg för steg

Oavsett om du ska programmera en klockradio, utföra en utlandsbetalning på internetbanken eller baka surdegsbröd, så kan en välskriven instruktion göra skillnaden mellan kladdigt och klarhet (mer eller mindre bokstavligt).

Jag älskar instruktioner

När jag skulle odla kryddor i köksfönstret kom en guide på Google till min undsättning. När min mobil vägrade starta hittade jag snabbt flera instruktioner för hur jag skulle få liv i den. När jag bryggde öl fanns det många på internet som delade med sig av sina erfarenheter. Internet kryllar av nyttiga, användarvänliga (eller användbara) steg för steg-instruktioner. Men också av instruktioner som är mindre användarvänliga.

Fyra enkla tips för en bra instruktion

En riktigt användbar instruktion – precis som all bra bruksprosa – utgår från läsarens perspektiv. Här får du några enkla tips för hur du skriver en bra instruktion:
  • Skriv en tydlig rubrik. Rubriken ska tydligt berätta vad läsaren ska använda instruktionen till, exempelvis ”Så bygger du en dator på 2 minuter”.
  • Tänk på läsarens förkunskaper. Fundera vad läsaren kan och anpassa din instruktion därefter. Om du ska skriva en instruktion för intranätet på din arbetsplats, kan det vara bra att tänka på att din läsares förkunskaper kan variera avsevärt.
  • Var lagom detaljerad. Ge tillräckligt med detaljer för att läsaren ska kunna lösa uppgiften, men inte så mycket att hen drunknar i information. Ibland räcker det att läsaren vet hur hen ska göra, men ibland kan läsaren även behöva veta varför hen ska göra på ett visst sätt.
  • Testa din instruktion! Om du följer din egen instruktion märker du om något är otydligt eller om du har glömt något.

Instruktion istället för kunskap

Ibland behövs de genvägar som steg för steg-listor kan bistå med. Om du inte har tid att lära dig html, css och php – eller råd att anlita någon som kan – kan du följa en instruktion som berättar hur du får till den där funktionen på din webbplats. Om instruktionen är väl skriven, och anpassad efter dina förkunskaper, kommer det att gå alldeles utmärkt.

25 november, 2013

Snart på bloggen: Språknördens julkalender

Det känns svårt att tro, men alldeles snart är det jul. Vintermörkret har lagt sig över Sverige, även om snön dröjer ännu. Men misströsta inte! Alldeles oavsett vädret så kommer vi på Språkkonsulterna att göra vårt bästa för att lysa upp december för dig.

På söndag, den första advent (som i år råkar sammanfalla med den förste i månaden), startar Pratbubblors julkalender. Varje dag fram till julafton kommer vi att bjuda på ett julrim, skrivet för en julklapp som passar en språknörd. Du får alltså både rim och julklappstips! Vad klappen är avslöjas följande dag.

Välkommen att kika in här för din dagliga dos ordglädje och julstämning!





22 november, 2013

Roliga felmeddelanden är trevliga - men kan vara förvirrande

Ett tydligt och roligt felmeddelande är väldigt viktigt på webben - tydligheten är viktig för att användaren ska förstå vad som har gått fel, och roligheten är viktig för att felmeddelandet ska uppfattas på ett bra sätt. Det skrev Helena om tidigare här på bloggen. Men det är samtidigt viktigt att inte vara för lustig.

Youtube har ett felmeddelande som är ganska känt hos flitiga dutubare, men stöter man på det för första gången kan det verka förvirrande. Så här ser felmeddelandet ut:


Fniss fniss, Youtube har apor som ska lösa problemet! Vad roligt! Ja, det är roligt ända tills en ovan besökare ser meddelandet och drar slutsatsen ÅH NEJ, DET ÄR NÅGON SOM HAR HACKAT YOUTUBE! Och ännu tokigare kan det bli om flera ovana besökare tipsar media om attacken, vilket är vad som hände tidigare i veckan:



20 november, 2013

Användarvänlig eller användbar?

Jag funderar liksom tidgare bloggare över vad användbarhet betyder egentligen. Men jag har mest snöat in på skillnaden i hur man använder orden användbar respektive användarvänlig. Jag googlar lite, förstås, och får några olika uppslag. (Google är, vill jag för övrigt hävda, både användbart och användarvänligt).

I en artikel föreslås att "Nytta + Användarvänlighet = Användbarhet", det vill säga för att uppnå användbarhet, behövs båda ingredienserna nytta och användarvänlighet. Hmm, nu kom nytta in i bilden också. Och vad är det för skillnad mellan användbar och nyttig?

På engelska, lär jag mig vidare, uttrycks distinktionen mellan användbar och nyttig i de båda termerna usability och usefulness. En produkt kan till exempel vara både enkel och behaglig att hantera (användarvänlig), och arbeta effektivt eller ändamålsenligt (användbar) men ändå inte skapa något som användaren har nytta eller intresse av. Ofta karakteriserar man användbarhets-kvaliteterna (usability) som svar på frågan "Could I use it?". Verklig nytta (usefulness) uppstår dock först om användaren också svarar ja på frågan "Would I use it?". Fiffigt.

Men, hur förhåller sig dessa begrepp till mottagaranpassning, som ju är alla språkkonsulters ledord? Jag tycker i alla fall att en text kräver både användarvänlighet och användbarhet – och nytta med för den delen – för att den ska bli verkligt anpassad till mottagaren eller användaren. Vad tycker du?

Dagens ord - ett mycket användbart ord (på finska!)

Idag åker två av oss Språkkonsulter till Helsingfors för att gå på nordisk klarspråkskonferens! Det ska bli spännande: framförallt själva konferensen men också att få komma till Helsingfors, där jag aldrig varit förut.

Som av en händelse snubblade jag igår över en blogg som handlade om just Finland. Det var någon på Facebook som länkade till ett inlägg om ordet "niin". Niin verkar vara ett väldigt versatilt (mångsidigt) ord, av exempelmeningarna att döma:

Söin niin paljon!      I ate so much!
Niin tähän päädyttiin.     That’s how we got in this situation.
Karaokea lauloivat niin Pirjo kuin Railikin.      Both Pirjo and Raili, sang karaoke.
Niin?      - Yes, what is it about?
Bloggskribenten själv sammanfattar det som att ordet verkar betyda antingen vad som helst eller ingenting alls ... Språkvetaren i mig skulle gärna vilja ha en lite snävare definition. Någon har föreslagit att niin betyder ungefär samma sak som engelskans well. Vad tycker du, baserat på exemplen? (Fler finns i det länkade inlägget.)

Har vi något liknande på svenska?


(Pst ... Missa för all del inte resten av bloggen Depressing Finland, den är full med lustiga iakttagelser om vårt grannland, många av dem med språket i fokus.)

19 november, 2013

Nu kör vi!

Äntligen dags för en ny bildrebus! Också den här gången är vi ute efter ett idiomatisk uttryck. För att utmana er lite ger jag ingen ledtråd.


15 november, 2013

Vad är användbarhet?

I veckan var det internationella användbarhetsdagen. På Språkkonsulterna sätter vi förstås vår egen prägel på användbarhet och menar att det inte bara gäller apparater och lokaler. Vi vill helt enkelt dra vårt strå till stacken genom att vidga begreppet till att gälla även information och kommunikation.

För min egen del kopplar jag intuitivt ihop användbarhet med myndighetstext, offentlighetsprincipen och demokratibegreppet. Att de tre hör ihop håller nog de flesta med om: det är demokratiskt att myndighetstexter är offentliga. Annars kunde ju myndigheterna hålla på med lite vad som helst utan att vi visste om det.

Frågan är hur väl det stämmer med offentlighetsprincipen om jag kan begära ut ett myndighetsbeslut eller läsa en myndighetsföreskrift på webben, men inte begriper ett jota. Hur demokratiskt är det? Och, hur användbar är texten?

Så tänker jag om användbarhet. Hur tänker du?

Konstigt konsistorium

Häromdagen skrev Ellen Freider om ordet kollinearitet och konstaterade att man lär sig mycket när man språkgranskar texter. Just nu granskar vi översättningsprov för fulla muggar och då lär man sig också mycket nytt.

I veckan dök ordet konsistorium upp, ett ord som jag inte hade hört förut i mitt 56-åriga liv. Ändå har jag tillbringat en del tid i universitetsvärlden, där ordet tydligen lever kvar. I övriga världar har det dock varit utdött i ungefär 300 år när man slutade att använda det år 1700.

Vad betyder det då, undrar du? Jo, det betyder ungefär församling på latin och med modern terminologi säger vi styrelse på svenska.

14 november, 2013

Glad användbarhetsdag!

Idag är det Internationella användbarhetsdagen, eller World Usability Day som den heter internationellt. Nästan hela gänget på Språkkonsulterna har tillbringat morgonen i Kista, där vi har delat ut felmeddelanden (och kolor) i morgonruschen. Vi satsade på Kista för att vi tänker oss att det finns många "IT-nissar" där. ;)

Lapparna vi delade ut hade två sidor: på den ena fanns ett svårtytt felmeddelande (som vi faktiskt har stött på), på den andra fanns vår omskrivna, mer begripliga version av samma meddelande. 

Så här stod det i de ursprungliga meddelandena:
  1. Blankt nyckelfält ej tillåtet
  2. Fel 55: Den angivna nätverksresursen är inte längre tillgänglig
  3. Data är inte numerisk
  4. Enheten passar inte med önskad struktur
  5. Datumet har passerats
  6. Ej ifyllt datum ger dagens inbetalningar
  7. Internet kan vara upptaget
  8. Formatfel personnummer
Tycker ni att det är helt uppenbart vad felet är och vad du ska göra åt saken? Det tyckte inte vi. Så här skrev vi om:
  1. Du måste ange kundnummer
  2. Din dator har förlorat kontakten med  nätverket
  3. Du måste fylla i fältet med siffror
  4. iTunes har ingen kontakt med servern
  5. Du har angett ett datum bakåt i tiden
  6. Om du inte fyller i något datum visas dagens inbetalningar i listan
  7. Du har förlorat Internetanslutningen
  8. Fyll i ditt personnummer med formatet ÅÅMMDDnnnn

Ett meddelande taget ur sin kontext blir det visserligen alltid svårare att förstå - men vår version är väl ändå tydligare, eller vad säger ni?

Den som vill läsa mer om Användbarhetsdagen kan besöka den officiella webbplatsen (på engelska) eller följa hashtaggen #wud2013 på Twitter.

13 november, 2013

Även tal måste vara användbart!

Vi talar om användbarhet och menar då ofta att hemsidor ska vara välstrukturerade, lättnavigerade och välformulerade. Det är viktigt, men tänker vi någonsin på att att även talad kommunikation måste vara användbar?

Många budskap blir det

Vi nås av ganska många talade budskap varje dag, dels i alla samtal och personliga möten i verkliga livet, dels i form av inspelade röster i telefonsvarare, på webben, i radio och TV.

Talet kom först, men behandlas styvmoderligt

Det talade språket är ju det ursprungliga (skrift är ju ett relativt sent påhitt i människans historia), men trots detta så upplever jag att talad kommunikation ofta sköts lite slarvigt. Det är som om man resonerar så att "det är ju bara något vi säger" till skillnad från det skrivna språket som traditionellt har en annan tyngd. Ändå spelar det talade språket ofta en viktig roll i kommunikationen, i alla etermedier förstås, men också i exempelvis en kundtjänst eller en it-support.

Tala enkelt och begripligt

Talat språk måste vara mottagaranpassat på samma sätt som skrivet språk. När kvinnan som arbetar i it-supporten frågar sin kund: "Sitter du bakom en brandvägg?", så får hon skylla sig själv att hon får svaret: "Nej, jag sitter vid ett fönster!"

12 november, 2013

Trevliga felmeddelanden

World Usability Day den 14 november ska Språkkonsulterna dela ut begripliga felmeddelanden till folk som är på väg till jobbet. Det är skälet till att jag de senaste dagarna varit ute och letat olika meddelanden på nätet. Och det finns verkligen alla sorter:

Obegripligt tekniska som till exempel:
Tidsgränsen för semaforen har uppnåtts

Eller det intetsägande:
Fel 10345
Och så finns det trevliga, småskojiga meddelanden:



Hellre fler men trevliga felmeddelanden

För många år sedan läste jag en rapport om en undersökning av hur olika felmeddelanden uppfattas av användarna. Testpersonerna var unga dataspelare som tillbringade mycket tid framför skärmen och därmed också var mottagare av många felmeddelanden. Resultatet av undersökningen visade att de spel som gav ifrån sig trevliga eller roliga felmeddelanden uppfattades som mycket bättre än de spel som hade tråkiga eller neutrala meddelanden, trots att de hade färre felsituationer än spelen med  trevliga felmeddelanden.

Vi låter oss gärna luras

Alla som arbetar med datorer vet att programmen inte kan vara trevliga eller otrevliga. Men programmen kommunicerar med oss och vi kommunicerar med dem. Och som sociala varelser gillar vi trevlig kommunikation. Därför har du mycket att vinna på att lägga lite möda på dina felmeddelanden om du jobbar med webb eller programmering. Vi användare låter oss gärna luras att tro att datorn är trevlig.

Men det finns gränser

Men det är klart - har du suttit och fyllt i en lång stipendieansökan i 45 minuter och alltihop försvinner blir du knappast positivt inställd oavsett vad som står på skärmen. God användbarhet är alltså A och O, men social kompetens behövs för att besökarna inte ska irritera sig över småsaker och uppleva din webbplats, din app eller ditt system som positivt.

   

08 november, 2013

Dagens ord: kollinearitet

Man kan lära sig mycket när man språkgranskar texter. Det är en av de fina sakerna med det här jobbet: att få inblick i andra branscher och sammanhang.

Häromveckan granskade jag en myndighetsrapport full med ekonomiska termer. Där hittade jag ordet kollinearitet, som jag blev tvungen att slå upp (eftersom jag undrade om det skulle stavas med ett eller två l). Wikipedias förklaring var kanske inte helt enkel eller klarspråklig, men den allittererade* så fint att det nästan blev poesi:

Kollinearitet uppstår när två kovarianser är högt korrelerade.

*Alliteration är en språklig stilfigur där flera ord i ett sammanhang börjar med samma ljud (i det här fallet ko). Det kallas även bokstavsrim.

06 november, 2013

Processfiskar och brödsmulor: nätsurfarens kartprickar

Det finns mycket att säga om användbarhet. Som Språkkonsulternas värsta matnörd har jag förstås fastnat för två begrepp som har något ätligt i namnet. Processfiskar och brödsmulor är relaterade till navigationen inom en webbplats. De fungerar lite som den där röda pricken som brukar finnas på orienteringstavlor, som säger "Du är här".

Processfiskar hjälper användaren att förstå var den befinner sig i en process

En processfisk är en figur med pilar som de olika visar stegen i en process. Det är bra för webbsidor där man ska fylla i ett formulär i flera steg, till exempel när man gör en anmälan eller beställning online. Här är ett exempel på hur det skulle kunna se ut:
En processfisk för anmälan av en incident, till gatukontoret hos en kommun. (Klicka för att förstora bilden.)
Poängen är att visa användaren hur långt hen har kommit i processen och hur långt det är kvar. Utan en sådan orientering finns en risk att användaren blir otålig och osäker, och kanske avbryter processen innan den är klar.

Brödsmulor visar användaren var den befinner sig i webbplatsens struktur

En brödsmulerad visar var den aktuella sidan finns i navigationsstrukturen på en webbplats. Det är ett bra sätt att hjälpa användaren att orientera sig. Detta har blivit allt viktigare eftersom de allra flesta användare numera kommer in på sidor genom sökmotorer (snarare än att klicka sig fram från startsidan). Om sajten har brödsmulor blir det betydligt lättare att förstå var man har hamnat. Så här ser det till exempel ut hos Stockholms stad, på en sida om att stötta närstående äldre:

Startsidan / Stöd & Omsorg / Äldreomsorg / Anhörig och närstående

Klicka dig gärna in hos Stockholms stad och läs den aktuella texten! Utan brödsmulorna hade man fått läsa rätt långt för att förstå att sidan handlade om just äldre, eller hur?

Lite etymologi för den nyfikne:
Namnet brödsmula (på engelska breadcrumb) kommer för övrigt från sagan om Hans och Greta. Där lämnar barnen ett spår av smulor efter sig, för att kunna hitta hem. För dem gick det dock inte så bra, eftersom brödsmulorna åts upp av fåglar. Men i webbsammanhang är det alltså ett bra knep!


04 november, 2013

Instruktioner för vem?

Instruktioner är en genre vars vikt märkligt nog ofta glöms bort. Fundera själv över hur användarvänliga instruktioner du stött på i livet. Den där knepiga manualen till dvd-spelaren, visst kändes det som att den var maskinöversatt från kinesiska? Innehöll inte instruktionerna till att ställa in klockan på den nya prylen lite väl många knepiga facktermer? Och instruktionen till att fylla i den där krångliga myndighetsblanketten, HERREGUD vad frustrerande svårbegriplig den var!

Välskrivna instruktioner är livsviktiga

Bristfälligt översatta instruktioner till en dvd-spelare lär förstås inte orsaka världens undergång, men om den maskinöversatta instruktionen hör till en ny typ av livsviktig maskin på till exempel ett sjukhus har vi ett stort problem. Om originalinstruktionen står på tyska, har blivit uselt maskinöversatt till engelska och ska förstås av en installatör som pratar svenska, då kan vi egentligen mest bara hoppas att maskinen kommer att bete sig som det är tänkt. Man blir ju nervös av bara tanken.

En helt vanlig vardagsinstruktion

Jag tog och tittade i den närmaste bruksanvisningen jag hade till hands. Hur ställer man klockan på en vanlig klockradio? Instruktionen till en så grundläggande och enkel funktion borde ju vara enkel att förstå. Låt se hur den börjar:

 ”ATT SÄTTA KLOCKAN
Klockans display
Återges den aktuella tiden och displayen visar också om du stängt av larmen och indikatorlamporna tänds bredvid ALARM 1 respektive ALARM 2 på displayen.”

Tusen tack. Jag får ingen som helst instruktion till att ställa in klockan. Faktum är skribenten verkar ha tagit en rubrik och sedan fullkomligt struntat i vad den påstår att texten ska handla om. Då spelar det ingen roll att själva texten är knaggligt maskinöversatt – även om beskrivningen av displayen vore välskriven skulle jag ju fortfarande inte få veta hur jag ska ställa in klockan. På andra ställen i manualen använder tillverkaren olika termer till samma sak, en klassisk och ofelbar metod att förvirra även den vanaste klockradioanvändaren.

Om jag skulle analysera vad som gått fel här skulle jag svara att instruktionen inte är skriven för någon. För vem har nytta av det här? Tillverkaren har plockat ihop lite tekniska grejer som måste finnas i en manual, för en manual måste man ju ha, men det är ingen som har ägnat en tanke åt läsaren.

Instruktioner kan visst vara enkla och tydliga

”Men när tekniken är krånglig så går det inte att beskriva på ett enkelt sätt!” Har du hört den förut? För några år sedan läste jag en krönikör som var både överlycklig och djupt frustrerad över att ha hittat en teknisk bruksanvisning som hon förstod. Överlycklig eftersom den bevisade att det går att skriva begripliga instruktioner, frustrerad eftersom instruktionen var till en så kallad pensionärsmobil och hon hade en sisådär 30 år kvar till pensionen. Om klockradioinstruktionen var ett förvirrat hopplock av illa skrivna textsnuttar utan någon mottagare alls i åtanke, så är instruktionen till pensionärsmobilen precis som instruktioner ska vara: enkel, begriplig och mottagaranpassad.  Så här ställer man in klockan på den här tekniska mackapären:

Datum & tid
Ställa in tid och datum
  1. Tryck på Meny, bläddra fram till [bild på skiftnyckel] och tryck på OK.
  2. Välj Datum & tid och tryck på OK.
  3. Välj Ange tid och tryck på OK.
  4. Ange tid (TT:MM) och tryck på OK.
  5. Välj Ange datum och tryck på OK.
  6. Ange datum (ÅÅÅÅ/MM/DD), och tryck på OK.”


03 november, 2013

Ett västkustskt språkbad

Härom helgen var jag på släktträff på västkusten. Jag hade åkt länge, rakt in i Orusts inland, hela tiden med telefonen flämtades efter mottagning. Medelåldern på kalaset var ungefär samma som antalet deltagare – drygt 50. Överallt fanns släktingar som slängde sig med ord som änna, la och hanses. De äldre deltagarna använde pluralformer som båtarne och vägarne, och några av de äldsta använde pronomenformen i istället för dagens ni.

Visor på dialekt
Men man talade inte bara på dialekt denna afton. I min släkt är det inget riktigt kalas utan dragspel, och den här kvällen var det hela två dragspel på plats. Med ackompanjemang av gitarr framfördes välkända västkustvisor, varav ett par med text på lokala mål.

Det roliga med de lokala visorna är att de handlar om det som är och har varit viktigt på västkusten. De berättar om öarna, om klipporna, om bodarna, om båtarna och om fisket. När de dessutom framförs på dialekt blir det en intern kärleksförklaring, avsedd för andra öbor som tycker likadant. För mig som uppfödd Blekingebo blev det därför som ett fönster in i min släkts historia.

Av denna anledning är det kanske inte så konstigt att jag blev oproportionerligt exalterad när orkestern började spela Abel i Klôva av Sotenäsgänget MacLains, en visa jag har hört på tok för många gånger. Kanske är det inte heller konstigt att jag kan mer av texten än jag förstår och att jag hjälpligt kunde sjunga med när orkestern började på första raden: "Abel i Klôva han vakna en mörra, han känte sä uggen å felken å ör".

Dialektal mångfald är uppskattat
De flesta har en åsikt om dialekter. Somliga tycker att all variation är spännande, medan andra tänker mer i termer av fint och fult. Hur pass tilltalande en dialekt är har ironiskt nog ganska lite att göra med själva dialekten. Istället beror det mer på vad man har för föreställningar om den som talar den.

Jag är till exempel svag för göteborgskan. Troligtvis har det mycket att göra med att jag har en stark relation till västkusten. Men jag har antagligen även påverkats av den allmänna opinionen – göteborgskan är Sveriges sexigaste dialekt enligt en Sifo-undersökning från 2012. Men det betyder förstås inte att göteborgskan är objektivt vackrare än andra dialekter, vilket konkurrensen om förstaplatsen i undersökningen också visar. Hur det än ligger till med fint och fult och andras åsikter, så har västkustmålen en speciell plats i mitt hjärta.

01 november, 2013

Användbarhet - novembers tema

Den 14 november firas den årliga internationella användbarhetsdagen, World usability day och vi på Språkkonsulterna pratar användbarhet hela dagarna nu. Det kommer att färga av sig här på bloggen och novembers tema är just användbarhet.

Användbarhet är ett begrepp som oftast används av webbutvecklare, webbdesigners och andra yrkesgrupper som utvecklar grunkor som måste vara lätta att förstå och använda. Begreppet har till och med en ISO-definition:
Den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt.
Vi språkkonsulter vet att texten är ett av de viktigaste elementen i ett gränssnitt. Det spelar till exempel ingen roll om man kan hitta en knapp och att den är lätt att trycka på om knappens text inte förklarar tydligt vad som händer när man trycker på den. Sådant är språkkonsulter duktiga på att förklara.

Om du jobbar i Kista kan du hålla utkik efter oss den 14 november. Då delar vi ut begripliga felmeddelanden och kolor till folk som är på väg till jobbet. Vi ses!