31 maj, 2010

Bra exempel? Nä fy!

Jag satt på tåget och råkade tjuvlyssna på en grupp studenter som satt och pratade om någon kurslitteratur de hade. En av killarna i gänget tyckte verkligen inte om en viss bok. Varför? Den innehöll bara exempel! "Det var hur många exempel som helst, den hade kunnat vara 50 sidor lång och så bara en massa regler istället. Det hade varit bra. Så himla drygt med alla exempel."

Jag blev alldeles kall inombords. Jag som har lärt mig att exempel ska vara det bästa pedagogiska knepet i världen! Och personligen tycker jag väldigt mycket om bra och tydliga exempel. De gör problemet mycket mer konkret. Men inte den här killen. Han skulle ha tydliga regler. "Gör så här och ställ inga frågor." Torrt. Tråkigt. Rakt på sak.

Men alla är visst olika. En del (många) vill ha exempel i mängder, för att verkligen kunna förstå problemet, medan andra vill att man ska peka med hela handen för att snabbt kunna gå vidare och lära sig nästa regel. Tänk vad mycket jag lärde mig genom att bara sätta mig på ett tåg.

28 maj, 2010

Men rolla av!

Att rolla av är att kliva ut ur sin roll efter ett rollspel och bli sig själv igen. Jag tycker även att uttrycket passar utmärkt för att beskriva hur man anpassar sitt beteende efter olika situationer och relationer irl.

Äntligen vet jag vad jag ska säga till min sambo när han kommer hem från jobbet och fortsätter bete sig som en lärare: Men rolla av!

27 maj, 2010

Han har kräkbarn idag

Jag älskar nya språkliga konstruktioner. På projektmötet i morse fick jag lära mig ordet "kräkbarn". Det är så genomskinligt i all sin enkelhet att det inte behöver förklaras.

26 maj, 2010

Bitch!

Visste ni att bitch har fått en plats i Svenska Akademiens ordlista? Ordet har dessutom fått en definition, vilket är få ord förunnade i SAOL.

(vard.) självständig, aggressiv kvinna
Både positivt och negativt på samma gång, konstigt nog. Men är det så här ni skulle definiera bitch? Själv tycker jag att den här definitionen försöker stryka någon medhårs. Men det är väl ungefär som med bög. Det var ett hemskt skällsord tills homosexuella män själva började använda det, med syfte att ta bort den dumma attityden. "Ja, jag ÄR bög, so what?" Något liknande hände med bitch runt millennieskiftet, och det syns alltså i SAOL:s definition. Coolt!

Sär skrivningar engagerar II

Metro hakar i morgonens papperstidning på DN och tar upp fenomenet särskrivningar. Återigen citeras Lars-Gunnar Andersson.

Jag tycker inte bättre om felaktiga särskrivningar än om andra språkliga fel. Jag tycker inte sämre om dem heller. Däremot upplever jag att särskrivningar är de språkliga misstag som får i särklass mest utrymme, såväl i mediala sammanhang som i fikarumsdiskussioner. Varför? Antagligen för att de är så lätta att upptäcka och därmed börja irritera sig på.

Detta har lett till att jag i min tur så smått börjat irritera mig på de mest ettriga särskrivningsbekämparna. På Facebook finns grupper där gatuköksägare hånas för att de på sina handskrivna skyltar meddelar att de säljer "grill korv" och "kebab rulle". Jag kan hålla med om att större företag och myndigeheter, inte minst för sin egen skull, självklart ska akta sig för felaktiga särskrivningar (liksom alla slags språkliga fel) i sina texter. Men ska inte en person med något bristande språkkunskaper våga skriva ett inbjudningskort eller sätta upp en skylt vid sitt korvstånd utan att riskera att bli till offentligt åtlöje?

Det verkar som om företeelsen att klaga på särskrivningar har blivit ett sätt att markera språklig status. Precis som med all annan statusmarkering kan man dock fråga sig om behovet av att göra en statusmarkering tyder på osäkerhet snarare än på en faktisk oro över vad särskrivningarna kommer att innebära för svenskans utveckling.

25 maj, 2010

Sär skrivningar engagerar

Surfade just in på DN:s webb för att läsa nyheter. Såg direkt en artikel som fångade mitt intresse. Den handlar om att särskrivningar enligt Lars-Gunnar Andersson blir allt vanligare och att de är dåliga eftersom de kan skapa missförstånd. Självklart gör de det; det är svårt att inte behöva tänka en extra gång när man ser en skylt som uppmanar oss till att röka hur mycket vi vill (rök fritt!). Jag har missförstått saker på grund av särskrivningar (och just nu kommer jag förstås inte på ett enda exempel).

Så själva artikeln var inte så spännande. Men sedan såg jag hur många kommentarer den fått: 119 stycken! På en kort och rätt tam artikel publicerad klockan 16:00 idag! Särskrivningar och språkvård engagerar uppenbarligen.

22 maj, 2010

Roliga ordbilder V

Bananvändningsmönster - du får säkert genast en bild av svarta svoschade streck på gul bakgrund.

Men om jag säger att jag läser en text om flygplans inflygningar till Arlanda så kanske din bild förändras ...

21 maj, 2010

Det nya svarta

I går hörde jag för första gången uttrycket "det nya svarta" på svenska, alltså "the new black" som står för något som är enkelt, elegant och passar ihop med allt. Men det är inte alltid översättningarna blir mitt i prick och för mig gick tankarna snarare till Islands askmoln än favoritklänningen. Borde det inte bli "det nya svart" på svenska?

För säkerhets skull googlade jag lite och fick nästan en miljon träffar. Alla använder förstås inte frasen som ett idom, men till exempel Isobels text och verkstad hade ett inlägg redan 2005 med frasen i rubriken. Coolt och kul med innovativt språkbruk.

20 maj, 2010

Dagens felhörning

Vi språkkonsulter älskar konsekvens. Det går före det mesta. Visst, vi rekommenderar ska före skall 10 gånger av 10, men vill man nödvändigtvis använda skall är det inte hela världen, bara man är konsekvent med bruket. Så Mea gjorde mig väldigt glad när hon, i mina öron, nyss lanserade vårt valspråk:

Konsekvens är lycka.

Så fint! Så rätt! Men efter en stund, när jag hade fått total hybris och börjat prata om att göra skyltar att hänga upp på kontoret, så smög det fram att jag nog hade hört fel.

Konsekvens är nyckeln.

Jaha.

Intryck från en häggkantad cykeltur


Jag vet inte om det luktar så fantastiskt gott, men det är fantastiskt att det luktar nåt.





Uttrycket "mellan hägg och syrén" syftar förresten på den njutbara försommartiden. Det sägs ha sitt ursprung i att skomakarna då la ner verksamheten och hängde upp en skylt med "stängt mellan hägg och syrén".



Allmänbildande villovägar

Kommer du ihåg alla statsskicken från grundskolan? Jag gör det definitivt inte och var tvungen att gå till Wikipedia för att kolla ordet oligark. Därifrån trillade jag vidare in på Wikipedias sida om statsskick och imponerades av att denna kategori omfattade 60 artiklar. Vet du till exempel vad geniokrati innebär eller vad en kleptokrat är?

I min värld verkar nekrokrati lite opraktiskt eftersom staten då formellt styrs av en avliden person. Och förväxla för allt i världen inte hagiarki med teokrati. Hagiarkin styrs av präster medan teokratin styrs av självaste gudarna. Hur man håller isär hagiarki med hierokrati, som båda beskrivs som präststyre, framgår dock inte.

Jag håller tummarna för smaskiga statsskicksfrågor i nästa omgång av Trivial Pursuit!

19 maj, 2010

Avslöja inte för mycket i bloggen

Det senaste språkbrevet handlar om bloggande. Jag skrev där att det går utmärkt att ha en blogg där man skriver om sitt arbete, men när man väljer att göra det gäller det att vara lite försiktig med vad man lämnar ut. En polis som nyligen bloggade om "påhittade" händelser i sitt yrke riskerade åtal och kommer antagligen att avskedas. Läs DN-artikeln här.

Så avslöja inte för mycket smaskiga detaljer i jobbloggen. Bloggen känns som ett väldigt fritt och ledigt medium, men det du skriver hamnar trots allt på det världsomspännande nätet, fritt för alla att beskåda för all framtid.

En blogg som tassade på gränsen var Konsumbloggen. Ett anonymt butiksbiträde bloggade om konstiga och roliga kunder och annat som hör butiksvardagen till. Den var väldigt rolig att läsa. Alla undrade förstås vem bloggaren var och i vilken Konsum-butik det utspelade sig, men de som var mest nyfikna var antagligen cheferna på KF. Till slut outade bloggaren sig själv!

18 maj, 2010

Kärt hus har många namn

Så här års förvånas jag alltid över hur många olika namn folk jag möter använder för sina semesterboenden. Det är fritidshuset, torpet, solkojan och lantstället. För att inte tala om alla sammansättningar med sommar: sommarhuset, sommarstugan, sommarstället, sommarlandet och, min personliga favorit eftersom den har en sådan härlig retroklang, sommarnöjet.

Själv säger jag kort och gott stugan. Och jag åker inte till stugan utan far på stugan. Jodå, till semestern ska dialekten dammas av!

Vad använder du för namn för ditt semesterboende? Lämna gärna fler bidrag till min lista under kommentarer!

Let's put in a g as well?!

Eddie Izzard är stabil, jag gillar honom. Kolla in det här klippet om tvåspråkighet:



Dagens abrovink

Eller - dagens ord menade jag. Dagens ord blir i dag abrovink, det vill säga en (vardagligt) tillfälligt teknisk och ofta listig lösning. Men det kan också betyda skumraskaffär och fiffel, eller kringgående rörelse, krumelur och krök. Helt apropå alltså; det var en kollega till mig som kommenterade min tröja och tyckte den hade "en rolig abrovink".

17 maj, 2010

Ibland är det svårt att betona rätt

Ibland önskar jag att vi skrev ut ordens betoning i alla texter. Nyss satt jag och läste en myndighetstext med en massa gamla stela myndighetsord, och då dök det upp ett ord som jag utläste som träd-äcket. Ja ja, tänkte jag, äck är väl en ålderdomlig term för något. Nja, sa Mea, det står faktiskt trä-däcket.

Vilka ord har du läst med helt fel betoning?

Adoptera ett ord

Jag har vuxit upp med ordet skjuva, och trodde att resten av Sverige också hade gjort det. Men ack vad jag bedrog mig. Ordet skjuva, som betyder skjuta eller putta något framför sig, är enligt professor Lars-Gunnar Andersson på utdöende. För att förhindra detta har jag bestämt mig för att adoptera ordet skjuva; jag ska göra allt i min språkliga makt för att använda ordet i alla lämpliga situationer.

Och du då? Har du något ord du vurmar lite extra för? Adoptera ett ord vetja! Och berätta hur det går, kanske kan vi hjälpas åt att sprida det.

Uppdatering kl 11.42: Upptäckte att det redan fanns ett inlägg om ordadoption på bloggen. Läs gärna Malins inlägg från förra sommaren.

14 maj, 2010

Språkkonsulterna sätter trenden

Inte nog med att Pratbubblor är nominerad till årets språkblogg, i vår går Språkkonsulterna dessutom i bräschen för färgtrenden. Enligt DN är turkos vårens hetaste inredningsfärg! Det här är bara början mina vänner, sanna mina ord.

Pratbubblor - årets språkblogg?

Det får vi veta den 28 maj när röstningen av "The Top 100 Language Blogs 2010 competition" är avgjord. Pratbubblor är nominerad i kategorin Language Professionals och det är vi såklart stolta över! Om du tycker att vi förtjänar en plats på prispallen tycker jag du ska rösta på oss genom att klicka på knappen nedan.

Vote the Top 100 Language Professionals Blogs 2010

12 maj, 2010

Nu är det våår

Är det någon mer än jag som charmades av HippHipps roliga låtsas-fonetiska? Sedan Mike Higgins höll sina kurser i svenska för nybörjare har jag tyckt att sådant är hysteriskt roligt. Så jag ler varje gång jag ser en viss affisch när jag sitter på bussen på väg mot stan. På affischen står det, med stora bokstäver:

Våår
kån
säär


Det tar några sekunder att uppfatta vad affischen annonserar eftersom vårkonsert verkligen inte stavas så där. Men det är ju så det uttalas! Någon gång ska jag försöka se om konserten redan varit eller om jag fortfarande har en chans att gå på den. Och kanske försöka gå med i föreningen som ordnar den.

11 maj, 2010

Var hälsad Hans Majestät Sillkonungen!

I går kväll på nyheterna var uppståndelsen hög kring den döda sillkungen som hade upptäckts strax utanför Lysekil. Inte bara SVT valde versalt s när de textade, även Svenskan använde lite skämtsamt samma grepp i går. Nog för att man vid tilltal använder stor begynnelsebokstav i titlarna kungen och drottningen, men inte enbart vid titeln kungen. (Jämför "Vill Drottningen ha ostkaka till efterrätt?" med "kronprinsessan Victoria gifter sig om en dryg månad".) Hur som helst, Sillkung eller sillkung - jösses vad mycket senapssill man kan göra av stackarn!

Obestämd eller bestämd artikel? Äh, ta båda

I helgen fick jag rabattkuponger från en stor snabbmatskedja i brevlådan. När jag tittade lite närmare på en av kupongerna såg jag att rabatten gällde ett the Angus meal. Efter en liten stund insåg jag att, hoppsan, det var ju både obestämd - ett - och bestämd - the - artikel på den måltiden. Men eftersom det var från två olika språk lade jag inte märke till det direkt. Testa istället att säga ett Angusmealet eller an the Angus meal. Mja, det smakade inte så gott i munnen va?

10 maj, 2010

Är du mifidierad?

Om du har en internetdepå för dina värdpapper är du troligen "mifidierad". Det är bankernas jargong för den status som en värdapperskund har när hon har försäkrat att hon vet vad hon pysslar med. Allt enligt EU-direktivet Mifid (Directive on Markets in Financial Instruments).

Sannolikt, troligtvis, kanske, typ nåt sånt?

Svenskan svämmar över av olika språkliga nyanser som för de flesta är självklarheter. Men det är inte helt lätt att förklara skillnaden dem emellan. En kollega på mitt jobb läste upp en mening och frågade om det var någon skillnad mellan sannolikt och troligtvis. För all del, det finns kanske de som skulle hävda att de två adverbialen inte är helt synonyma, men sannolikheten är nog inte så stor. Eller... hur var det nu? Det är nog troligtvis inte så?

Banankontakt av tredje graden

Just nu läser jag Mikael Parkvalls bok Lagom finns bara i Sverige. Det är en rolig och lärorik besserwisserbok om myter kring språk. Jag har bland annat lärt mig att ordet finländare är en paraplyterm för finnar (som pratar finska) och finlandssvenskar (som talar svenska), och att spanska faktiskt inte är det största språket i Sydamerika (portugisiskan har 20 miljoner fler modersmålstalare). Men vad jag verkligen kommer att bära med mig i livet är den härliga anglicismen att något kan göra så att "jag går bananer".

När vi ändå är inne på banantemat skulle jag vilja passa på att dela med mig av mitt nya favoritordspråk: "Nära mumsar ingen banan", som alternativ till den gamla vanliga harjakten.
Obs! Eventuella snuskiga associationer ligger hos betraktaren.

Aj lav jo

Imorse såg jag reklamskyltar från Guldfynd, som tydligen släpper en smyckesserie till kronprinsessbröllopet. Det var ganska tråkiga smycken, små runda medaljer med brudparets profiler på. Men ett av smyckena fick mig att haja till. Här kan du se smycket.

Det är ett armband med blågult band, en liten brudparsmedalj och en graverad metallplatta. Med texten True Love 2010. True Love? Men varför då? Vad är det för fel på Äkta kärlek? Det låter väl mycket mer äkta och innerligt om det står på brudparets modersmål? Lustigt nog står bröllopsdatumet på medaljerna, och där får det minsann vara svenska.

09 maj, 2010

Testa dina kunskaper i danska och norska

Lunds universitet har gjort ett seriöst men kul test för språkföreståelse mellan de nordiska länderna. Jag testade och insåg mina begränsingar i danska :-)

08 maj, 2010

Sportreferatet på juristspråk

Jurister strävar ofta efter en hög stilnivå i språket. Så här kan det låta om man försöker tala om enkla saker på "legalease".

07 maj, 2010

Ikväll blir det snurgel!

Nyss hörde jag ett nytt ord på radion: snurgel. Vet ni vad det är? Det är godsaker man äter på fredag och lördag (ja kanske andra dagar också om man är okynnig) men som inte är godis. Alltså typ chips, finska pinnar, morotsstavar med dipp och så vidare. Jag tolkar det som att svenskan äntligen fått en inhemsk synonym till det lånade snacks. Bra va?

På språkfronten - intet nytt. (Men visst var det en trevlig Språkrådsdag!)

Händer det inget nytt inom språkvården? Det verkade inte som så under gårdagens språkrådsdag i alla fall. Flera duktiga och kompetenta språkvårdare, språkkonsulter och forskare ställde upp som talare och förväntningarna - åtminstone mina - var höga! Men när jag väl hade satt mig tillrätta och föredragen började fick jag snabbt känslan av att jag lyssnade på någon av P1:s ständiga repriser. Flera av talarna var duktiga föreläsare och roliga att lyssna på, men det vore en lögn att säga att jag lärde mig en massa nya saker.

Visst fick vi höra om en och annan ny undersökning som resulterat i några nya siffror, och det var i och för sig intressant. Men ingångarna, problematiseringarna och analyserna var desamma. Resultaten likaså: Myndigheternas språk ska enligt lag vara enkelt, korrekt och begripligt. Det är det inte - alltid. Att använda engelska i alltför hög utsträckning inom högskola och universitet kan göra att svenskan på sikt drabbas av domänförluster. Lättläst är viktigt eftersom många behöver det. Och så vidare...

Ett undantag var Catharina Nyström Höög som talade om dialogicism och värderingar i myndighetstexter och som uppmanade oss att ifrågasätta om det personliga tilltalet - en av huvudingredienserna i klarspråksreceptet - alltid är lämpligt i myndighetstexter. Det var precis sådana här tankeställare jag hade hoppats på att få fler av under språkrådsdagen.

Men även om inte alla förväntningar infriades var det en väldigt trevlig och välordnad dag. Vi som var där fick möjlighet att träffa jättemånga trevliga och intressanta människor.

En av dagens höjdpunkter var också att få höra vinnarna av språkkristallen (CSN och Hovrätten för västra Sverige) berätta om sina projekt. CSN hade gjort ett imponerande jobb med sina webbtexter (ja, hela webbplatsen!) och Hovrätten för västra Sverige fick priset för en dom som, här citerar jag juryns motivering, "trots ett komplicerat innehåll är skriven på ett pedagogiskt och nyskapande sätt". Värdiga vinnare båda två!

Värdig vinnare var också Inger Lindberg, professor vid Stockholms universitet i tvåspråkighet med inriktning mot andraspråksinlärning, som fick Erik Wellanders pris. Inger Lindberg fick möjlighet att berätta kort om sitt arbete och det var verkligen mycket intressant. Får man passa på och föreslå henne som föredragshållare under nästa Språkrådsdag? Då kommer jag!

06 maj, 2010

Språket i Iphone-appen

Nu har SEB släppt sin Iphone-app. Tycker du att språket är ovanligt vackert och trevligt? Då kan det bero på att Språkkonsulterna varit med och skrivit texterna.

"Titta, mitt namn! Eller oj..."

Du har varit en känd och populär skådespelare i över 20 år. Du har arbetat hårt för att ta dig dit och få den statusen. Till slut får du veta att du kommer att få det fina erkännandet du alltid har strävat efter. En egen stjärna på Walk of Fame! Ditt namn bredvid giganterna, inristat i sten! Ett evigt monument över ditt minne!

Så är den stora dagen här, när du får lyfta upp mattan från stjärnan och se ditt namn stå där. Och där är ditt namn! Och det är ... felstavat.

Julia Luis Dreyfus? Nej, nej, nej. Suck.

Julia Louis-Dreyfus? Ja, så skulle det ha stått! Och så kommer det att stå när de ansvariga har bytt ut den felstavade stjärnan. Som tur är räddade Julia Louis-Dreyfus situationen genom att skämta, och genom att be att få den felstavade stjärnan som minne. Men ändå, vad pinsamt för de ansvariga.

I Aftonbladets artikel kan du se Julia bredvid stjärnan. Hon ser ju tack och lov inte så ledsen ut, mest road.

05 maj, 2010

En finlandism jag gillar

För finlandssvenskan är finlandismer ett betydligt större hot än anglicismer. Direktöversatta finska ord slår helt enkelt ibland ut de finlandssvenska uttrycken.

En ålänning berättade för mig att på Åland går de inte och badar i havet, som vi gör. De går och simmar, oavsett om de bara plaskar vid stranden vad jag har förstått.

Följaktligen säger de simplats, simdräkt och simbyxor. Logiskt och lättbegripligt. Men det kan inte hjälpas. Jag blev särskilt förtjust i den finlandism som också används ibland, framför allt av äldre ålänningar vad jag kunde förstå.

Simkostym - visst är det ett härligt ord!?

Blodig frukt, fortsättning

Sedan Malin bloggade om blodapelsiner i december har jag hållit utkik. Resultatet finner jag nedslående. Jag har besökt ett femtontal olika matvaruaffärer i och runt Stockholm, från olika kedjor, och ingen av affärerna har vare sig blodapelsiner eller blodgrape. De har bara röd grapefrukt och röda apelsiner.

Är inte det här med att säga att de är röda lite missvisande ändå? Frukterna är ju inte röda utanpå. Och vad beror ändringen på? En direktöversättning från engelskan?

Jag vet egentligen inte riktigt varför jag är så förtjust i ordet blodapelsin, kanske är det för att det låter så gott. Dessutom gillar jag förstås inte att man byter ut väl fungerande svenska uttryck mot anglicismer.

Jag har även nyligen besökt två affärer på Åland. De hade gott om blodapelsiner! Jag åt förstås flera stycken. :-)

04 maj, 2010

Snarast utan dröjsmål

Juridiska texter är en härlig genre. Man måste röra sig ytterst försiktigt och inte ändra någon ordalydelse om man inte är absolut säker på att ordet är neutralt, d.v.s. inte laddat med juridisk valör. Så just nu funderar jag på om jag vågar byta "utan dröjsmål" mot "snarast" ... För tänk om "utan drösjmål" egentligen är snabbare än "snarast"!

"Inatt har jag cravat!"

Tidigt imorse fick jag ett sms från en snart höggravid kompis. Hon skrev att hon har cravat inatt, alltså mumsat i sig saker hon fick graviditetsbegär efter. I det här fallet hjärtformade isbitar (de fyrkantiga smakade fel).

Trots att jag läste sms:et precis efter att väckarklockan ringt förstod jag efter en halv sekund vad hon menade med cravat. Ändå har jag aldrig sett det böjas så. Det är rätt underbart hur vi kan leka med ordböjningar och ändå göra oss förstådda - samma vän avböjde en gång en inbjudan till att sätta i sig räkmackor med motiveringen att hon var nyräkad. Klockrent uttryckt!

Lite intressant är det också att svenskan har lånat in det engelska ordet för begär, craving, och förskjutit betydelsen. På svenska betyder det enbart graviditetsbegär. Har man begär efter någon typ av mat heter det på engelska food cravings, och det behöver inte ha med graviditet att göra. Det ger min tvåspråkiga hjärna lite mer att hålla ordning på i vardagen - samma ord men olika betydelser på olika språk! I den här artikeln på alltombarn.se vill en barnmorska helst att vi ska använda sug istället för craving. Men är gravidsug lika tydligt? Craving är ju ändå rätt etablerat nu. Vad tycker du?

02 maj, 2010

Har du sverkat dom?

Det undrade en kompis när jag beklagade mig över min nya telefon med tillhörande abonnemang. Mottagningen är nämligen oförsvarligt dålig, och telefonen beter sig underligt.

Ni trogna som följer Sverker Olofsson i rutan förstår förstås på en gång. Kul att få ett verb uppkallat efter sig! Men jag undrar om det har kommit för att stanna?

Vilken preposition passar med verbet? Sverka om något? Sverka på något kanske? Eller utan prepostion kanske är bäst? Vad säger du?

01 maj, 2010

Att bygga in diskriminering i språket

Det här med jämlikt språk är ett intressant ämne. Jag var nyfiken på något helt annat, nämligen exempel på olika genus på andra språk än svenska, vi har ju neutrum=den och utrum=det. Då hittade jag det här på Wikipedia:

"Yuchi, ett isolatspråk som talas i sydöstra USA, har tio genus varav sex endast används av och om yuchistammens medlemmar. Den genusmarkering man väljer är beroende av könstillhörighet och släktskap hos talare och åhörare. Vidare används tre genus för inanimater och ett genus för både djur och icke-yuchier."

Sex genus för det egna folket, tre för saker och ett för djur och människor som inte är yuchier?? Vilken rangskala! Fast å andra sidan, innan jag läste detta hade jag inte ens hört talas om yuchier ...