27 februari, 2014

Alla kan klunsa!

Häromdagen skrev jag om verbet klunsa och bad er berätta om ni använder det och var/när ni i så fall lärt er det. Förutom här på bloggen slängde jag ut frågan på Facebook, både på Språkkonsulternas sida och på min egen profil.  Det var många som svarade, vilket är jättekul! Här kommer resultatet av min lilla (något ovetenskapliga) undersökning.

Sten, sax och påse

Verbet klunsa betyder alltså (för de flesta som använder det) att köra "sten, sax och påse". Enligt SAOL betyder det dock "att avgöra något genom lottdragning", men den betydelsen verkar mindre spridd. En överväldigande majoritet av de svarande känner till ordet, även om alla inte använder det själva.

I statistiken har jag delat upp svaren efter de svarandes födelseår och uppväxtort. Eftersom alla inte angav både ålder och uppväxtort så är det delvis olika personer som utgör underlag för respektive diagram. Resultatet är långt ifrån ett tydligt svar och knappast statistiskt hållbart, men spännande ändå!

Brasklapp: Jag vill redan från början be om ursäkt för min något slarviga eller godtyckliga (och Stockholmscentrerade) indelning av vårt land. Jag är varken statistiker eller lantmätare, så indelningen utgår helt och hållet från min egen världsbild - där Stockholm och Skåne fått egna kategorier, medan resten av Sverige hackats upp efter väderstreck. Förlåt!

Användningen av "klunsa", efter de svarandes uppväxtort


En tredjedel av de svarande använder "klunsa" sedan barndomen. De finns representerade i alla regioner, men är minst vanliga bland stockholmarna. De flesta som är uppväxta i Stockholm känner till ordet, men har lärt sig det av icke-Stockholmare. Det är få som själva använder det. I västra Sverige verkar "klunsa" relativt vedertaget (vilket styrks av en sökning i Språkbankens korpus, där det dyker upp i Göteborgsposten). Bland skåningarna däremot verkar det vara få som känner till ordet.

Användningen av "klunsa", efter de svarandes födelseår



Mitt statistiska underlag är tyvärr väldigt ojämnt sett till födelseår: nästan alla som svarade på frågan var 70- eller 80-talister. Det hade varit intressant att höra från fler ur äldre generationer! Om det finns någon tendens att tala om här så är det att de allra flesta, oavsett när de är födda, har lärt sig ordet på äldre dagar. De som faktiskt använde "klunsa" redan som barn är oftast födda på 70-talet (och då uppväxta i t.ex. Nyköping och Halmstad). 

Slutsatser

Som sagt, det är svårt att dra några slutsatser av den här undersökningen, dels för att underlaget är så pass begränsat, dels för att svaren verkligen spretar åt alla håll. 

Min främsta teori är att användningen av "klunsa" inte bunden till en viss generation, utan snarare en ålder. Det vill säga, när man lär sig leken(?) "sten, sax och påse" så säger man just så. Först senare kan det hända att man stöter på det specifika verbet - om det beror på åldrandet i sig, eller att man i och med åldern kommer i kontakt med andra dialekter är svårt att säga. En del anammar gladeligen det nya verbet, medan många fortsätter att säga som de alltid gjort. 

Kanske är det så att klunsa (i den här betydelsen) uppstått regionalt någonstans i Sverige, men sedan spritt sig till andra delar av landet? Kanske kommer det norrifrån? Det verkar i alla fall inte ha nått Skåne ...

Någon klarhet har jag alltså inte nått i frågan - nu skickar jag den vidare till Språket i P1, och hoppas att de kan hjälpa mig!

Bonusinfo:
Jag har även fått rapporter om att en del använder klunsa med uttalet "klunscha". Detta rapporteras dels från Norrbotten, men även från Stockholmsregionen. Om uttalet har uppstått lokalt eller är "importerat" tillsammans med ordet är förstås svårt att säga.

Visste du att det finns ett internationellt förbund för klunsande? World RPS Society (Rock, paper, scissors) hittar du här.

25 februari, 2014

Ska vi klunsa om det?

Det kom ett mejl. Det var av en trevlig sort: det var kort, välformulerat och innehöll en språklig iakttagelse. (Skicka gärna sådana till mig!)

Avsändaren den här gången var en arkitekt, i åldern 60 +, född på Österlen men sedan många år boende i Stockholm. (Hon råkar även vara min mor.) Hon ville veta om jag kände till uttrycket klunsa. Själv hade hon just blivit föremål för undrande blickar när hon förvånat frågat sina kollegor vad det betydde. Samtliga närvarande, unga som gamla, kände till det utom hon.

Mitt svar? Jo, jag känner till det. Jag minns inte när jag lärde mig det, men skulle tippa på någon gång i högstadiet. Vi sa i alla fall inte klunsa när jag var liten, utan använde ett annat begrepp. Men i dag är jag ganska säker på att alla mina jämnåriga vänner känner till ordet. Fortfarande använder jag det sällan, men det har säkert hänt någon gång. 

I Språkbankens korpus, där man kan söka bland stora mängder text av olika slag, förekommer klunsa främst i bloggtexter, men jag får också ett par träffar i Göteborgsposten (då i citat).

Frågan är nu: vet du vad klunsa betyder? Lämna en kommentar - och berätta gärna när du är född och var du kommer ifrån, så kanske vi kan utröna om det är en åldersfråga eller en dialektal sådan.


23 februari, 2014

IT-jargong

När jag städade inkorgen i helgen hittade jag ett mejl från vår läsare "Kolina". Hon hade en hel radda roliga (och konstiga) it-ord som hon delade med oss. Det är många rena anglicismer, men det är också några fraser som jag känner igen från allmänspråket. Jag tänkte att de kunde roa några av Pratbubblors läsare att försöka lista ut betydelsen på de mest kryptiska:

forwarda
deleta
promota
ROI
managera
wipa discen remote
coppa (copy)
ända in i kaklet
på tårna
hockeystickan
passord
partners
banners
muta (mute)
unmuta

21 februari, 2014

Bra bubblor

Jag gillar bubblor. Det finns många bra sorters bubblor:
  • bubbelbad
  • bubbel som i drycker som dricks i champagneglas
  • bubbelplast
  • Pratbubblor förstås ;)
  • bubblan; den lilla sfären som omger en när man går in för något på riktigt och tappar kontakten med omvärlden (händer till exempel ibland när man språkgranskar, när man läser en bra bok eller när man är med någon man tycker riktigt mycket om)
Ordet "bubbla" ingår dessutom i ett fint uttryck på svenska, nämligen "bubbla av skratt". Jag undrar om man kan säga något liknande på något annat språk? Vet du? Eller kommer du på fler bra bubblor? Lämna gärna en kommentar i så fall!

Edit: Hur kunde jag glömma såpbubblor?! 

20 februari, 2014

Vad har smoking med rökning att göra?

Etikett och etymologi går hand i hand. I Magdalena Ribbings blogginlägg förra veckan redogör hon för betydelsen av vissa klädkoder och kommer samtidigt in på en liten etymologisk förklaring för plagget smoking. Hon berättar att en smoking ursprungligen var ett slags sunkjacka som de frackklädda herrarna hade på sig medan de rökte, så att inte fracken skulle lukta rök. Det var ju både fiffigt och lite omtänksamt mot de icke-rökande damerna som satt och väntade i ett angränsande rum.

Modern smoking

Jag undrar om dagens rökare kan använda benämningen smoking för jackan som de drar på sig för att stå ute i kylan blossa? Det skulle i alla fall göra det lite roligare, tänker jag. Eller kanske skulle de ännu hellre dra på sig en riktig smoking varenda gång? Det skulle nog göra att vissa drog ner på sin rökning ordentligt.

18 februari, 2014

Han, hon, hen eller någon annan - nu finns det 58 olika val för könsidentitet på Facebook

Förra veckan lanserade Facebook en stor och viktig uppdatering för användare med språkinställningen amerikansk engelska. I samarbete med LGBT-organisationer har de tagit fram ett tredje alternativ för kön som användaren kan finjustera efter sina önskemål. Just nu finns det 56 olika alternativa val för kön. Tillsammans med de två val som alltid har funnits och som vi i resten av världen fortfarande tvingas hålla oss till kan du som användare alltså välja mellan 58 olika könsidentiteter. Inte nog med det, användaren kan dessutom välja det pronomen som hen vill bli tilltalad med: he, she eller det könsneutrala they (som ju motsvarar vårt nya pronomen hen). Och det går att ställa in exakt vem som ska kunna se (eller inte se) användarens valda könsidentitet.


Detta är otroligt väl genomfört av Facebook, och något som är efterlängtat hos många användare. Jag hoppas och tror att Facebook låter fler språk ta del av den här lösningen snart.

17 februari, 2014

En internationell språkkonsultutbildning

Sedan några år tillbaka har en avdelning inom International plain language working group arbetar för att ta fram en internationell påbyggnadsutbildning som tillsammans med studier i det nationella språket ska ge en utbildning som ger goda kunskaper i att arbeta med att förenkla och göra språk begripligt för den tänkta mottagaren. Nu finns utbildningen som pilot. I piloten finns inga formella förkunskapskrav utan antagningen sker efter en bedömning av intresse och erfarenhet. Utbildningen är en online-utbildning och genomförs under 12 veckor. Det ska bli så spännande att få utvärderingarna och följa utvecklingen av den nya utbildningen.

Hittills bara i Sverige

Språkkonsultutbildningen vid Stockholms universitet har funnits i 35 år nu. Sedan några år tillbaka finns utbildningen även i Umeå och Göteborg. Och i höstas startade den också i Lund. Men där har det varit stopp - utanför Sveriges gränser har det aldrig funnits en liknande utbildning. När vi på Språkkonsulterna åker på internationella konferenser blir folk alltid lite avundsjuka på just vår gedigna utbildning i begriplighet, stilistik och klarspråk.

14 februari, 2014

Kärlekens historia

I dag är det alla hjärtans dag och kärleken är i luften. Eller är det pollen? För visst har väl våren visat sitt välkomna ansikte? Och vad är egentligen skillnaden? En del nyser åt det ena och fnyser åt det andra. Själv är jag egentligen en ganska romantiskt lagd person, även om jag i dag kommer att ta den där torra, akademiska rollen. Jag kommer att använda ord som etymologi och fornfranska och suffix. Därför drar jag på mig tweedkavajen, sätter in monokeln och lutar mig tillbaka i skinnfåtöljen och presenterar en kort utredning av ordet kärlek.

Enligt Svensk ordbok (2009) är det första skriftliga belägget för detta ord från 1200-talets Västgötalag, även om fenomenet gissningsvis är äldre än så. Förledet kär kommer från fornsvenskan och är inlånat från fornfranskans cher. Fornfransoserna i sin tur tog det från latinets ca´rus med samma betydelse. Ändelsen lek är i detta fall ett suffix vars bokstavliga betydelse blekts bort.

Svenska Akademiens ordbok (den historiska ordboken som finns på nätet) uttryckte betydelsen så här: 'stark känsla l. böjelse för ngn, yttrande sig i en (oegennyttig) önskan om föremålets lycka o. välgång l. i glädje o. tillfredsställelse över att vara i dess närhet o. göra det till lags o. d.' Och jag som trodde att jag var torr och akademisk. Ordboksredaktionen på SAOB klår mig med hästlängder. Nu har den här definitionen i och för sig några år på nacken – den trycktes 1939 – så det är kanske är bättre att bara titta i en nyare ordbok.

I dagens Sverige är kärlek en 'mycket stark, positiv känsla (för ngn) som kännetecknas av ömhet och ibland sexuell åtrå' (Svensk ordbok). Om vi lämnar den sexuella åtrån därhän och fokuserar på det andra, så kan vi konstatera att man inte behöver vara kär för att hysa kärlek till någon. För nog är det kärlek jag känner för mina vänner och min familj. Därför tycker jag att man denna kärlekens dag gott kan visa uppskattning till alla nära och kära, inte bara den man eventuellt har en kärleksrelation med. Det tänker jag göra.

13 februari, 2014

Utseendet är inte allt

De flesta företag och myndigheter är idag mycket måna om sin visuella identitet. De lägger en hel del tankemöda, förankringsarbete och pengar på att ta fram en grafisk profil för att få logga, färger, typsnitt, bilder med mera att spegla företagets värdegrund. När den grafiska profilen är fastlagd tar de fram en grafisk manual med regler som ska bidra till konsekvent tillämpning av de grafiska elementen.  Ett företag som tar hand om sin grafiska profil uppfattas som trovärdigt och kompetent. Ingen tycker att det är konstigt och det är få som tycker sig ha råd att strunta i hur de presenterar sig för omvärlden.

Hur låter vi egentligen?

Konstigt nog är det inte lika vanligt att ta fram en motsvarande språklig profil för att få företagets röst och ord att spegla identiteten och värdegrunden. Ändå är de allra flesta överens om att utseende utan trovärdig insida inte är värt något i längden, att design utan vettigt innehåll inte lurar någon. Men världen förändras och uppkomsten av nya medier har gjort att flera nu börjar fråga efter ett verktyg som ger företaget ett språk som läsarna kan kan känna igen, oavsett vem som är skribent, vilken kanal eller vilken texttyp. De vill hålla ihop det språkliga intrycket som företaget gör till exempel i brev, på bloggen, på Facebook och på webbplatsen.

Att åstadkomma öppen, trovärdig, professionell med språket

En språklig profil blir ett praktiskt redskap som hjälper alla på företaget att hitta den rätta rösten och att ge texter, och för all del muntliga presentationer, den rätta språkdräkten som stärker företagets identitet mot världen. Att ha en språklig profil spar alltså tid och pengar och den stärker ditt varumärke minst lika mycket som den grafiska profilen. På köpet kommer också en annan fördel: Den förenklar för medarbetarna som slipper lägga tid och tankemöda på språkliga ställningstaganden i skrivprocessen.

På Språkkonsulterna coachar vi just nu medarbetare på ett företag som saknar språklig profil. Medarbetarna på företaget är huvudsakligen hyfsade skribenter som också har den goda vanan att alltid låta någon kollega titta på en text innan de publicerar eller skickar. Men processen kostar mycket energi eftersom de i stället för att ge varandra objektiva och konstruktiva kommentarer som skulle förbättra budskapet eller läsbarheten, fastnar i stilistiska frågor som inte finns reglerade. "Ska vi vara lite uppstickare och moderna skriva tjejer och killar eller ska vi vara traditionella och korrekta och skriva pojkar och flickor?" "Vill vi vara innovativa och skriva mejl eller håller vi på konventionerna och skriver e-post?" Åsikterna går rejält isär och diskussionerna tar aldrig slut. Och medarbetarnas tid går åt till fel saker. En språklig profil skulle ge dem riktmärke och regler så att de kunde fokusera på annat.

Hur gör man när man vill komma igång?

Den språkliga profilen bör alltid utgå från varumärket och kommunikationspolicyn och ta fasta på värdegrunden. Om ditt företag inte har en sådan bör ni i alla fall formulerade de mest grundläggande värderingarna för företaget. Det blir ju svårt att spegla en identitet som inte finns.

Utifrån värdegrunden tar du fram en språklig profil som visar hur företagets röst låter. Hitta det anslag som passar företaget och ta fram en ordlista med ord och ordformer som ska förekomma i företagets kommunikation.

För att alla sedan ska dra åt samma håll och ha lätt för att tillämpa den språkliga profilen tar du fram talande exempel och konkreta riktlinjer som gör att det blir enkelt för alla i organisationen att följa den. Den språkliga profilen innehåller exempeltexter som visar hur företagets vanligaste dokument kan spegla rösten. Det här är material som ska kunna användas av alla som skriver, inte bara kommunikations- och marknadsavdelningen, utan också handläggarna i kundtjänsten, ekonomiavdelningen och den där key note speakern som ni skickar till konferensen i London.

Det mödosamma förankringsarbete

När alla styrande dokument är framtagna återstår bara att sprida och förankra dem i organisationen. Det kan göras på olika sätt beroende på företagets storlek och resurser. Det är vanligt att anordna seminarier eller kurser för att sprida den språkliga profilen, åtminstone till dem som skriver mest. Fundera också på om du kan ta fram olika hjälpmedel som gör det lättare för alla att följa den språkliga profilen, precis som det finns mallar som hjälp att följa den grafiska profilen. Det kan vara t.ex. brevmallar, textblock eller ett elektroniskt skrivstöd.

Alla steg som jag har tagit upp här kan göras i olika omfattning men jag råder dig att inte hoppa över något av dem helt och hållet. Och jag hoppas att jag har övertygat dig om att ditt snygga yttre inte kan rädda dig om det hoppar grodor ur munnen på dig.

11 februari, 2014

Hashtag Facebookfiasko

Du som är flitig facebookare har säkert sett förra årets stora nyhet lite här och var i flödet. I somras blev det möjligt att använda nyckelord markerade med hashtag (fyrkantstagg, #) precis som i Twitter och Instagram, det vill säga som en länk. Klickar du på en hashtag går en liten intern sökmotor igång och du får upp en lista på andra inlägg som innehåller nyckelordet. Läs gärna Deeped Strandhs utförliga berättelse om hashtaggen.

En tweet med tre hashtags. Snabbt och enkelt kan jag klicka på en hashtag och läsa mer om t.ex. OS. #twittpuck samlar svenska inlägg om ishockey på Twitter.

Precis som många andra förändringar i Facebook (se t.ex. mitt inlägg om statusraden) har många användare redan använt företeelsen innan Facebook tar efter och anpassar sig. Ja, de har alltså inte använt hashtaggen som en länkfunktion, utan som ett sätt att lyfta fram nyckelord visuellt.

Användaren har lyft bort nyckelord som kunde ha legat i huvudtexten och i stället lagt dem sist som en samling hashtaggar. Hen ironiserar t.o.m. över överanvändningen.

Hashtag flopp
Vad ger hashtaggar på Facebook då, så här ett halvår efter lanseringen? Fungerar de lika brett som på Twitter? Används de i stor utsträckning av företag i kampanjer och användare till vardags?

Nej, de gör faktiskt inte det. Den lilla sökningen jag gjorde idag gör det tydligt. På Twitter lade Tre Kronor glatt och ledigt in tre hashtaggar i sin uppdatering om att OS-laget var på plats, på Facebook använde de inte en enda.


Men vi kan ändå utgå från att många av dem som ser den här uppdateringen gärna vill läsa andra inlägg om OS. Varför inte hjälpa dessa läsare på traven genom att använda en OS-tagg precis som på Twitter?

Svaret ligger lite i att vi använder de olika sociala nätverken på olika sätt. På Twitter pratar vi ofta och gärna med främlingar, och då är det förstås naturligt att söka upp nya intressanta människor genom att titta igenom olika ämnen. På Facebook har vi vår utvalda sfär av vänner och företag, och vi är inte så pigga på att gå utanför den. Vi har inte samma behov av att söka i okända människors och företags inlägg, för vi är mer intresserade av att se bilder på lågstadiebästisens katt och favvoföretagets fikapaus.

Hashtag viral broms
Inte nog med det. Företag som använder hashtaggar på Facebook får faktiskt mindre viral spridning på de inläggen än på inlägg utan hashtag. Edgerank checker undersökte hashtaggarnas genomslag några månader efter att Facebook hade gjort förändringen, och de såg att användarna är betydligt mindre benägna att interagera med hashtaggade inlägg. Inläggen spreds mindre, och de fick färre likes och kommentarer. Men på Twitter är det tvärtom: tweetar med hashtaggar retweetas (sprids) i mycket högre utsträckning än tweetar utan hashtaggar.

Edgerank checker kom fram till att en förklaring är att företag ofta använder hashtaggar som etiketter för kampanjer - och vi användare är bra på att sålla bort reklam. Kanske har vi redan hunnit lära oss att kampanjer ofta får en egen hashtag och skrollar vidare bara vi ser ett företag använda en hashtag på Facebook. Och företag har i sin tur märkt att hashtaggar oftast inte tillför dem något på Facebook.

Hashtag vad händer nu
Frågan är förstås vad som kommer att hända med den här halvt misslyckade satsningen. Kommer vi användare att vänja oss vid och acceptera hashtaggar i företagsinlägg, eller kommer hashtaggarna att leva kvar som nu, i en bortglömd mellandimension? Eller kommer Facebook att ta bort den här uppdateringen helt och hållet? Vi användare kan ju fortfarande markera nyckelord utan att de för den sakens skull är sökbara - användaren med mat-taggarna använde dem inte i första hand för att jag som läsare skulle kunna söka på "bladspenat" eller hitta hens inlägg genom att söka på hashtaggar (inlägget var bara synligt för användarens vänner), utan just för att framhäva nyckelord.

Det är spännande att följa utvecklingen i alla fall. Och det är intressant att se att hashtaggarna har floppat på Facebook.

10 februari, 2014

Språket är inte allt

För ett tag sen chockades Språksverige av nyheten att radioprogrammet Språket i P1 byter ut både programledare och språkexpert (duon Anna-Lena Ringarp och Lars-Gunnar Andersson, som har lett programmet i många år.) Tråkigt tycker många, spännande tycker andra. Här på kontoret blev vi förstås extra glada när vi fick veta att en av de nya språkexperterna som ska ersätta Lars-Gunnar är en språkkonsult! Ylva Byrman får vi höra första gången i morgon, tillsammans med den nya programledaren Emmy Rasper. Missa inte det, kl. 13.35 i P1!

Om det nya Språket inte skulle falla dig i smaken  eller ge mersmak  finns det faktiskt fler vågburna språkprogram att ratta in:

  • Ordkommissionen
    Ingen förvånas väl när jag berättar att det fyndiga namnet är fött ur studenthumor? Det är studentradion i Uppsala som ligger bakom Ordkommissionen, som hade premiär i januari. Programmet sänds varannan onsdag och går även att lyssna på online. I premiäravsnittet avhandlades bland annat hur man definierar ett språk, och så gjorde man en djupdykning i australiska språk. Du hittar alla avsnitt på Ordkommissionens blogg.
  • Språkkollen
    Att Sveriges Radio hade ett annat språkprogram än Språket upptäckte jag så sent som för några veckor sedan. Språkkollen sänds i P4 Värmland, men går förstås att lyssna på på webben också. I programmet svarar Tove Andersson  även hon språkkonsult  på lyssnarnas språkfrågor. Varför inte kolla in vad värmlänningarna har för språkliga spörsmål?


07 februari, 2014

Förlåt, semikolonet!

Igår var det din dag, kära semikolon, och jag glömde bort det. Jag ber verkligen om ursäkt. Jag hoppas att du kan acceptera en gratulation så här lite i efterskott.

Du har funnits i femhundra år; du är verkligen värd all uppmärksamhet. Född av typografen Aldo Manuzio, pinad och missförstådd av miljoner skrivande människor genom seklerna, men också skickligt använd och utnyttjad av många goda stilister.

Din uppgift i livet har varit att skilja huvudsatser åt när din kusin kommatecknet varit för svagt och din syssling punkt för stark. Du skiljer åt, men knyter samtidigt samman. (Du har ju också extraknäckat som avdelare av grupper i uppräkningar, men det är det inte många som vet.)

Jag hörde en gång en lärare på universitetet som sade att varje människa bara har rätt att använda dig fem gånger under en hel livstid, så vi måste vi göra det med andakt och stor urskillning.

Länge leve du, semikolonet! Du har anor, du är vacker, du förtjänar vår respekt och uppskattning!

03 februari, 2014

Frunch och brunch

Var du ute och brunchade i helgen? Eller föredrar du att säga frunchade? Även om du aldrig har hört det senare kan du säkert lista ut att det är samma konstruktion som brunch fast med svenska beståndsdelar: frukost + lunch istället för breakfast + lunch.

Ordbråk om frunch

Jag  läste häromdagen på Språkrådets webbplats att hamburgerkedjan Max hade  lyckats varumärkesregistrera ordet frunch och att de fram till nu hade bråkat med andra restauranger för att de använt ordet i sin marknadsföring. Nu har Max tydligen tagit sitt förnuft till fånga och lägger ner vapnen.

Och att företagens jurister ibland bråkar om småsaker är inget ovanligt. Språkrådet hade ju själva tjafs med Google om ordet ogooglebar för ett år sedan och på Språkkonsulterna fick vi för några år sedan påstötning från Centrum för lättläst om att byta ut namnet på en fil (!) som hette lattlasttjansten.html. Men historien har gång på gång visat att man inte kan hindra andra från att använda ord som finns i allmänspråket.  

Frunch kom och gick, och kom igen

Det är faktiskt lite konstigt att PRV lät Max varumärkesregistrera frunch så sent som 1983. Varumärkeslagen tillåter ju inte att registrera ord som finns i allmänspråket och som är allas egendom. Och frunch har definitivt varit en del av allmänspråket. Jag minns tydligt att vi använde ordet friskt redan på 70-talet. Då var företeelsen helt ny, både i USA och i Sverige. Det blev snabbt en modeföreteelse, men den klingade av när nyhetens behag lagt sig. Sedan dess har jag inte hört vare sig brunch  eller  frunch användas i någon större utsträckning förrän företeelsen och ordet brunch blommade upp på nytt bland trendsugna storstadsbor för några år sedan. Och nu verkar det alltså vara dags för frunch igen. Välkommen tillbaka, säger jag!