28 februari, 2010

Chatta på jobbet

Sociala medier är frasen på allas läppar i dessa dagar. De flesta tänker nog på marknadsföringsmöjligheterna i samband med nya kanalerna, men det finns också en god och nyttig kommunikativ sida.

För ett tag sedan skrev Computer Sweden om hur SEB tar sina första trevande steg till att förändra medarbetarnas beteende när det gäller kommunikationskanaler. Språkkonsulterna, som kommer lite utifrån och har många uppdrag hos SEB, ser absolut vinsterna med att använda i första hand chattfunktionen internt. Inom företaget skickas det nämligen 1000-tals korta snabba e-brev som ofta måste förtydligas på grund av sin snabba karaktär. Med ett chattprogram blir kommunikationen mycket mer direkt och talspråklig än med e-brev, och man kan reda ut detaljer och eventuella missförstånd i realtid. Mer effektivt och mindre irriterande.

Jag tror att vi ska skaffa en chatt-klient till Språkkonsulterna också. Vi är ju ett 10-tal personer som ofta är geografiskt spridda och har behov av snabba avstämningar i stil med ”Har du hunnit kolla på offerten till Företaget?” eller ”Visst har du gjort en utredning av juristbegreppet: vid var tid gällande?”. Tänk vad mycket tid vi skulle vinna på att dels direkt se om kollegan är vid datorn, dels slippa det omständliga med att författa ett brev.

Det skulle vara roligt att få veta lite om andra företag som använder chatt i det dagliga arbetet.

26 februari, 2010

Alla dessa hybridstycken...

Jag får smått utslag av att se felaktig styckeindelning, och i synnerhet när det förekommer på stora dagstidningar. Principen är en tankegång, ett stycke, och det går att markera med blankrad eller indrag. Man kan också kombinera indrag och blankrad, men aldrig markera nytt stycke med enbart ett tomt radslut. Det skapar otydligthet, är väldigt olämpligt och bör undvikas. På mitt eget hemspråk kallas fenomenet för hybridstyckeindelning.
Och det är inkorrekt!

25 februari, 2010

Skytte om det finländska glorifierade ljusbadet

Göran Skytte uttalar sig något nedsättande om svensk språkvård i en artikel i svenskan. (Något som också kommenteras i bloggen Stil och struktur.) Han anser att för få verkar bry sig om det svenska språket här hemma. Och att språkvården på sina håll bara är en hobby för kufar.

Han diskuterar emellertid främst det talade språket, och han erkänner sin idealiserande hållning av språkbruket i det svenska Finland. Men att på fullaste allvar mena att de har lyckats behålla något av "det svenska" som vi håller på att förlora gör mig skeptisk.

Det är samtidigt en intressant diskussion som lyser igenom Skyttes rader. Kan det vara så att vi i Sverige håller på att tappa olika språkliga stilvärden till förmån för det mer pragmatiska språkbruket?

24 februari, 2010

Sluta fjulka dig

Messade med en vän i går som har en fallenhet för det här med att gymma. Mycket. Så i ett av mina mess ville jag boosta honom och skrev därför "shit, vilken hulk du är!". Nja, skrev han. Snarare en fjulk. (Gammalt pite-ord för fjant.)

23 februari, 2010

Första språkbrottslingen fälld

Jaaa! Hurraaa!

Nej, Språkkonsulterna har inte tittat på någon OS-gren där Hag eller Helling har åkt in en medalj till det svenska laget. Våra hurra-rop gäller SvD:s nyhet om att regeringen har blivit prickad av JO för att de bryter mot språklagen när de bara tillhandahåller e-postadresser på engelska.

Det kanske kan verka som en petitess, men principiellt är det ett mycket viktigt beslut som JO har tagit. Den nya språklagen trädde i kraft den 1 juli förra året och hittills är det inte riktigt någon som vetat hur den ska tolkas, var gränserna ska dras, etc. Men med dagens prickning sätts ribban för vilken nivå som svenskan ska vara det samhällsbärande språket.

Seger för rätten att använda svenska. Luft under vingarna för språkkonsulter :-)

Ord som försvinner - kanske

Igår skrev Siv Strömqvist i SvD:s språkspalt om ord som kanske är på väg att konkurreras ut i språket. Jag anade lite indignation över att vart kan komma att ersätta var och att nästan får stå tillbaka för knappt i många sammanhang.

Men även om språket troligen kommer att fungera bra även med nya ord kan man inte låta bli att känna lite sorg över att det som en gång har varit bra och rätt plötsligt blir otidsenligt och konstigt. Personligen tycker jag att det är lite sorgligt att ensam har blivit ett ord med negativa associationer så att de flesta föredrar att säga jag reste själv till Grekland istället för jag reste ensam till Grekland. Eller är jag ensam om att tycka så? Oj, jag menar Är jag själv om att tycka så?

18 februari, 2010

Är det ingen som granskar felmeddelanden?

Microsoft Office Excel räknar om formlerna när filer öppnas som senast sparades med en tidigare version av Excel

Klicka på bilden så blir den större.

SFI eller sfi?

I gårdagens blogginlägg kom sfi på tapeten. Och i dag fick Språkkonsulterna en fråga om bruket av versaler eller gemener i namnet sfi.

Eftersom svenska för invandrare är ett namn på en utbildning så ska man också skriva ut det med gemener. Och gemenerna ska man även använda vid förkortningen av namnet, det vill säga sfi. Smått märkligt kanske vissa tycker, eftersom praxis för den här typen av förkortning förordar versaler - jämför TCO, FN, SKF. Det vill säga när man uttalar förkortningen bokstav för bokstav.

Och det går att förkorta med både sfi och SFI men rekommendationen från Språkrådet är man använder gemener. Just av den anledningen att sfi behandlas som en utbildning och ett ämne, jämför med franska, juridik, no-ämne eller so-ämne.

Så då vet vi. Men det inte konstigt att man blir lite ambivalent. I synnerhet när båda varianterna förekommer på sfi:s webbplats.

17 februari, 2010

Enklare bankiska och myndiska

Finansinspektionen har tagit fram nytt utbildningsmaterial
som gör det lättare för invandrare att prata med banker och myndigheter.
Materialet går under namnet Dina pengar och din ekonomi och är
det första materialet om privatekonomi som tagits fram för sfi-undervisningen (svenska för invandrare).

Termer och begrepp som exempelvis moms, tv-avgift och amortering är mer begripligt beskrivna, och broschyren hjälper också läsaren med att orientera sig i det svenska bank- och betalningssystemet. D
et finns dessutom enklare och tydligare information om viktiga rättigheter och skyldigheter.

Dina pengar och din ekonomi går att ladda ner kostnadsfritt från kampanjsajten. Det går också att beställa den hos kommunernas lokala budget- och skuldrådgivare eller konsumentvägledare.

Strålande satsning säger Språkkonsulterna!


15 februari, 2010

Sakligt och nyanserat om könsneutralt pronomen

Det kan inte hjälpas: Olle Josephson är min idol. Han är så bra på att framställa frågor sakligt och nyanserat även  när det är ett ämne som väcker känslor. Den infekterade frågan om ett könsneutralt pronomen som hånades så för ett par veckor sedan i pressen, diskuterar han i dagens språkspalt i SvD som om det rörde frågan om man ska välja kokt eller grillad korv. Vad skulle vi göra utan dig Olle?

12 februari, 2010

Månadens ord

På språkrådets webbplats kan vi läsa att vaccin är månadens ord. Själv halkade jag över sajten Politometern som startade för några dagar sedan (funkar som en slags portal där alla partipolitiska blogginlägg samlas på ett och samma ställe).

Syftet med portalen är ju en smart idé i sig. Men det som fångade min uppmärksamhet allra mest var valet av bloggnamn. Even smarter!

09 februari, 2010

Ta tjoffen vettja
















Om man inte vill chockrengöra avloppsrören med propplösare så kan man börja med den här tjoffen. Ja, åtminstone om du frågar min hyresvärd.

Tjoff? Har jag missat nåt? Sugpropp heterenväl?

08 februari, 2010

Vad är skillnaden?

Läste en artikel av Thomas Lundqvist företagande.se. Han skriver att han inte vill ha någon interncensur. Jag tycker att skillnaden mellan självcensur och intern censur är hårfin. Men vilken är egentligen skillnaden mellan intern censur och interncensur?

Mitt intryck är att intern censur är något som ett företag medvetet sysslar med för att exempelvis vårda sitt varumärke. Medan interncensur är något som uppstår automatiskt bland personalen, i det här fallet för att undanhålla chefen hur det verkligen är.

Varken Google eller Wikipedia ville direkt kännas vid ordet interncensur. Så Thomas, vi får se hur du lyckas hålla liv i ditt begrepp. Om jag alls förstått det rätt vill säga?

07 februari, 2010

Grammatik på stan!

Ernesto Guerras lappar syns lite här och där i Stockholm. Den här gången har hans gatupoesi gått och gift sig med grammatiken.

Inte svininfluensan den här gången

Så här i influensatider kan man bli osäker på homonymerna (ord som ser likadana ut men betyder helt olika saker). "När kampanjen hostas på våra egna servrar ..." Stackars servrarna!

05 februari, 2010

Hitta rätt stilläge

Det här tipset kom från kollegan Lina Falkner. En citat i Västerbottenkuriren som handlar om en mycket vardaglig företeelse, men har ett skrattretande formellt stilläge:
- Vår känsla är att det är en väldigt hög vinterkräkaktivitet ute i samhället, men det är långt kvar till toppen än, säger Kjell-Olof Hedlund, chefsmikrobiolog vid Smittskyddsinstitutet.

03 februari, 2010

Orangea, orange, oranscht

Lite varstans kan man läsa att det orange kuvertet snart kommer. Det råder dock lite delade meningar om hur färgen orange ska böjas. Enligt Språkrådet bör man låta färgen vara oböjd (alltså orange). Men i rekommendationerna från Mediespråksgruppen får vi veta att de tycker att "man mycket väl kan lägga till ändelsen -a i bestämd form och plural: beigea, orangea". I talat språk gör vi ju det - vi säger exempelvis "orangea" [oranscha] och "oranget" [oranscht] - men det ser väldigt märkligt ut om vi skulle skriva ut det.

Nåja. Kuvertet kommer snart. Oavsett hur färgen böjs.

01 februari, 2010

Snuttifiering eller bara så som språket bör vara?

Anders Lotsson hade en hypotes i senaste utskicket av Språksamt. Han skrev att han "var beredd att tro att förmågan att koncentrerat läsa och förstå långa, kvalificerade texter har försämrats på grund av snuttifieringen. Om vi inte hittar det vi söker på tre rader zappar vi."

Och visst har han en poäng. Läsaren vill snabbt ha svar på det han eller hon söker. Jag kan bara utgå från mig själv. När jag läser något (allra helst på webben) så kan jag bli extremt frustrerad om avsändaren inte kan komma till sak på en gång. Krävande läsare ställer högre krav på avsändaren.

Det kanske är det Lotsson menar, att det korta och sakliga språket på något sätt har tagit överhanden? Att ett allt för enkelt och begripligt språk inte främjar läsutvecklingen på samma sätt som en komplicerad text gör? Jag vill dock inte gå så långt att jag kallar trenden för snuttifiering.

Vadå inkastad? I vad?

Jag satt på tunnelbanan och ögnade igenom Metro i morse. Såg rubriken "Otillgänglig inkastad". Varför inte "Otillgängligt inkastad" tänkte jag? Sedan gick det upp för mig att jag läste en artikel om de kraftiga skyfallen i inka-staden Machu Picchu!