27 december, 2012

Nyordslistan 2012 är här

Zlatanera (klara något med kraft), petabyte (1024 terabyte) och ogooglebar (som inte går att googla fram) är några av de nyord som Språkrådet listar i sin sammanfattande nyordslista 2012 som publicerades idag. Nyordslistan blir alltid en snackis och det finns alltid älsklingsnyheter som media lyfter fram i sin rapportering, t.ex. SVT, DN och SvD.

Inget hen

Det som kan vara värt att notera är att hen inte finns med på listan. Ändå måste det rimligtvis vara det mest frekventa nyordet under 2012. Det skulle vara väldigt intressant att veta hur de har resonerat. Tycker de inte att det är nytt för 2012 eftersom det har funnits som ett potentiellt pronomen i svenskan i 40 år? Eller tycker de inte att det är ett ord som används "på riktigt" utan bara i debatt om ordets vara eller inte vara? Verbet henifiera finns dock med, alltså själva handlingen att byta ut han eller hon mot hen i text eller tal.

Substantivsjukan

En sak som sällan kommenteras i media är vilken ordklass de nya orden har. Nyordslistan 2012 listar ändå huvudsakligen ord ur en enda ordklass - hela 36 av 40 ord  är substantiv. Bara 3 är verb och endast ett adjektiv. Och det här är ett återkommande mönster - förra året var 60 av 70 nya ord substantiv. Men det beror inte på att Språkrådet fått substantivsjukan utan på att det faktiskt är den ordklass som är mest produktiv. Möjligen är det lite missvisande på bekostnad av verben eftersom vi säkert är lika benägna att använda verben ryggplanka och utviga som substantiven ryggplankning och utvigning. Men även om vi skulle ge mer utrymme åt verbkonstruktioner i nyordslistan skulle den domineras av substantiv. Substantiv är helt enkelt mest användbara.

18 december, 2012

Ordvits med bäst-före-datum

Språket förändras både i det stora och i det lilla när ord och företeelser försvinner eller byts ut. Igår hörde jag en ordvits som kanske varit rolig en gång i tiden men som inte alls funkar längre:
Som biskopen sa när han gick hem från festen: En sådan här skiva till och jag måste byta stift.
Fattar du inte? Det gör inget! Du går antagligen på roligare fester. Och det roligaste med vitsen är att den speglar en annan tid.

Tack Andreas Nordin i Göteborg (!) för vitsen!

17 december, 2012

Svenskan har (minst) 42 ord för snö

Att grönländskan skulle ha 300 olika ord för snö är en av våra mest seglivade språkmyter. Resonemanget är visserligen helt riktigt, nämligen att vi behöver sätta särskiljande ord på företeelser i vår omvärld som är viktiga att hålla ordning på. Så både grönländarna och samerna har en uppsättning olika ord som har med snö och dess användning och inverkan på livet att göra, men kanske inte fler än vi har själva i detta snötäckta land. Samerna och grönländarna har ord för snö i luften och snö på marken, de har ord för lätt snö, våt snö och isig snö. Men det har faktiskt vi också.

Men de senaste veckorna när Sverige har varit täckt av snö nästan från Ystad till Haparanda har jag tänkt på alla ord som vi behöver för att beskriva olika typer av snö. Även om vi bortser från alla ord för sådant som vi kan göra av snö, till exempel snöänglar, snögrottor eller snöhögar så har vi jättemånga sätt att uttrycka bara snö i luften och snö på marken. Vi bad folk på Facebook att tipsa och här är bruttolistan i alfabetisk ordning. Varsågoda - hela 42 ord för snö. Fyll gärna på i kommentarsfältet med flera.

blötsnö
dagsmeja
drivsnö
flingsnö
glitter
hagel (är det ett slags snö?)
helvetes jävla skitsnö (jag kunde inte låta bli att ta med det här)
julesnö
kornsnö
kramsnö
lapphandskar
lappvantar
lavin
lössnö
modd
nysnö
packsnö
pudersnö
pärlsnö
skare
skarsnö
slask
snö
snöblandat regn (jo, jag tycker att det är mer snö än regn och borde kanske heta regnblandad snö istället)
snöblask
snödrev
snödriva
snöfall
snöflinga
snöglopp
snökorn
snökristall
snömodd
snörök
snöslask
snöstjärna
snöstorm
snösörja
snöyra
spårsnö
storstadssnö
yrsnö

14 december, 2012

Nordiska reseledare snackar skandinaviska

Jag åkte nyligen på en charterresa med ett av Nordens största resebolag. Utöver oss svenskar fanns det alltså både danskar, norrmän och finländare på vårt hotell, så när vi gick på en informationsträff med en av de svenska reseledarna satt det även ett danskt par med och lyssnade. Reseledaren höll sin presentation på svenska. Men, då och då smög hon in några danska ord i sin svenska - "ni kan höra av er hvis ni vill veta mer" till exempel. Det lät så naturligt att jag kan tänka mig att de nordiska reseledarna får en egen intern skandinaviska efter ett tag tillsammans. Och så fort reseledaren nämnde ett ord som har en falsk vän på danska lade hon omedelbart till det danska ordet - "det ingår frukost, morgenmad". När det danska paret sedan frågade om priset på något svarade hon dessutom utan att tveka med danska siffror. Det är ju annars något av det svåraste med det danska språket för oss svenskar!

Som språknörd tyckte jag att det var intressant att höra de små hvis som signalerade att reseledaren flitigt umgås med andra skandinaver, som kund tyckte jag att det var fantastiskt bra service att reseledaren var noga med att använda danska ord och siffror där det behövdes. Det är tydligt att det går utmärkt att snacka skandinaviska med våra kära grannar när vi kan lite om varandras språk! Om du vill bli lika vass på att snacka skandinaviska får du inte missa den här användbara boken.

09 december, 2012

Klass 1-varning

På senare tid hör jag allt oftare att SMHI utfärdat en klass 1-varning och ibland en klass 2-varning. Alla skakar oroligt på huvudet och säger oj då. Men jag kom på mig själv med att faktiskt inte veta vad det betyder - jag blir bara orolig och hoppas att det inte ska hända något hemskt, men jag har ingen aning om vilken typ av åtgärder jag bör vidta för att slippa hemskheterna. Och jag fick fundera länge på om klass 1 är den lägsta risken eller den högsta? Och hur många klasser finns det?  Tänk vad lätt nya begrepp får fäste hos oss genom medierna och plötsligt finns de där bara som den självklaraste sak i världen.

Nåja, nu ska du i alla fall få veta:  Klass 1 är den lägsta riskklassen och klass 3 är den högsta. Men de kan utfärdas av olika skäl, till exempel vindar som orsakar att grejer flyger omkring i luften, regn som kan orsaka vattensamlingar och i värsta fall översvämningar, åska, drivsnö etc. Så om du inte vet varför SMHI utfärdar varningsklassen är den rätt värdelös i sig. Och jag skulle vilja säga att riskklassificeringen inte tillför så mycket  information eftersom väderleksrapportören alltid förtydligar riskvarningen med "har utfärdat klass 2-varning och rekommenderar att du lämnar bilen hemma" eller liknande. Men jag håller med om att det låter väldigt exakt och genomtänkt! vi lever i en specialiserad värld.

SMHI:s webbplats kan du läsa mer om riskklasserna. Om du törs!