29 augusti, 2014

Lättläst information inför valet

Åh, vad ska man rösta på egentligen? Vilket parti tycker att skolan är viktig och vilket tycker att arbetslöshet är dåligt? Så svårt! Ännu svårare blir det förstås om man av någon anledning har läs- och skrivsvårigheter och därför inte har någon möjlighet att plöja igenom partiprogrammen. Det kan bero på dyslexi, autismdiagnos, koncentrationssvårigheter, synproblem eller att man har ett annat modersmål än svenska. Men självklart ska även personer med läs- och skrivsvårigheter få en rättvis chans att lära sig mer om vad de olika partierna tycker.

Sju av riksdagspartierna* har tillsammans med Centrum för lättläst därför tagit fram lättläst valinformation. Där förklarar de väldigt enkelt vad de tycker i sina viktigaste frågor – jätteviktigt för den som har det behovet. På vissa ställen gör dock det förenklade språket att det blir luddigt och abstrakt, som i de här exemplen:

"Vi vill ha lägre skatt på arbete och på sådant som är miljövänligt." (Centerpartiet) Vad är "sådant som är miljövänligt"?
"Vi vill ... göra förorterna bättre." (Miljöpartiet) Vad räknas som "bättre"?
"Vi vill ändra lagen så att det blir olagligt att ha sex med någon som inte tydligt visat att den vill ha sex." (Vänsterpartiet) Det kan bli svårt att hänga med i debatter om våldtäkt och samtycke och förstå att det var det Vänsterpartiet menade.

Politikerspråk lider i och för sig oftast av luddighet, lättläst eller ej!

De finns dock en del svårare ord i broschyren, som bistånd och hedersvåld. Men tack vare ordlistan längst bak går det att lära sig dem och förstå vad det handlar om. Det är ett mycket bra knep för att alla läsare ska kunna hänga med och samtidigt lära sig nya ord som de kommer att ha nytta av.

Broschyren finns både att beställa i pappersformat och att läsa direkt på nätet.

*Sverigedemokraterna ville inte bidra till lättläst valinformation.

28 augusti, 2014

BCBGM....va?!

Nej, det är inte ett korrekturfel som min kollega hittade i tidningen i morse. Detta är alltså på riktigt namnet på ett märke. Men vid första anblick ser det inte klokt ut, eller vad säger ni?

Bild på en annons som gör reklam för modemärket BCBGMAXAZRIA

Om man tittar lite närmare kan man utröna att det finns ett personnamn gömt i denna bokstavskombination: BCBG Max Azria. (Efter lite efterforskningar får jag också lära mig att BCBG står för "Bon chic, bon genre" vilket ska betyda ungefär God stil, god attityd). Inte fullt så krångligt som det först såg ut alltså.

BCBGMAXAZRIA är ett exempel på så kallad logotypskrivning, något som vi språkkonsulter brukar avråda ifrån: Dels för att det inte följer svenska stavningsregler, dels för att det ofta gör texten svårare att läsa. (När det gäller blandningar av stora och små bokstäver jag kan tänka mig att det blir extra jobbigt för dyslektiker, men det har jag inga vetenskapliga belägg för.) 

Fler exempel på logotypskrivningar och hur vi rekommenderar att du ska skriva i istället:
iPhone - Iphone
IKEA - Ikea
BankID - Bank-id
PowerPoint - Powerpoint
GöteborgsOperan - Göteborgsoperan
F! - Fi 

PS. NK, vi rekommenderar även punkter i förkortningar (t.o.m.), även det för tydlighetens skull.

27 augusti, 2014

Vad säger politikerna egentligen?!

Så här i valtider är det många och stora ord i omlopp. Politiker på alla nivåer talar sig varma för sitt partis åsikter och är förstås angelägna om att deras idéer och förslag ska framstå i det mest fördelaktiga ljuset. Vackra ord, många löften. Men politiker vet vikten av att inte lova någonting bestämt, eller åtminstone att lämna ett rejält manöverutrymme inom ramen för sina löften. Därför kan det vara en bra idé för oss väljare att ställa oss frågan: Vad säger politikerna egentligen?

"Vi har ambitionen att ta beslut om en avgiftssänkning i barnomsorgen under denna mandatperiod!"

Det låter ju positivt, eller hur? Men vad politikern egentligen säger här är att man kanske kan tänka sig att göra något längre fram - tidigast om fyra år - men inte just nu.

"Försvarsutgifterna måste stå i rimlig relation till den hotbild som finns i världen!"

Kraftfullt och rationellt, inte sant! Men vad detta egentligen innebär är ju att den försvarsbudget som politikern kommer att förorda beror på hur han eller hon uppfattar omvärlden. Lugnt och fridfullt = vi kan skära ner rejält på försvaret. Faror hotar överallt = rusta upp försvaret!

"Vi är för jämställdhet!"

Det låter bra på alla sätt, tycker du inte? Men kan det rentav vara så att olika politiker och partier menar olika saker med ett ord som jämställdhet (eller för den delen feminism eller humanism)? Vet du vad politikern som du lyssnar på lägger in i detta ord? Och vad tänker politikern göra för att uppnå denna jämställdhet? Vad säger politikerna egentligen?

"I vårt parti värnar vi om människor!"

En sann humanist har talat, visst? Men är det alldeles säkert att politikern därmed menar alla människor? Och varför i så fall inte säga det? Och om det inte gäller alla, vilka människor talar politikern om? Världsmedborgare, svenskar, pensionärer eller flyktingar?

Vad säger politikerna egentligen?!




22 augusti, 2014

Svårt språk = diskriminering?

Den 1 januari 2015 förväntas den nya tillgänglighetslagen träda i kraft. Vadå, säger du kanske, vi har ju redan massor med lagar som reglerar olika typer av diskriminering. Ja, det stämmer men det som är annorlunda med den här lagen är att den har ett rättighetsperspektiv. Lagen reglerar rättigheterna för personer med funktionsnedsättningar att få vara delaktiga i alla delar av samhället. I praktiken innebär det att om en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att ett företag inte har tagit bort hinder kan företaget bli skadeståndsskyldig.

Rullstolar och krångelsvenska

Det enklaste exemplet är förstås funktionshinder som är fysiska och synliga: Om du är rullstolsburen och inte kan komma in på restaurangen på grund av en för hög tröskel kan du anmäla restaurangen för diskriminering. I alla fall om hindret är enkelt avhjälpt. (Här kommer väl prejudikaten att bestämma var gränserna går.) Det är lite svårare att exemplifiera med mindre synliga och konkreta företeelser som språk, men i förarbetena står uttryckligen att företag kan behöva tillhandahålla information med särskilt anpassade format som exempelvis storstil, daisy, lättläst eller klarspråk. Om jag ska försöka mig på en egen parallell med rullstolsscenariot skulle den se ut så här: Om du har lässvårigheter och kommer in på exempelvis försäkringsbolagets eller bokhandelns webbplats och inte förstår de krångliga konsumentvillkoren, trots att det skulle vara enkelt för företaget att skriva dem begripligt, så har du rätt till skadestånd för att företaget i onödan har hindrat dig från att förstå.
- Vi ska inte ha ett samhälle där människor med funktionsnedsättning utestängs på grund av att enkla åtgärder för tillgänglighet nonchaleras, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Inte bara myndigheter

Tidigare lagstiftning, till exempel språklagen (2009:600), har bara gällt myndigheter och statlig verksamhet. Men den nya tillgänglighetslagen innefattar alla samhälleliga verksamheter, alltså också privata företag, till exempel banker, försäkringsbolag, hamburgerrestauranger, bokhandeln, etc. De enda som är undantagna är företag med färre än 10 anställda. Det här är en stark markering från lagstiftaren att bristande tillgänglighet ska betraktas som diskriminering. Det är ett sätt att markera att självklara åtgärder inte ska ses som en gåva från goda givare utan en rättighet.

Hur påverkar det texter och webbplatser?

Det ska bli intressant att se hur lagen kommer att påverka vårt samhälle under kommande år och hur fallen  hanteras när personer som upplever sig diskriminerade anmäler företag till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Och var kommer domstolarna att dra gränsen och hur kommer de att sätta skadeståndsnivåerna? Men en sak är säker - lagen kommer att skapa debatt. Och både vi på Språkkonsulterna och våra kolleger på webbyråer och skrivbyråer kommer att få många nya kunder som vill ha hjälp att skriva klarspråk och göra webben tillgänglig. För när företagen väl har börjat tänka i de rätta banorna kommer de också att inse att tillgänglighet har en affärsmässig potential. Om de kommunicerar begripligt och gör webbplatsen tillgänglig så släpper de in nya kundgrupper. En ömsevinst, helt enkelt!

Läs mer i pressmeddelandet hos Regeringskansliet eller lagrådsremissen i sin helhet om du orkar. Och kom gärna med spontana synpunkter och diskutera här på Pratbubblor.




21 augusti, 2014

Språkets makt – språkkunnig eller smart?


Innan jag blev språkkonsult arbetade jag i många år som marknadskommunikatör på ett internationellt japanskt företag. Marknadsavdelningarna på de olika dotterbolagen runtom i Europa samarbetade på flera områden, vilket innebar att jag då och då satt på möten i bland annat London, Paris och Milano tillsammans med mina utländska kolleger. Det språk som vi alla kommunicerade via var förstås engelska, som också var det så kallade koncernspråket.

Alla mina kolleger var mycket kompetenta och på mötena bollade vi idéer om hur vi skulle kunna dra nytta av varandras erfarenheter och aktiviteter. Efter ett par år och ett antal möten la jag märke till att ju bättre någon behärskade engelska desto smartare verkade personen och desto mer gehör fick ofta vederbörande för sina idéer och förslag. Detta gav förstås de engelska modersmålstalarna en orättvis fördel, som de kanske inte alltid var medvetna om. Ibland kunde vi andra också märka att de upplevde sig själva som lite smartare och oss andra som, helt enkelt, lite mer korkade och något mindre värda att ta på allvar (i olika grad beroende på hur dålig vår engelska var).

Att engelska är så spritt över hela världen ger engelska modersmålstalare en klar fördel internationellt. Men en svensk modersmålstalare, i Sverige, har förstås motsvarande fördel i kommunikation med personer som inte har svenska som modersmål. Eftersom vi då kan uttrycka precis vad vi tänker och tycker (hur smart eller osmart det än är).

Slutsatsen av detta?
  • Modersmål är livsviktigt (hurra för svenska språklagen!).
  • Bedöm inte en personers kognitiva förmågor utifrån deras språkkunskaper.
  • Att du har svenska som modersmål innebär inte automatiskt att du är smartare än någon som inte har det. Du kanske bara är bättre på att uttrycka det du tycker och tänker.
http://spraktidningen.se/artiklar/2013/11/makten-gar-till-den-som-kan-spraket

18 augusti, 2014

Hur klarar du det politiska blindtestet?


Valtider, valtider, valtider! Debatter, valaffischer, insändare, tv-reklam, påtryckningar och valstugor så långt ögat når. Men vad säger politikerna egentligen, och hur skiljer sig språken åt mellan partierna?


Kanske har du hört Språkkonsulterna i P3:s valfestival på senaste? Förra torsdagen berättade Helena Englund Hjalmarsson om tre anledningar till varför politikerna uttalar sig så himla luddigt. I fredags förklarade Mats Hydbom hur viktigt det är att vara en god retoriker som politiker, och hur olika partier kan mena olika saker med samma uttryck såsom arbetarparti, solidaritet och feminism. Som Mats sa: "Alla partier vill lägga beslag på de positiva orden."

Ofta använder partierna identiska ord för att beskriva sin politik, för alla skriver ju under på att rättvisa, trygghet och frihet – ord som ofta återkommer när partierna omtalar sig själva – är bra för såväl individer som samhället.

En undersökning vi gjort visar att ordval inte tycks vara det som skiljer de olika parterna åt, så hur lätt är det att skilja partierna åt när man inte ser deras företrädare framför sig?


Utmana dig själv i vårt politiska blindtest!


Kan du identifiera riksdagspartierna enbart utifrån ledtrådar från deras partibeskrivningar, ord tagna från deras politik kring hbtq-frågor, och citat från deras almedalstal? Facit hittar du längst ned.

1.
Om partiet: Frihet, utvecklas, blomstrar.
HBTQ-politik: Samkönade, hbt-kompetens, tredje kön, diskrimineringsskydd.
Almedalscitat: ”Ska vi leva med mångfald eller ska vi leva i enfald och inskränkthet?”

 2.
Om partiet: Rättvisa, hållbara lösningar, feministiskt, ekologiskt, välfärd.
HBTQ-politik: Rättigheter, könsidentitet, könsuttryck, föräldrar.
Almedalscitat: ”Jag vill bo i ett land där min son och dotter ska ha lika möjligheter att utvecklas till de personer som de är och vill vara.”

3.
Om partiet: Framåt, framtiden, politisk kraft.
HBTQ-politik: Människovärde, könstillhörighet, respekt.
Almedalscitat: ”Vi har en jämlikhetstanke, idealiskt för att skapa ett så solidariskt samhälle, att det får andra länders ledare att häpna.”

4.
Om partiet: Sverigevänligt, gemenskap, samhörighet, varmare, trygghet, omtanke, ansvar.
HBTQ-politik: Privat fråga, skall rättsligt beivras.
Almedalscitat: ”Jag tycker väldigt mycket om tanken på hur vårt välfärdssamhälle är utformat och tänkt att fungera.”

5.
Om partiet: Fred, jämställdhet, hållbara och demokratiska samhällen.
HBTQ-politik: Asylskäl, könsneutral, transpersoner.
Almedalscitat: ”Vi har en hög utbildningsnivå, vi har forskning i världsklass och vi har en miljömedveten befolkning.”

6.
Om partiet: Förändras, utvecklas, bredda, förnya, nyfikenhet, tillsammans.
HBTQ-politik: Älska, respekteras, könsroll, könstillhörighetslag.
Almedalscitat: (Ej tillgängligt i skriftlig version.)

7. 
Om partiet: Ansvar, valfrihet, rättvisa, värdig vård, blomstrande näringsliv.
HBTQ-politik: Unik, okränkbar, värnar.
Almedalscitat: ”För även om många fått det allt bättre i Sverige så gäller det inte alla: Vårdköerna har kortats men ännu får sjuka vänta för länge.”

8.
Om partiet: Grönt, frihetligt, hållbart, närodlad politik, frihet, ansvar.
HBTQ-politik: Diskriminering, rätt värde, älskar, rättigheter.
Almedalscitat: ”Men låt oss aldrig glömma att vi också bor i ett land där vi fortfarande inte har lyckats att ge alla samma chans.”
................................








Facit:
1. Folkpartiet
2. Vänsterpartiet
3. Socialdemokraterna
4. Sverigedemokraterna
5. Miljöpartiet
6. Moderaterna
7. Kristdemokraterna
8. Centerpartiet

Språklig missuppfattning: Förkorva sig

Vissa minnen vill man förtränga. Som den där gången på gymnasiet när jag sa till min dåvarande flickvän att jag skulle förkorva mig i någon författares böcker. ”Vad sa du?” skrattade hon fram. Jag insåg att mitt liv fram till den punkten hade varit en lögn – jag hade missuppfattat ett ord.
Jag hade hört uttrycket förkovra sig några gånger och inte riktigt begripit vad det betydde. Min hjärna hade i sin strävan att förstå ordet bytt plats på ett par språkljud och fantiserat ihop en bild av en korv som stoppades med innehåll. Logiskt tänkte jag.
Där och då var det otroligt pinsamt. I dag är det bara roligt. Dels har jag förstås fått lite mer självdistans, dels har jag insett att det är så hjärnan fungerar: När vi stöter på något nytt och okänt förstår vi det genom att sätta det i relation till något vi redan känner till. Och ibland blir det lite fel.
Det händer fortfarande att jag inser att ett ord inte betydde riktigt det jag trodde eller stavades som jag hade fått för mig. Inte sällan handlar det om uttryck jag lärt mig som liten, när hjärnan och kreativiteten var lite mer flexibel. Men det gör inget. Oftast är det faktiskt ganska roligt.
Vilka ord eller uttryck har du missuppfattat? Och hur tänkte du då?

13 augusti, 2014

Namn som ögonöppnare

På sommaren brukar jag fjällvandra, och då passar jag på att ägna mig åt en annan hobby: att identifiera blommor. Jag har skaffat mig en liten flora som jag tar upp titt som tätt. När det har gått ett par dagar behöver jag inte ta upp boken så ofta, jag börjar känna mina små vänner. Nu vet jag vad flera av dem heter.

Nu blir det också tydligare för mig hur många sorter det finns. Med hjälp av namnen kommer jag liksom närmare. Från början såg jag bara ”åh, blommor!” Nu ser jag fjällbinka, gullris, krypljung, rosling, svarthö …

I år har jag närmat mig de vita blommorna. De finns i massor och de har intressanta namn. En heter fjällarv. Jag upptäckte också en underart som heter kal fjällarv; den har inga hår på stjälken. Innan jag visste vad de hette såg jag ingen skillnad på dem. Jag tänkte faktiskt inte på att fjällarven hade en fjunig stjälk. När jag med namnens hjälp blir uppmärksam på nya blommor, så upptäcker jag alltså även nya saker hos dem som redan finns i min repertoar. Det tycker jag är spännande. Namnen vidgar mina vyer.

Jag tror att jag ska ge mig på videfamiljen nästa år. Förhoppningsvis kan jag med namnens hjälp förändra min bild av dessa ogenomträngliga buskar. I stället för att bli irriterad och se ett aggressivt snår kanske jag kan uttala deras namn och se att massan består av flera olika sorter. Några är säkert riktigt fina, om jag bara tittar lite närmare.

Finns det något du knappt ser, för att du inte vet vad det heter?

12 augusti, 2014

Språkets makt - mer än bara ord

Du börjar tala inför arbetsgruppen och känner plötsligt att det du har att säga inte verkar vara intressant – några av dina åhörare börjar messa, en börjar bläddra i sina papper, en annan reser sig och går och hämtar kaffe. Du avslutar innan du riktigt slutfört ditt resonemang och känner dig lite dum. Och irriterad.

Känns det igen?

Språk är makt och makt är språk brukar det heta. Och givetvis är det bra och viktigt att ha språket för att kunna framföra det man vill säga - men det är också viktigt att kunna ta och få utrymme att göra det. I exemplet ovan kanske talaren hade något riktigt bra att bidra med, men blir mer eller mindre tystad av gruppen genom rätt subtila signaler. Ingen av de andra säger något; gruppens agerande sker utan tal. Och språket och samtalssituationerna är ju så mycket mer än bara orden.

Det finns olika sätt att hindra någon att få utrymme och de fem(eller sju) så kallade härskarteknikerna är exempel på det. Att osynliggöra någon, som i exemplet ovan, är en av dessa. (Fast det kan förstås finnas andra förklaringar till att gruppen reagerar så här okoncentrerat: det är varmt, mötet har redan pågått i tre timmar utan paus och så vidare. Men då kunde man förstås respektfullt påtala just det och ge talaren chansen att tala efter att gruppen fått en välbehövlig bensträckare.)

Känner du till de här teknikerna? Och vet du hur du kan bemöta dem? För det finns ju sätt att motarbeta härskartekniker och istället lyfta fram och stärka - det kan vara sig själv man hjälper eller andra. Om du vill få goda råd om det, kan du till exempel börja med att läsa den här artikeln om motstrategier och bekräftarstrategier. Där intervjuas bland annat Ditte Eile som under sin studietid på Stockholms universitet var med och tog fram dessa strategier. 

04 augusti, 2014

En chattrobot har klarat Turingtestet! Eller?

Så här i semestertider lyssnar jag ikapp på mina poddradioprenumerationer, bland annat Vetenskapsradions veckomagasin. Där kunde man i mitten av juni höra om att ett datorprogram klarat Turingtestet (en chattrobot kallad Eugene Goostman). Turingtestet handlar förenklat om huruvida man kan kalla en maskin intelligent eller inte. Och den här chattroboten har, vid en tävling i London, lyckats övertyga 33 procent av en jury att de pratat med en människa under en fem minuter lång chatt. Och därmed klarat Turingtestet.

För mig som språkintresserad låter det ju spännande. Mänsklig kommunikation är otroligt komplex och vi är väldigt känsliga för kommunikativa konstigheter. Att med ettor och nollor få en maskin att behärska detta – ja, det låter nästan omöjligt.

Och gräver man vidare i nyheten om chattroboten som klarade Turingtestet så verkar det som att vi får vänta ett tag till på att det omöjliga ska ske. Många har varit kritiska till omständigheterna när testet genomfördes. Skaparna av Eugene Goostman har nämligen tagit något utav en genväg genom att ge Eugene en persona som en 13-årig pojke från Ukraina. Eftersom testet är att chatta på engelska så kan en del konstigheter alltså förklaras av att det inte är Eugenes förstaspråk, och eventuella kunskapsluckor och nyckfullheter kan förklaras av hans ålder.

Computer Sweden har chattat med Eugene och lagt upp konversationen till allmän beskådan. Läs och fundera över om du skulle ha trott att det var en ukrainsk 13-åring. Jag vill gärna tro att jag inte skulle gå på något sånt här:
CS: Busy day?
EG: Oops! I don't have an answer... It might have been stolen by malicious android!