30 april, 2014

SL-doge kan konsten att synas i reklambruset

Här i Stockholm annonserar SL just nu om sin sommarbiljett som gäller från den 1 maj. Men de har tagit begreppet mottagaranpassning, gett det något hallucinogent och tagit ett smalt internetfenomen med galet språk för att berätta om sin fantastiska sommarbiljett. Förstår du referensen i annonsen?

Bild från Tumblr














Om du förstår den är du antagligen i 20-årsåldern och hänger mycket i sociala medier som Tumblr och Twitter. Det handlar om ett internetfenomen, ett meme, som kallas doge och uppstod 2012. Bilden på den sneglande shiba-hunden med tankar på usel engelska skrivna i typsnittet comic sans med grälla färger har spridits otroligt flitigt, framför allt under 2013. Roliga exempel är Dogei Lama, konspirationsdoge, pilotdoge, Dogge Doggelito-doge och Independence Day-doge. Och SL är inte det första företaget som leker med memet - sök bara på "doge meme" på Youtube! Doge har lämnat ett sådant avtryck att den till och med har namngett en egen virtuell valuta, Dogecoin.

Bild från imgur
Men trots att doge har blivit ett sådant fenomen är det fortfarande för smalt för att majoriteten av SL:s resenärer ska förstå annonsen. I en intervju i Metro (givetvis skriven i comic sans) menar SL att det inte gör så mycket - de som känner till doge tycker att annonsen är kul, de som inte förstår vad det handlar om förstår ändå den viktiga informationen längst ner. Och oavsett om resenären känner till doge eller inte stannar hen upp och tittar lite extra noga på shiban med SL-kort eftersom det är en sådan udda annons. Kanske tar ett kort och sprider i sociala medier. Kanske läser om biljetterbjudandet tillräckligt många gånger för att bli köpsugen. Kanske skriver ett blogginlägg och sprider annonsen gratis. Bravo, SL.

29 april, 2014

Ä låter inte som förr

En liten språkiaktagelse som jag gjort på senare år är att ä-ljudet förändrats i Stockholm. Det låter inte som förr, åtminstone inte i den yngre generationen.

När jag var ung - och nu snackar vi alltså förra årtusendet - så uttalade vi ungdomar ä mer åt e-hållet. Vi sade "Det e faktiskt så". I dag säger många ungdomar "Det är faktiskt så", med ett öppet ä-ljud och tydligt uttalat r. "Velkomna till festen", sade jag på 80-talet. Det säger inte dagens unga. De säger "Välkomna" med ett mycket mer öppet ä. Är detta ett litet steg i riktning mot ett mera skriftspråkligt uttal generellt?

Det gamla "ekensnacket" är definitivt hotat om denna trend håller i sig, och det må väl vara hänt.

25 april, 2014

Bildrebus: substantiv sökes!

Otraditionell version av traditionell möbel. Vad tänker jag på?

22 april, 2014

Juridiskt språk i förändring?

Många är vi som förknippar det juridiska språket med svåra ord och onödigt krångliga formuleringar. (Det är inte för inte som Svarta listan togs fram...) Men så måste det inte vara! Vi språkkonsulter jobbar hårt för att göra begripligt språk till en självklarhet på alla områden. Och vi är inte ensamma!

Nu går Jönköpings tingsrätt går i bräschen för ett enklare juridiskt språk. Under de kommande veckorna kommer de att intervjua personer som har fått sina domar upplästa för sig, och utreda vad som gör att någon förstår domen eller inte. Syftet är förstås att på sikt öka begripligheten i domarna. I just det här projektet handlar det  alltså om muntliga domar, men man kan ju hoppas att undersökningen och förbättringarna kommer att leda till förändring även av skriftspråket.

Som juristen Dona Hariri poängterade i en intervju i P3 i dag: "Juridik i sig är inte komplicerat alls; det går att bryta ner i små delar och förenkla avsevärt." Det handlar om att våga släppa taget om de gamla traditionerna och se vikten av att vara begriplig för att vinna förtroende.

Om du vill veta HUR du kan skriva både juridiskt korrekt och begripligt, eller om du bara är nyfiken på hur det juridiska språket håller på att utvecklas, tycker jag att du ska passa på att anmäla dig till Språkkonsulternas after work på måndag. Där blir det kunskap och konkreta tips, mingel och pinxtos. (Vet du inte vad pinxtos är? Ytterligare en anledning att komma!)

17 april, 2014

Kökkenmödding - skräp med gamla anor

Vet du vad en kökkenmödding är?

Det visste inte jag, fram tills i söndags. Ordet kom upp när jag pratade med mina föräldrar, som hade tittat på Smartare än en femteklassare kvällen innan. De berättade att Christer Fuglesang hade åkt ut för att han inte visste vad kökkenmödding var. (Om femteklassarna visste förtäljde inte historien.) Mina föräldrar var förvånade, eftersom ordets betydelse var självklar för dem. (Jag var mindre förvånad över Christers okunskap, och i stället lite glad att jag var i gott sällskap.) Men jag ville förstås inte förbli okunnig, så jag letade upp svaret, och kan nu dela med mig till dig:

En kökkenmödding är en avfallshög från stenåldern, som innehållet köksrester som benbitar och skaldjursskal. Ursprungligen är det en arkeologisk term. Den började användas på 1850-talet, när man gjorde utgrävningar och fann sådana avskrädeshögar bland rester av boplatser. Ordet har också fått en överförd betydelse, där det står för röra eller något som är stökigt i allmänhet. När jag frågade runt bland bekanta var det många som kände till ordet i den betydelsen, men som inte hade koll på det arkeologiska ursprunget.

En rolig språklig detalj är ordets uppkomst och spridning: det kommer från danskans køkkenmødding (som betyder just köks-avfallshög*) men används också i många andra språk, där det har kommit in via direktlån. Via Wikipedia hittar jag det till exempel på spanska  och på indonesiska! I andra fall har ordet översatts, som i engelskans kitchen midden (ofta bara midden), där midden alltså har skandinaviskt ursprung. Så nu kan du utan bekymmer säga till dina engelskspråkiga vänner: 
"A kökkenmödding is what's left when you've eaten a smorgåsbord."


* Bonusinfo för dig med ett ohämmat etymologiskt intresse: danskans mødding kommer i sin tur från ordet møg, som är detsamma som (natur)gödsel. En hög med møg blev alltså en mødding. Gissningsvis utvecklades ordets innebörd efterhand till att omfatta även högar med andra sorters avfall - till exempel matrester. Ordet møg finns också på svenska, i form av det skånska mög - som betyder just skit. En svensk översättning av kökkenmödding skulle alltså kunna vara köksmög!

16 april, 2014

Varför kämpar vi för ett bättre språk?

Gårdagens debattartikel i DN Kultur om debatten om de fallande skolresultaten är i sanning en riktig metadebatt - en debatt om debatten. Den nyanserar och diskuterar hur olika debattörer väljer att lyfta fram och förfära sig över resultat som i princip inte är särskilt förfärande.

Det får mig att tänka på min egen roll som språkkonsult. Vår mission är att förbättra språket, framför allt i offentlig förvaltning, så att var och en får begriplig information om sådant som påverkar deras livsbeslut, till exempel välja premiepensionsfonder, välja skola till barnen eller delta i det offentliga samtalet. Det gör vi med ett brinnande engagemang och ett outtömlig energi varje dag på jobbet. Ofta argumenterar och debatterar vi för ett begripligare språk och menar att det offentliga språket måste bli bättre.

Men engagerade språkkonsulter bör också stanna upp ibland och reflektera: Har kampen i sig ett egenvärde? Slåss vi verkligen alltid för rätten till språk, eller slåss vi ibland för att för att vi annars skulle bli identitetslösa? Ja, möjligen är det så i vissa fall, men även efter en ganska djup självrannsakan finner jag att behovet av språkkonsulter verkligen existerar - i bland för att åtgärda akuta informationsproblem, i bland för att, i preventivt syfte, mota tillbaka ett krångelspråk som alltid ligger på lur. Den effekten ska inte underskattas. Och när vi år 3214 är färdiga med offentlig sektor har vi lika mycket jobb att göra för den privata sektorn.

Jag älskar Nietzsche-citatet i debattartikeln: "Den som lever av att bekämpa en fiende har ett intresse av att se till att den fienden förblir vid liv." Det är så sant. Jag tackar Jenny Maria Nilsson för en nyanserad, insiktsfull och tankeväckande artikel. Den ledde som sagt till eftertanke och självreflektion. Och när alla texter i världen fungerar på ett bra sätt för mottagaren, då ska jag ge upp och börja virka amigurumi i stället.


10 april, 2014

Stimulera ditt ordförråd under påskresan

Bara så att du inte blir besviken: Det här inlägget handlar inte om hur du kan bygga ut din arsenal av svordomar gentemot dina medtrafikanter. Ibland behövs det visserligen kraftord, men för det mesta är ju alla trevliga, och då kan man ägna tiden åt annat. 

Jag vill i stället tipsa om en lek, en lättsam språklig utmaning som passar jättebra under längre bilresor. Själv lärde jag mig den som barn. Den var då ett tävlingsinslag i ett nöjesprogram på tv, kanske var det Razzel eller något halvmossigt caféprogram. Någon annan som minns?

Enkelt och roligt - ensam eller tillsammans

Så här går det till: När du ser en bil, så ska du snabbt komma på ett ord som innehåller de tre bokstäverna på registreringsskylten. Det finns bara två regler:
  1. Ordet måste börja med den första bokstaven på skylten.
  2. Du måste behålla ordningen på bokstäverna - men du kan lugnt plocka in hur många bokstäver som helst mellan och efter dem.
Du kan välja att fördriva tiden ensam, eller tävla mot någon i ditt sällskap. Leken funkar både för dig som kör och för dig som är passagerare. Dessutom kan du ju fnula vidare när du cyklar, när du väntar på bussen, när du promenerar ... ja, alltid, egentligen. Det enda kravet är förstås att det passerar bilar då och då.

04 april, 2014

Kvarteret Kattrumpan

För ett tag sedan tog jag en rejäl promenad runt Södermalm i Stockholm. När jag kom ut från Monteliusvägen – en vacker promenadsträcka på Mariabergets norra kant med utsikt över Riddarfjärden – hamnade jag på Kattgränd. I början av denna gata ligger kvarteret Kattrumpan.

Innan ordet rumpa representerade ryggslutet betydde det något annat. Enligt Svenska Akademiens ordbok är ordets äldsta belagda betydelse ’svans (på djur)’ och det användes i denna betydelse i bibeln redan 1541.

Namnet Kattrumpan användes i skrift första gången 1649, enligt boken Stockholms gatunamn, vilket gör det till ett av de äldsta kvartersnamnen på Söder. Utan att vara alltför insatt i kvarterets dopprocess – jag var inte där när champagneflaskan krossades – är det rimligt att anta att namnet alluderar på kattens vadderade viftdel, snarare än dess bak.
Även om jag inte har märkt det själv, ska ordet rumpa i betydelsen ’svans (på djur)’ fortfarande leva kvar i standardsvenskan. Är det någon som i dag använder ordet rumpa i denna äldre betydelse?

02 april, 2014

Bryt mot reglerna om det förbättrar läsbarheten

I förra veckan kom Hoa Loranger på Nielsen Norman Group ut med ett nyhetsbrev med titeln Break grammar rules on websites for clarity. Va! Hur kan man försvara det, kanske du tänker. Men faktum är att så länge man har koll på vad som är rätt och fel, kan man tillåta sig att göra avsteg om det exempelvis gagnar läsbarheten i en text. Det som Hoa Loranger förespråkar i sitt nyhetsbrev skulle alltså enligt henne själv förbättra läsbarhet och användbarhet.

I egenskap av språkvetare och användbarhetskonsult kan jag inte låta bli att nagelfara hennes påståenden lite. Låt oss titta på vilka regler som hon föreslår att vi ska bryta emot och vad hon anser att man åstadkommer:

  1. Bryt mot regeln att inte skriva meningsfragment! Ett meningsfragment är en sats som inte innehåller både subjekt och predikat och hon exemplifierar med en webbplats som skrivit ungefär så här: Vi har 2 miljoner medlemmar som går hårt åt företeelser som de bryr sig om. Mobbning. Djurplågeri. Hemlöshet. Cancer. Listan kan göras lång. Det är i sig inget problem att rada upp meningsfragment så här och det är i princip inget direkt brott mot skrivreglerna heller, men har texten verkligen förbättrats så mycket av det? Hoa menar att det skapar driv i texten och  att besökarna på webben ändå bara läser fragment. Okej, hon kan ha rätt men jag är faktiskt besviken att Nielsen Norman group ger ifrån sig rekommendationer som inte grundar sig på forskning utan på en subjektiv uppfattning. Att tycka ditten eller datten kan alla göra. På Språkkonsulterna försöker vi att rekommendera sådant som vi vet genom läsbarhetsundersökningar och annan forskning.
  2. Bryt mot regeln att skriva låga tal med bokstäver! Hoa menar att siffror står ut i texten och hjälper ögat att få fästpunkter. Det skulle alltså vara bättre att vi skrev Vårt solsystem består av 8 planeter än Vårt solsystem består av åtta planeter. Ja, här har hon faktiskt rätt även om det inte är någon nyhet. Att skriva ut även låga tal ger ögat fästpunkter i bokstavshavet och ger dessutom en känsla av större exakthet. Språkkonsulterna avråder dock från siffror om talet i sig inte är viktigt, till exempel i den här meningen: Norra halvklotets klimat påverkas av de fyra årstidernas ständiga växlingar. Här skulle en siffra stå ut på ett obegripligt sätt.
  3. Bryt mot regeln att ett stycke ska bestå av 3-5 meningar! Rekommendationen är lite svår att bemöta eftersom den inte finns. Hoa menar att det är den traditionella rekommendationen, men jag har aldrig hört någon språkkonsult eller lingvist vare sig i Sverige eller den anglosaxiska världen påstå det. Ett stycke är en logisk enhet - inte en visuell enhet.

Slutligen är jag ganska förvånad över att hon kallar allt detta för grammatiska regler. Det är faktiskt bara den första som med lite god vilja skulle kunna kategoriseras som en grammatisk regel, alla övriga är skrivregler.

Min slutsats är att ta Hoa Lorangers rekommendationer med en nypa salt. Råden är alldeles för elementära och onyanserade. Lär dig istället skrivreglerna och gör sedan medvetna avsteg när du märker att du behöver åstadkomma stilistiska effekter, oavsett om det gäller fragment, siffror eller styckeindelning.

Tillägg den 2 april kl 13.15:
Den 1 april kom ytterligare ett nyhetsbrev som heter Really break grammar rules om websites från Nielsen Norman group skrivet av Kara Pernice. Och återigen handlar det väldigt lite om grammatik och mer om stilistik och skrivregler:
4. Bryt mot regeln att undvika ordet väldigt i text. 
5. Bryt mot regeln att vara sparsam med utropstecken
6. Bryt mot regeln att inte använda sms-förkortningar på webbsidor
Bara regel 5 grundar sig på studier. I den visade ögonrörelseresultaten att två eller tre utropstecken efter varandra gav mycket uppmärksamhet. Ja men lycka till!!! Då kan vi alltså förbättra läsbarheten genom att skriva så väldigt många!!! utropstecken som vi bara kan!!!!!! Det får ju mer uppmärksamhet då!!!