26 juni, 2012

Bisats eller inte - grammatikproblem nr 6


Förr lärde skolan ut satskommatering. I dag är det tydlighetskommatering som gäller. Båda metoderna har förstås både för- och nackdelar.

Satskommateringen ledde ofta till texter nerlusade med kommatecken ”för säkerhets skull”, eftersom skribenterna var osäkra på skillnaden på bisatser och huvudsatser. Satskommatering handlar nämligen om att sätta komma mellan satserna i en mening på ett ganska mekaniskt sätt.

Tydlighetskommatering, å andra sidan, handlar om att sätta kommatecken där det förtydligar sambanden i texten utan grammatiska hänsyn. Det är en metod som kan uppfattas som mer godtycklig och otydlig. Och minst lika svår att bemästra som den rigida satskommateringen. Resultatet blir ofta texter helt utan kommatecken, oavsett hur långa meningarna är och hur många bisatser de innehåller.

Vad är en bisats?
Satskommateringen förutsatte en färdighet – att kunna skilja på bisats och huvudsats. Problematiskt för många både i går och i dag.

En bisats känner du igen på att satsadverbialet (till exempel inte) hamnar före verbet (har och orkade äta i mina exempel). Regeln kallas för BIFF-regeln: i Bisats kommer Inte Före Finita verbet (det vill säga det tidsböjda verbet).

Satskommatering
Jag tycker bara om hammockar, som (inte) gungar jättehögt.
Barnen kom i samlad tropp och berättade, att de inte orkade äta mer glass.

Tydlighetskommatering
Jag tycker bara om hammockar som (inte) gungar jättehögt.
Barnen kom i samlad tropp och berättade att de inte orkade äta mer glass.

Sätt kommatecken runt parentetiska bisatser, men inte mellan huvudsatser
Mellan sådana nödvändiga bisatser ska det alltså inte vara kommatecken enligt tydlighetskommateringen. Det ska inte heller vara kommatecken mellan huvudsatser, enligt någon av metoderna.

I en huvudsats hamnar satsadverbialet (i inte och i mitt exempel) efter verbet (mognar och kommer i mitt exempel). I dessa fall är det bättre att sätta punkt.

Bären mognar (inte) i augusti, vi kommer (då) att göra sylt på dem
Bären mognar (inte) i augusti. Vi kommer (då) att göra sylt på dem.

När ska det vara komma runt bisatserna då? Jo, när de är parentetiska eller inskjutna. Gör BIFF-testet på den här meningen:

Mina grannar, som (inte) har bott i kvarteret i trettio år, sålde (inte) sitt hus.

Självklart är det tydligheten och omsorgen om läsarna som ska vara dina ledstjärnor när du kommaterar, oavsett vilken metod du använder. Men det underlättar om du kan skilja på huvudsats och bisats.

25 juni, 2012

Konstiga bokstäver - vårt största varumärke

Till lunch idag åt jag en fransk Fjørd-yoghurt till efterrätt och undrade om fransmännen vet hur bokstaven ø egentligen uttalas. Och sa naturligtvis "fjörd" tyst för mig själv ca 17 gånger. Jag började också tänka på läskvarumärket Nørdic Mist och att det, faktiskt, är ironiskt kul att ett trendigt flaskvatten heter nörddimma. Alldeles nyss såg jag en bild på en fransk annons för en färdigmacka som görs på pain suédois, "svenskt bröd" (typ Polarbröd), och trots att all text var väldigt fransk hade de slängt in några å:n och ö:n där det såg snyggt ut.

Visst är det lustigt att något så enkelt som annorlunda bokstäver är så populära när marknadsförare vill att vi ska tänka på Norden? Visst kan det bli skrattretande fel ibland, som med Nørdic Mist. Men leken med våra nordiska bokstäver fyller ju en funktion. Vi förknippar bokstäverna så intimt med Norden att tankarna genast går dit, med alla associationer som hör till. Abba, Ikea, blonda vackra människor, skidåkning, kvalitet... Mitt favoritexempel är den brittiska humorduon French & Saunders parodi på Sjunde inseglet - i förtexterna har de pyntat sina namn med alla möjliga streck och prickar och tillsammans med det svartvita landskapet tänker publiken förstås genast "Bergman!".

Färre stavfel på Facebook

I torsdags införde Facebook den efterlängtade funktionen att man kan redigera en kommentar efter det att man lagt in den. Tidigare hade man bara alternativet att låta kommentaren stå kvar eller ta bort den helt. Linnea Johansson på DN hoppas i en notis att det kansek kanske kommer att innebära färre stavfel på Facebook. Och visst är det toppen för männsikor människor som jag, vars fingrar springer snabbare än hjärnan och kastar om bokstäverna på ett försmädligt vis.

20 juni, 2012

"Ursäkta hörru!"

På vägen hit i morse upplevde jag följande på tunnelbanan: en kavat pojke i barnvagn betraktar en man som står och äter kex (kanske en sen frukost?). Pojken (som kanske också är lite hungrig?) frågar sin mamma "Vad äter han?" och mamman svarar något jag inte kan höra. Pojken är fortsatt nyfiken. Han vänder sig direkt mot mannen och höjer rösten lite: "Ursäkta hörru, vad äter du?"

Det må så vara att yngre människor ofta verkar välja att nia äldre personer, men bland de allra yngsta finns det alltså innovativa varianter och kombinationer av artighet (ursäkta), duande (hörru) och direkthet (vad äter du?). Det tycker jag känns hoppfullt och spännande för svenska språkets framtid!

18 juni, 2012

Dubbeltydighet – grammatikproblem nr 5

Dubbeltydiga ord ställer ibland till problem i texter. Oftast förstår man ju av sammanhanget vad betydelsen ska vara men många gånger får man stanna en stund i läsningen för att tänka efter vad som menas. Det lilla ordet är ett exempel på ett sådant ord, när det används som bisatsinledare. Det kan ju då betyda både när och eftersom. Det användningssätt som kan störa läsningen är när läsaren inte vet vilken betydelse det är.

Läs till exempel de här meningarna:
Då saldot på ditt konto understiger 100 kronor, måste du sätta in mer pengar.
Då jag fyller år, skulle jag gärna vilja bli bjuden på middag.

Är det då som i när eller då som i eftersom?  För tydlighetens skull är det alltid bättre att skriva när eller eftersom istället för .

Oftast stöter man på i kausal betydelse, det vill säga i stället för eftersom. Och då finns ju också argumentet att är mycket kortare än eftersom och går fortare att skriva. Men jag brukar läsa högt för mina barn ur Harry Potter-böckerna och där har översättaren i princip rakt av, vad jag har kunnat se, översatt alla temporala bisatsinledare med , alltså i stället för när och då kan det ju inte direkt vara för att är så mycket kortare än när. Som den självsvåldige högläsare jag är, så ändrar jag alltid till när i alla fall när jag läser.

Rent stilistiskt är formellare än både när och eftersom och man hör det ju sällan i talat språk. Om du till äventyrs vill vara lite formell men ändå undvika dubbeltydighet, kan du ta steget fullt ut och i stället för eftersom välja de ännu mer formella varianterna emedan eller enär. Eller varför inte alldenstund, förty att eller ity att.

14 juni, 2012

"Vilket slöseri med bokstäver!"

En sak som händer när man umgås med människor från andra nordiska länder är att man får nya perspektiv på sitt eget språk. Och på de andra språken. När en finska (med kunskaper i svenska), en danska och en svenska satt och bläddrade i en dansk tidning häromdagen pekade finskan på en del ord och frågade hur de skulle uttalas på danska. När hon fått höra det danska uttalet utbrast hon "men varför uttalar ni inte alla bokstäver? Det är ju ett sånt slöseri med bokstäver!" Jag tror att det kan vara den bästa beskrivningen av danska jag någonsin hört.

13 juni, 2012

Får du ragg i sommar?

I min lokaltidning var det nyligen ett reportage om raggare och det fick min språknördiga hjärna att börja fundera på var ordet raggare kommer ifrån. SAOB ger ingen vägledning, men Wikipedia påstår att ordet ragga är åkarslang och betyder ungefär köra ett lass. Det låter ju logiskt även om jag inte ens visste att företeelsen åkarslang existerade. Men på en annan bloggs kommentarsfunktion påstår Anonym att jo, det var taxichaufförerna som använde ordet för en körning. Att det sedan överförts till dagens betydelse har att göra med att droskorna cruisade gata upp och gata ner och letade efter potentiella taxisugna kunder. Som raggare, alltså. Och vi som var med på den tiden som taxi var reglerad minns hur Stockholm var fullständigt översållat med lediga taxibilar på torsdagsförmiddagarna och hur fullständigt omöjligt det var att få en bil på en fredagskväll. Taxi, var god dröj var ett begrepp i allas medvetande. Men om det är regleringen som vi har att tacka för ordet ragga, så bockar jag gärna för det. Ordet är ju ytterst användbart och jag vet inte hur vi skulle kunna klara oss utan det.

07 juni, 2012

Varför säger vi till sängs? - grammatikproblem nr 4

Denna grammatiska fråga är kanske ett mysterium snarare än ett problem – om man har svenska som förstaspråk. Lite annorlunda är det för andraspråksinlärare, som till exempel min gode vän T.

Sedan november lär sig T svenska med en hisnande fart. Han pluggar grammatik, glosor, och regler, och är flitig på att ställa frågor. En av hans senaste frågor handlar om uttrycket till sängs.

”Varför är det ett s i slutet av säng?” undrar T. Jag förklarar att det är rester av grammatik från fornsvenskan. Efter prepositionen till böjdes då substantivet i genitiv, vilket vi både då och nu markerar med ett s i slutet av ordet. Därför säger vi att vi går till sängs. Likaså att vi färdas till fots, står till svars och undrar om någon har en grammatikbok till hands.

T nickar och förstår vad jag menar. Men så skakar han på huvudet åt det som med rätta kan tyckas lite märkligt: ”Varför använder ni en böjning som egentligen inte finns längre?”
Jag funderar en stund. Vi använder egentligen inte böjningen, eftersom vi inte skapar några nya uttryck med det mönstret. Vi säger ju inte att vi längtar till semesters eller färdas till cykels (även om de flesta säkert skulle förstå vad vi menar).

Däremot använder vi vissa fraser som liksom har fastnat i språket i en gammal stelnad form, och som har fått en lite egen betydelse. Gå till sängen betyder ju delvis något annat än gå till sängs. Men gå och lägga sig fungerar oftast lika bra som gå till sängs.

T verkar ibland bli trött av alla dessa nyanser i hans nyerövrade språk; han känner ännu inte av skillnaderna. Då brukar jag ge rådet att han så länge kan välja den form som är lättast att hantera. Han får ge sig till tåls. Eller bara ha lite tålamod, helt enkelt.