31 januari, 2014

Dessa oemotståndliga ordvitsar

Så här inför helgen tänkte jag att vi skulle ladda upp med lite ordvitsar. Jag gillar ordvitsar. Till och med när de är ganska dåliga, så tycker jag ändå att de är lite roliga. Här på kontoret haglar ordvitsarna fritt, och en möjlig tes skulle kunna vara att språkkonsulter har lite extra svårt att hejda sig från att låta dessa finurligheter bubbla fram.

Det finns många olika sorters ordvitsar. Allt från de lite enklare, av typen:
”Varför dog alla mammutar ut? Det fanns ju inga papputar.”
till lite mer avancerade:
”Vad är det för likhet och skillnad mellan en tandläkare och en brandman?
Båda rycker ut men den ena tänder och den andra släcker.”

Vissa ordvitsar kräver ett visst mått av allmänbildning (om än inte så jättemycket), som den här svengelska ordvitsen:
”Varför kunde inte Gud ta emot Kains offer? He just wasn't able”

Göteborg brukar ofta anses som ett Mecka för ordvitsare, både i dag men också längre tillbaka i tiden, Denna historia utspelar sig till exempel under den oskarianska eran (det vill säga 1872–1907 när Oscar II var kung):
”En kväll då hovfotografen Aron Jonason fotograferat mycket och använt magnesiumblixt utbrister Kung Oscar II:
Det var väldigt vad Jonason blixtrar mycket! Varvid Jonasson blixtsnabbt (vad annars) replikerar: Ja, blixtrar den ene så åskar den andre!”

I Göteborg har också många hus och platser, åtminstone i folkmun, fått ordvitsiga namn. Byggnaden där Göteborg Energi ligger kallas till exempel för Ellysepalatset och Göteborgsoperan kallas Ackordcentralen.

En typ av ordvitsar, som jag så att säga drabbats av i mitt privata umgänge, är lite mer som rubriker. Ett par av favoriterna är:
”Kvinna svalde stol – satt i halsen”
och
”Katt åt glödlampa – lös i magen”

Håll till godo och trevlig helg!

Syskonen hjälper till i språkutvecklingen

Pratar du inte lika mycket med ditt andra barn som med ditt första? Ta det lugnt, syskonen fixar biffen!

Jag  är stolt pappa till mitt första barn, och som den språkkonsult jag är är jag naturligtvis mån om att prata och sjunga så mycket jag bara orkar. Men jag vet att jag inte kommer att ha lika mycket tid och ork att lägga på eventuella syskon - det är vetenskapligt bevisat och allmänt bekräftat. Frågan som gnager i huvudet är då såklart:

Kommer eventuella småsyskon att få en sämre språkutveckling än det sönderälskade förstabarnet?

Svaret från en alldeles färsk kanadensisk forskning är: nej. Det är visserligen bevisat att de yngre syskonen utvecklar sitt språk senare, men - och här kommer det fina i kråksången - de kära syskonen hjälper ju också till i träningen. Så allt står inte och faller med mig som förälder.

Med det sagt hoppas jag att du inte lämnar de yngsta helt vind för våg, och om du gör det får du rapportera hur det går.

Läs mer om forskningen på Språkrådets webbplats.

29 januari, 2014

Skelar getter?

I förmiddags bad min kollega mig komma och "kasta ett getöga" på ett mejl innan hon skickade det. Jag reste mig förstås och gjorde som hon bad – men inte innan jag hunnit fråga mig (och kollegan):
Vad kommer egentligen uttrycket "kasta ett getöga" ifrån? 

Tanken vindlade: Brukar getter titta snett på saker och ting? Eller är de särskilt bra på att göra snabba bedömningar? Mina tankar snurrade tillbaka till mina tidigaste (och därtill enda) get-erfarenheter, från somrarna på 4H-gården, dit vi stadsbarn åkte för att lära oss att mjölk och ägg inte kommer från Ica. Därefter förlorade jag mig i minnena av killingar och deras stångande mammor, och kom inte så mycket längre i min språkliga jakt.

Men nu ni. Nu har jag letat i sajberspejs! Denna gång hamnade jag inte på en bondgård utan i DN:s språkspalt. I den upplyser mig Catharina Grünbaum om att getögat i uttrycket inte har någonting med getter att göra. Get kommer i det här fallet från verbet gäta, som betyder att vakta boskap, eller bara passa eller ge akt på i största allmänhet. 

Ursprungligen betydde alltså uttrycket "kasta ett gätöga" att kasta en vaktande blick då och då för att se att allt är okej. Och i princip är det väl det det betyder än i dag. Även om föremålen för våra vakande blickar har ändrats från boskap till texter.

Bild: Wikimedia Commons
Geten på bilden har ingenting med texten att göra.

27 januari, 2014

Bildrebus - verb sökes!

Förra veckan hade vi finbesök på Sankt Eriksgatan: Henrik Karlsson, Språkkonsulternas regionchef Syd. Efter lunch försvann han ut i ett ärende, och när han kom tillbaka tog jag den här bilden. Rebusfrågan är: vad har Henrik gjort?

Vi söker alltså ett verb. 



(Språkvetar-ledtråd: Den här gången bygger ordvitsandet på en homofon.)

24 januari, 2014

Språkets agent - med rätt att rätta

Det är tufft att vara språkkonsult. Varje dag väntar farliga uppdrag och utmaningar. Så sent som i går ringde sedlighetsroteln vid Rikskrim på direktlinjen och ville att jag skulle rycka ut. I min mullrande Ordsmobil tog jag mig till brottsplatsen. Tillslaget gick dock fort; det visade sig vara några nakna substantiv som löpte amok, men dem kunde jag snart klä på.

När skottlossning hördes i ett bostadsområde i stan kom larmet till mig. Jag ryckte genast ut till brottssatsen, och det visade sig efter en snabb utredning vara ett inskott som någon gjort sig skyldig till. Inom bara några minuter hade jag avlägsnat det. (Det befinner sig nu där det hör hemma - sist, bland övrig information.)

En gång fick jag ta ett verb i upptuktelse eftersom det kommit på tok för sent. Dessutom hade det slutat på s, men jag tror nog att det kommer att vara betydligt mer aktivt i framtiden. (Annars känner jag några tunga attribut, som kan komma på besök ...)

Språkkonsult - ett tufft jobb, men någon måste göra det.

22 januari, 2014

Knappt eller nästan - är det någon skillnad?

Häromdagen diskuterade vi på kontoret ordet "knappt" som dök upp i en text som någon granskade. Själv tolkar jag det som värderande, och brukar därför ibland rekommendera att skribenten byter ut det mot det mer neutrala "nästan" eller "närmare".

Om det till exempel står "Projektet kostade knappt 37 miljarder kronor", så antyder det ju att skribenten menar att det är ganska lite. Ja, så tolkar jag det, i alla fall. Men det visade sig att kollegan precis bredvid mig tycker att "knappt" är helt neutralt, precis som "nästan". 

Nu har jag frågat runt lite och noterar att tolkningen av "knappt" verkar samvariera med ålder: personer som är äldre än jag (dvs. 40 +) tycker att "knappt" är värderande, medan de som är yngre än jag uppfattar "knappt" som neutralt.

Är det här ett ord som håller på att förändras i sin betydelse? 

Bildrebus igen

Nu har vi hittat på en ny bildrebus. Kan du gissa vad vi menar?

20 januari, 2014

Språket i P1 får ny programledare

Dagens mest rafflande nyhet, för mig, står en artikel i Expressen för: Språket i P1 byter programledare. Anna Lena Ringarp har lett programmet i 16 år och lämnar nu vidare mikrofonen till Emmy Rasper.

Språket har varit ett av mina favoritradioprogram i många år nu. När jag jobbade extra som väktare brukade jag lyssna på repriserna på torsdagsnätterna. Jag planerade min körning så att jag skulle hinna höra så mycket som möjligt av programmet innan jag var tvungen att lämna bilen. Anna Lenas röst garanterade alltid en trevlig stund och förgyllde min natt. Därför blev jag lite ställd när jag läste att hon skulle sluta. Men jag blev snabbt förvånansvärt hoppfull.

Emmy Rasper, Anna Lenas ersättare, verkar vara en sympatisk person med en inställning till språket som matchar min. Enligt artikeln är Emmy verkligen ingen språkpolis, utan hon "bejakar snarare sina egna språkfelaktigheter". Hon är beredd på att förändringen – precis som alla förändringar – kommer att reta upp en del lyssnare. Men hon verkar närma sig uppgiften med en förtroendeingivande ödmjukhet.

Förändringar är inte per automatik bra eller dåliga, men de är alltid spännande. Därför är det med höga förväntningar som jag ser fram emot tisdagen 11 februari, då Språkets signaturmelodi kommer att följas av Emmy Raspers röst.

Uppdatering:
SR skriver att även Språkets egen husprofessor Lars-Gunnar Andersson lämnar programmet. Lars-Gunnar är min favoritprofessor (ja, man får ha en sådan), och detta är något som kommer att ta ett tag att bearbeta. Jag räknar inte med att ligga sömnlös, men visst kommer jag att känna lite vemod i kväll när jag lägger mig.

17 januari, 2014

Orden trendar bland tatueringarna

En vän till mig är tatuerare. Han tatuerar vackra, färgglada och beständiga bilder på folks kroppar. Det händer förstås också att han skriver på dem. Hjälp, tänker jag ibland när vi pratar om hans jobb, vilken mardröm det vore att göra korrfel! Nu verkar det inte ha hänt honom, men det måste ju hända ibland? ”Size the day”, liksom?

Även om min vän oftast tatuerar bilder är det orden som är den starkaste tatueringstrenden. I alla fall enligt en artikel i DN. Vårt textbaserade samhälle ger texten företräde framför bilder, och det märks även på motiven vi väljer att pränta in i huden. 

15 januari, 2014

Älskade hatade skräppost

God morgon,

Vi har märkt att på grund av ett tekniskt fel, en av din senaste betalning fakturerades två gånger.

Du måste bekräfta dina uppgifter för att kunna återbetalas.

Sida återbetalning:

Klicka här.

OBS! :Detta är en obligatorisk åtgärd. Underlåtenhet att uppdatera dina uppgifter kommer att leda till kreditkort suspension och bedrägeri varning.
Jag har en märklig svaghet: det pirrar av glädje i hela kroppen när jag får sådana här skräppostmeddelanden. Jag bara älskar dem. Jag älskar hela det grammatiska kaoset som översättarmaskinen har lyckats skapa och skicka till mig. Jag älskar de bisarra avsändaradresserna. Jag kittlas av tanken på att det finns någon som hoppas att jag ska gå på det här. Och självklart kittlas jag av tanken på att det måste finns mottagare som klickar på länken. Trots att allt i meddelandet varningsskriker "det finns inte ens chans att det verkligen är Visa som har skickat det här!" Vad kommer användare som klickar på länken att råka ut för?

Och allt som dessa skräppostare tror att vi ska gå på, om vi nu plöjer igenom allt grammatiskt elände. Åh!
Are you a business minded person, can you uphold financial transaction with utmost secrecy, sincerity and seriousness? Your ability to respond and co-operate with me, will be the beginning of more good financial deals between us.

I work in the Finance Risk control/Accounts Broker Unit of a prestigious bank in the United Kingdom. I have the official duty to process and release unclaimed funds to the relatives of persons who have died without placing will/testament on their monetary assets. Recently, there are multiple funds floating in the bank treasury, these funds are what I want to shift/transfer to your account for your benefit and mine.

Can you be trusted? However, as soon as you give me a reply and we conclude necessary talks; the sum of 9,000,000.00(GBP)shall be transferred to your bank account immediately. The transfer of funds to your account shall be lawfully executed in respect to the wire regulatory ethics guiding the transfer of huge fund from one country to another.
Klart att du kan lita på mig, johnbrowns13@outlook.com från den anonyma men ansedda banken! Skicka de nio miljoner punden du bara! Säger du att det är helt lagligt så litar jag så klart på det. Eller ... nja. Men tack ändå, för det var roligt att läsa.

Målgruppsmissanpassning
Jag tror att min favoritskräppostare var en som ville skicka en stor summa pengar till en kristen person, och bad att jag endast skulle svara om jag var gudfruktig och ville använda pengarna till goda kristna gärningar. Jag är nämligen inte det minsta religiös. När skräppostarna så totalt målgruppsmissanpassar kittlar det till ännu mer. Därför tycker jag också att alla ämnesrader som skriker nothing beats a huge stick och she loves it bigger and longer och liknande är extra roliga att få när man som jag är kvinna. Borde de inte försöka skicka ut bröstförstoringsreklam också för att dubbla sina chanser till klick? För att inte tala om alla ensamma tjejer som ber om ett foto på mig; finns det inga trevliga ensamma killar som vill ha sällskap? Förlåt, jag ska inte ge skräppostarna dumma idéer.

Direkt från FN:s skattkista
Nog har du, precis som jag, sett att skräppostarna ständigt hittar på nya avsändare för att försöka förvirra oss. Avsändaren ska helst vara väldigt förtroendeingivande. Senast idag såg jag att en vän på Twitter fått mejl om skatteåterbäring från skatteverket@skatt.se med hälsningsfrasen Kära skattebetalare. Men så har du väl aldrig blivit tilltalad av en svensk myndighet? Ban Ki-moon är väldigt generös med FN:s tillgångar om man ska tro sin skräppostkorg, Världsbanken har jämt en massa extra pengar liggande, och så lyckas jag alltid vinna dragningar där folk bara har råkat lägga just min e-postadress i lotthögen. Sist vann jag 350 000 euro OCH en dator!
We are pleased to inform you of the release of the long awaited results of Sweepstakes promotion organized by Microsoft Corporations, in conjunction with the FOUNDATION FOR THE PROMOTION OF SOFTWARE products, (F.P.S.) held on December 2013, in Madrid Spain. Where in your email address emerged as one of the online Winning emails in the 2nd category and therefore attracted a cash award of Three Hundred and Fifty Thousand Euros Only and a Toshiba Laptop.
Nä, det är inte bara roligt
När nu 85 till 90 procent av alla mejl idag är skräp, som Pelle Snickars berättar i denna understreckare om skräppostens historia, då är det klart att det inte bara är roligt att skräpposten finns. Inte ens för en spamnörd som jag. När skräppost råkar ofastna i skräpfiltret eller när riktiga mejl råkar hamna i skräpkorgen, då skapar det förstås strul för mig som användare. Allra besvärligast är det förstås om jag måste leta efter inbetalningskortet från webbshoppen bland alla ämnesrader om Betalning problem: Beställningsnummer 123-456789 och Fakturera på nätet. Vilken mardröm.

Skräpposten hittar nya kanaler
Vi använder väldigt många tjänster som är gratis i utbyte mot att vi får utstå annonsering: Google, Facebook, Twitter, Youtube och många fler tjänar sina pengar på reklam. Faktum är att hela 97 procent av Googles intäkter kommer från reklam, enligt Pelle Snickars. I och med det utvecklar vi förstås vår uppfattning av olika budskap. Vi ser genast vilka Googleträffar som är reklam och vilka som är riktiga. Vi sållar snabbt bort företag som vi inte följer om de dyker upp i Facebookflödet. Och vi skrattar bara när Twitter ber oss att följa lokala butikskedjor i New York. Men den här typen av annonsering blir förstås vanligare och företagen kommer att hitta nya lösningar så länge vi vill använda gratistjänsterna vi har vant oss vid. Det är betydligt mer sofistikerat och oftast grammatiskt korrekt, men det är fortfarande en typ av skräppost.

14 januari, 2014

Ett eller flera poäng för den poängen?

Har du tänkt på att en del substantiv kan ha dubbla genus, det vill säga vara både n- och t-ord? Jag stötte på ett sådant i dag: poäng.

Vi kan dela ut ett poäng, och lika gärna en poäng, eller hur? Fast i bestämd form verkar vi föredra n-varianten. För vem skulle komma på att säga "det där poänget"? "Hörru, det där poänget har du fuskat till dig, nu får du dra av det från slutsumman!" Nej, det funkar inte. Poäng verkar alltså mera vara ett n-ord.

Men i plural händer ingenting: två poäng, tre poäng. Det antyder ju att vi egentligen tycker att poäng är ett t-ord! (Det heter ju även ett tåg-flera tåg, ett hyss-flera hyss, men en affär-flera affärer.) Och eftersom det är ett t-ord vill vi gärna lägga på en ändelse i bestämd form: "Skriver du upp poängen från första rundan?"

Om vi däremot vill använda ordet i betydelsen "vits, mening", så är vi tillbaka på n-varianten: "En poäng med vår blogg är att den ska vara ett forum för språkliga iakttagelser". Och då är naturligtvis även pluralformen böjbar: "Det finns flera andra poänger med vår blogg".

Sånt här är ju så jättespännande!

Ordens sprängkraft: hur kål blev krut

Visst är det lustigt att det finns uttryck som man använder utan att egentligen ha den blekaste aning om vad de kommer ifrån? Jag tänker framförallt på så kallade idiom, fasta uttryck där orden får en särskild betydelse tillsammans, som inte kan utläsas direkt av de ingående delarna. Ni vet:
Hon är på smällen, Det är ingen ko på isen, Hen är helt ute och cyklar. 

I det egna språket lär man sig oftast de här uttrycken som liten (eller åtminstone ung), och sedan blir de en så naturlig del av ens kunskap att man inte längre tänker på vad det faktiskt är man säger. Det är ju klart som korvspad! Men så händer det sig ibland, att du träffar på ett barn, eller en person som inte har svenska som modersmål, som belyser det orimliga i idiomen. Någon som plötsligt hajar till, och inte förstår vad du menar, när du säger att Kim visst är lite rund under fötterna. Oftast kan du ju då förklara vad du menar, men desto svårare blir det när du får följdfrågan: "Men varför säger man så?" (barn och andraspråkstalare är för övrigt ungefär lika bra på att ställa den frågan)...

Häromdagen hände precis detta: en bekant använde ett idiom, och en annan person undrade vad det betydde. Uttrycket det gällde var Ont krut förgås inte så lätt. (Detta tillhör knappast de vanligaste idiomen, jag skulle nog tippa på att det är på utdöende.) Det roliga var att personen som yttrat det faktiskt kunde ge en förklaring, både till  mig och den oförstående andraspråkstalaren. Uttrycket är sprunget ur ett missförstånd, vid översättningen av tyskans unkraut vergeht nicht. Det tyska uttrycket betyder precis samma sak som det svenska idiomet, men är lite mer logiskt i original; ordagrant översatt skulle det bli "ogräs förgås inte".

Dåliga översättningar förekom redan före Google Translates tid, uppenbarligen.



13 januari, 2014

Vassa konsulter på Sankt Eriksgatan

Vintern har äntligen(!) kommit till Stockholm! På Språkkonsulternas kontor har vi märkt det på två sätt:
1. Plogbilen som med ett öronbedövande dån skrapar gatan utanför vårt fönster.
2. Vilsna skridskoseglare som knackar på och frågar efter en butik som slipar skridskor.

Det första tecknet var vi beredda på, men det andra kom oväntat. Vi känner inte till någon sådan butik här i närheten, men den första herren som frågade efter den bedyrade bestämt att den fanns här förra vintern. (En googling visade dock att det har funnits en Slipspecialisten här på gatan, men att den flyttade till Södertälje redan 2009.)

Men tack vare vår vitsiga kollega Erik har vi nu svaret färdigt till nästa skridskoåkare som tittar in:
"Nej, här slipar vi bara formuleringar!"

10 januari, 2014

Dags att nominera till Klarspråkskristallen

Jag såg just på Twitter att Språkrådet nu tar emot nomineringar till Klarspråkskristallen - "priset för ett klart och begripligt offentligt språk". 

Klarspråkskristallen har delats ut varje år sedan 2001, till en myndighet eller annan statlig verksamhet som jobbar aktivt med språkvård och klarspråk. Det är olika teman för priset varje gång, och i år är temat visad effekt av klarspråksarbete

Så om du känner till någon kommun, myndighet eller liknande som har genomfört ett språkvårdsprojekt där de har mätt resultaten, tveka inte att nominera dem. Klarspråksarbete förtjänar uppmuntran!

09 januari, 2014

Vinnare i julkalendertävlingen

Nu har vi lottat fram en vinnare bland er som gissade på rimmen i vår bloggjulkalender!

Ni var flera som gissade duktigt flera gånger. För att få fram en vinnare skrev jag era namn i en numrerad lista, i samma ordning och lika många gånger som ni kommenterat. Sedan gjorde jag lappar med alla nummer på och lät Anki dra en av dem.

Vinnare blev Ingrid O! Hon gissade flera gånger i kalendern, bland annat den 17 december när rätt svar var spelet Rappakalja. Grattis Ingrid, du vinner Bästa språktipsen!

07 januari, 2014

Vilken resa!

Nyorden, i alla ära, men språkets fånigaste inslag är nog ändå modeuttrycken. Egentligen kommer de till som metaforer som förnyar och berikar, men när vi blir för många som använder dem för ofta blir uttrycken slitna och kan sortera in under rubriken klyschor. Och det är då de blir fåniga.

Serietecknarparet Berglin slår som vanligt huvudet på spiken och häcklar uttrycket resa i överförd betydelse. I samma kategori hittar vi ta tag i den biten eller oerhört som förstärkningsord.

Tipsa gärna om flera modeuttryck med klyscha-varning så kan vi göra en liten samling här på Pratbubblor!

02 januari, 2014

Hur blir språkåret 2014?

Det gångna språkåret präglades av ett hejdundrande intresse för språk och språkfrågor. Som vanligt tyckte de flesta att nyordlistan som vi skrev om i senaste Språkbrevet var kul och intressant med nyord som speglade samhället i stort, till exempel selfie, budgetstup och rutkod. En annan av förra årets stora händelser var Språkkonsulternas JO-anmälan mot PRV för brott mot språklagens paragraf 11, som väckte stor mediauppståndelse under en vecka i augusti.

Men vad kan vi vänta oss av 2014, då? Det här är vår förutsägelse:

  1. Naturligtvis kommer vi att få en hel hoper nya svenska ord, i synnerhet sådana som myntas i valretoriken. 
  2. Vi är också säkra på att myndigheters och företags medvetenhet om språkets betydelse för varumärket ökar stadigt. Och förhoppningsvis kan vi blåsa ny glöd i debatten om myndigheters kommunikation med enskilda. 
  3. Vi tror också att episkt blir det förstärknings- och värderingsord som ökar mest i användning under 2014.
  4. I juni examineras ytterligare en kull språkkonsulter (nummer 17 i ordningen) från Stockholms universitet.
  5. I november håller Clarity en internationell konferens i Antwerpen, Belgien som kommer att ha starkt fokus på en ny forskarutbildning  i tydlig kommunikation som motsvarar och har inspirerats av den svenska språkkonsultutbildningen. Projektet IC Clear avslutas den 31 december.
Så hjärtligt välkommen till 2014! Vi ser fram emot allt - både ovanstående förutsägelser och alla språköverraskningar som året kommer att bjuda på!