30 december, 2013

Rhyming cockney slang

Min mest underhållande julklapp var ett litet häfte som innehåller glosor från den londondialekt som kallas rhyming cockney slang. Har du aldrig hört talas om den? Inte så konstigt - jag tror knappast att den är särskilt utbredd eller särskilt produktiv. Men själv har jag faktiskt använt många av orden på den tiden när jag umgicks med engelsmän i Spanien. Vi hade det som ett "hemligt språk" när vi behövde prata om saker som ingen annan skulle förstå. Och så småningom blev flera av orden mer eller mindre införlivade i vår vardagsvokabulär.

Så funkar ordbildningen

Rhyming cockney slang har en del gemensamt med det svenska rövarspråket. Det är alltså ett kodspråk som är ganska enkelt. Men till skillnad från rövarspråket finns det ingen nyckel som dechiffrerar allt. Istället går det ut på att byta ut ett ord mot ett annat som rimmar på det första. Så här till exempel:
I would buy some Uncle Fred and legs if I had any sausage and mash.
Uncle Fred = bread
Legs = bacon and eggs
Sausage and mash =  cash

De långa fraserna förkortas

Men det kan ju bli jobbigt att säga sausage and mash varje gång man ska prata pengar och då går det bra att korta ner det till bara sausage: 
Do you have any sausage?
På samma sätt gör du German brands (= hands):
Me Germans are cold.
Och med China plate som betyder mate (= kompis)
'e 's me best China.

Bilda dina egna rimord eller slå upp

Om du vill ha fler rimord kan du bilda dina egna eller slå upp i det i lexikonet på nätet för cockney rhyming slang har förstås sin alldeles egen webbsida. Berätta gärna för oss här på Pratbubblor om du själv har använt språket och i så fall i vilket sammanhang.

Spanish waiter, Chinas!

24 december, 2013

Lucka 24

Gårdagens rim gällde en klapp som innehöll TV-programmet Värsta språket på DVD!

Nu har vi kommit fram till den sista luckan i den här språknördiga julkalendern. Vi hoppas att vi har lyckats lysa upp din decembermånad med våra kluriga rim och roliga julklappstips. Med ett sista rim vill vi önska en riktigt god jul och tacka för detta år:

När juldagsmorgon glimmar
du vill till bloggen gå
Men inget där som rimmar
det kan du väl förstå

För vårat kall är ordet
vi tycker det är kul
Just därför kanske borde
vi ta en paus vid jul

För hela långa året
vi arbetat med språk
I myndighetsspråkssnåret
vi snitslat fram ett stråk

Fantastiska skribenter
vi träffat detta år
Och tuffa konkurrenter
vars strävan är som vår

Till dig vårt tack vi riktar
du kära klarspråksvän 
Och nästa år vi siktar
minst lika högt igen

23 december, 2013

Lucka 23

I gårdagens lucka dolde sig en webblicens för Svenska skrivregler, en praktisk samling skrivråd och regler som alla som skriver kan ha glädje av. (Bara här på kontoret har vi tre stycken fysiska exemplar.)

Här kommer rimmet dan före dan:

Missa' du serien om att tala och skriva?
Här är reprisen, på en helt egen skiva.

Svaret får du i morgon!


22 december, 2013

Lucka 22

I går rimmade Erik fyndigt om boken Snacka skandinaviska, som ger användbara tips om interskandinavisk kommunikation. Köp den via Prodicta förlag eller på Bokus.

Vad tror du finns i dagens lucka?

I vår yrkeskår är detta en bibel
det kan jag säga helt utan tvivel
Rak i ryggen och randig på magen
står den redo att bli uppslagen

För dig som vill ha dina regler digitalt
finns också en lösning, och jag har betalt

Så nu kan du enkelt klicka och söka
Jag lovar: din språkriktighet kommer att öka!


21 december, 2013

Lucka 21

Gårdagens rim handlade om ett program som du kan göra dina egna korsord med.

Här kommer rimmet om dagens julklapp:

Har du någonsin känt dig frustrerad
över att din danska är något daterad?
Blir stämningen på grannön frostig
för att din isländska är lite rostig?
Och tycker du att din norska är svag?
Då är det du som blir glad i dag.

I morgon får du reda på vad som döljer sig bakom de här raderna.

20 december, 2013

Lucka 20

I går rimmade Susanne om en språkpoliströja. I dagens lucka döljer sig en julklapp för avancerade språknördsvänner som vill stoltsera med sina kunskaper på andra sätt:

Länge har du fnulat,
med orden kors och tvärs,
SAOL:at, googlat, klurat,
det är en rolig pärs!
Men jag tänkte som så
att du kan mer ändå.
Så nu är det verkligen dags att ta steget:
sätt dig vid datorn och skapa ett eget!


19 december, 2013

Lucka 19

Bakom gårdagens lucka 18 dolde sig en kurs hos Språkkonsulterna. Vilken toppenpresent!

Men nu över till dagens julrim. Vad kan detta rim syfta på?

”Ja visst gör det ont när språkkänslan brister.
Varför kan folk inte bara veta,
hur det ska vara och hur det ska heta?
Att språket förflackas, faktiskt helt visst är.”
Känner du så och vill visa för världen,
den perfekta julklappen till dig: Här är den!

Svårt att gissa? Kanske de'. Men i morgon får du se.

18 december, 2013

Lucka 18

Svaret som dolde sig bakom lucka 17 var spelet Rappakalja! Gissade du rätt? Inte? Oavsett får du här ett nytt rim att gissa på: 

För den som effektivt vill skriva,
lära klarspråk eller ge
presentationer om högt och lågt
finns här klappen som kan förse
med kunskap och kan inspirera
den som gärna lär sig mera

Och somliga går med Anki, 
medan andra går med Kurt
 - nu så gav jag väl ändå 
din gissning en riktig spurt?

17 december, 2013

Lucka 17

Gårdagens rim handlade om boken Språkens historia av Tore Janson. Den utforskar språkets förflutna och försöker sia om framtiden. Boken saluförs av till exempel Bokus.

Hm, vad har tomten lagt i dagens klapp?

När midvinterkvällens köld är tung
och snökaoset utanför rasa
Kan ni sitta inne båd gammal och ung
och mysa vid sprakande brasa
Umgås kring orden, men inte med snack
Samlas kring brädet, men inte kring schack
Grubbla, fast ej det lär båta
över en underlig gåta.

Ty mormor har sagt ett nonsensord
som ingen vet vad det betyder
Men alla som sitter vid sällskapets bord
föreslår hur svaret lyder
Snön lyser vit där på farstubron
ni hittar på en skoj definition
Snön lyser vit på staketet
vad finns i det här paketet?

Kika in på bloggen i morgon så får du svaret.

16 december, 2013

Lucka 16

I gårdagens lucka dolde sig boken ABC och allt om D av Lina Ulmaja. Boken fick Augustpriset 2012 i kategorin Årets svenska barn- och ungdomsbok. Du kan köpa den på till exempel Bokus.

Här kommer dagens rim:

Har du någonsin undrat
över människans språkförmåga?
När du paketet plundrat
får du kanske svar på din fråga.

15 december, 2013

Lucka 15

Gårdagens rim gällde en språkkurs på ett studieförbund - en så kallad studiecirkel.

Kan du gissa vad som döljer sig i dagens julklapp?

Det finns saker vi lär oss redan som små
som alfabetet, klockan och två plus två
Kunskapen blir snart en självklarhet

men på bakgrundsfrågor går du nog bet
Lär dig mer om bokstävernas ursprung
i en ABC-bok som passar både gammal och ung


14 december, 2013

Lucka 14

Gårdagens klapp var Svenska Akademiens ordlista över svenska språket - SAOL.

Här kommer dagens rim. Kan du gissa vad det handlar om?

Prata, skriv, ta hjälp av andra - ja, lär nytt på alla sätt.
"Vill du framåt - gå i cirkel!" är en slogan som har rätt.

Svaret får du i morgon.

13 december, 2013

Lucka 13

Har du gissat vad som fanns i lucka 12? Det var vår egen bok Bästa språktipsen. Köp den på Prodicta eller på Bokia.

Vad tror du att det här är för julklapp?

Vad heter i plural egentligen lava?
Ja, hur ska man orden böja och stava?
Det här är ett verk som du inte vill mista
när du behöver en normerande lista.

Gissa i kommentarsfältet! I morgon får du veta om du hade rätt.

12 december, 2013

Lucka 12

Gårdagens paket innehöll Sara Lövestams bok Udda. Köp den på till exempel Bokus.

Vad döljer sig i dagens lucka?

Frågor om språk som du tänkt och fundrat?
Här får du svaren på allt du undrat!

I morgon får du veta vad klappen är!

P.S:
Du har väl inte missat att du kan ställa språkfrågor på Språkkonsulternas Facebooksida! Fråga under december, så skänker vi 10 kronor till Stadsmissionen.


11 december, 2013

Lucka 11

Gissade du rätt i lucka 10? Gårdagens rim handlade om sällskapsspelet Alias. Nu är det dags att öppna lucka 11!

En kvinna som älskar grammatik
och en man som det ofullständiga vill nudda
Sammantaget blir det en berättelse som är ingenting lik
även om det kan låta lite udda

10 december, 2013

Lucka 10

Bakom gårdagens lucka dolde sig en prenumeration på Språktidningen, som ju är många språknördars månatliga fröjd. Dagens klapp är något mer socialt:

Du och tre till,
eller fler om ni vill,
kan samlas och fajtas med ord.

Hitta kreativa sätt 
att göra det rätt
och se till att ha ordmotorn smord.

Du tror att du vet?
Nej nej nej, ej Alfapet!
För fort ska det gå 
och din vän ska förstå.

Ja, vad kan det va'
i luckan i da'?

Svaret får du i morgon här på bloggen. Medan du klurar på det är du välkommen till Språkkonsulternas Facebooksida med dina och andras språkliga frågetecken: i december kan du där ställa språkfrågor till oss, och för varje fråga vi får in skänker vi 10 kronor till Stadsmissionen.

09 december, 2013

Lucka 9

Det som gömde sig bakom lucka 8 var Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien!

Och nu, på Annadagen, har det blivit dags att kika bakom lucka 9:

Något för den som vill hänga me´
i språkvärlden på en spännande odyssé.
Både högt och lågt, från runor till språkteknologi.
Visste du att vi i framtiden kanske botar dyslexi?
Ett periodiskt återkommande nöje dessutom.
Åtta gånger per år skickar de ut dom.
Säg inget ni som redan vet det.
Det är alla språknördars husorgan i paketet.


Gissa nu tills ni tror att ni har'et, i morgon får ni det rätta svaret.

08 december, 2013

Lucka 8

Gårdagens klapp innehöll denna fina t-shirt med Alfapettryck.

Vad tror du gömmer sig i det här paketet?

Är du med orden säker och slängd
men undrar över böjning och längd?
Och grunnar på etymologi
för ord som åtel och oftalmologi?
Kanske tänker du även på orden med vingar
som genom århundraden elegant sig svingar
in i vår tid och lockar tanken
att utöka minnet och klokskapsbanken?
Då är denna något du bör gilla -  
sen kan du kompisar i ordkunskapen grilla

I morgon kan du läsa svaret!

07 december, 2013

Lucka 7

Gårdagens julklapp var BBC:s miniserie Fry's Planet Word på dvd, med mångsysslaren Stephen Fry.

Vad blir det för julklapp så här dan före andra advent månntro?

När sommaren kommer och livet är glatt
så kanske du ändå vill påpeka att
Om vi inte har varje viktig vokal
så blir våran tillvaro ändå rätt skral
Uttryck din känsla med tryck på textil
och motta ett smil från en sann språkofil

I morgon får du veta svaret!

06 december, 2013

Lucka 6

Gårdagens julklapp var sällskapsspelet Alfapet.

Här kommer dagens julklappsrim!

Är du fascinerad
av språkets evolution?
Då blir du absorberad
av denna språklektion.

Vad som döljer sig i paketet avslöjar vi i morgon.

05 december, 2013

Lucka 5

Gårdagens klapp var en rödpenna!

Vad kan det vara i dagens paket, tror du?


I bland kan man undra hur smart det är
med paddor och ajfånar och allt det där.
Visst kan det va' bra i bland
men när telefonen är som klistrad i hand

kan tekniken börja tära
på relationen till de nära och kära.
Så låt oss slå oss ner kring borden
och umgås med varandra och orden.

04 december, 2013

Lucka 4

Bakom gårdagens lucka fanns boken Klarspråk på nätet. Köp den till exempel på Bokia!

Dagens rim:

Här är en klapp som kan skapa en schism,
att använda den kan nog va' pennalism!


I morgon får du veta vad som finns i paketet!

03 december, 2013

Lucka 3

Bakom gårdagens lucka dolde sig Alice Munros bok Kärlek, vänskap, hat. Köp den till exempel på Bokia!

Bästa presenten till webbredaktören,
proppfull med tips när man sitter och gör en
användbar webbplats med text, bild, teknik.
Hur når du fram till din läsarpublik?
Du kanske tycker det är smått förmätet
Jag har ju skrivit ...

Gissa vad som finns i paketet? I morgon får du veta svaret.

02 december, 2013

Lucka 2

Bakom gårdagens lucka dolde sig Mikael Parkvalls bok Lagom finns bara i Sverige.

Vad handlar rimmet om i dag?

Här får du en,
nej titta det var många!
Alice har fått pris
fast de inte är så långa.

I morgon får du veta vad som finns i paketet!

01 december, 2013

Lucka 1

Glad första advent och första december! Känner du att julen börjar närma sig och känner du det förväntansfulla pirret i magen när det blivit dags att öppna första luckan i språknördens julkalender? Här är julrimmet i lucka 1! Julklappen avslöjar vi i morgon i lucka nr 2.

Om du vill pressa saft får du tänka om
likaså om du vill surfa på vågor
Men med denna klapp kan du få lära dig mer om ordet lagom
och andra spännande språkfrågor

29 november, 2013

Så gör du – steg för steg

Oavsett om du ska programmera en klockradio, utföra en utlandsbetalning på internetbanken eller baka surdegsbröd, så kan en välskriven instruktion göra skillnaden mellan kladdigt och klarhet (mer eller mindre bokstavligt).

Jag älskar instruktioner

När jag skulle odla kryddor i köksfönstret kom en guide på Google till min undsättning. När min mobil vägrade starta hittade jag snabbt flera instruktioner för hur jag skulle få liv i den. När jag bryggde öl fanns det många på internet som delade med sig av sina erfarenheter. Internet kryllar av nyttiga, användarvänliga (eller användbara) steg för steg-instruktioner. Men också av instruktioner som är mindre användarvänliga.

Fyra enkla tips för en bra instruktion

En riktigt användbar instruktion – precis som all bra bruksprosa – utgår från läsarens perspektiv. Här får du några enkla tips för hur du skriver en bra instruktion:
  • Skriv en tydlig rubrik. Rubriken ska tydligt berätta vad läsaren ska använda instruktionen till, exempelvis ”Så bygger du en dator på 2 minuter”.
  • Tänk på läsarens förkunskaper. Fundera vad läsaren kan och anpassa din instruktion därefter. Om du ska skriva en instruktion för intranätet på din arbetsplats, kan det vara bra att tänka på att din läsares förkunskaper kan variera avsevärt.
  • Var lagom detaljerad. Ge tillräckligt med detaljer för att läsaren ska kunna lösa uppgiften, men inte så mycket att hen drunknar i information. Ibland räcker det att läsaren vet hur hen ska göra, men ibland kan läsaren även behöva veta varför hen ska göra på ett visst sätt.
  • Testa din instruktion! Om du följer din egen instruktion märker du om något är otydligt eller om du har glömt något.

Instruktion istället för kunskap

Ibland behövs de genvägar som steg för steg-listor kan bistå med. Om du inte har tid att lära dig html, css och php – eller råd att anlita någon som kan – kan du följa en instruktion som berättar hur du får till den där funktionen på din webbplats. Om instruktionen är väl skriven, och anpassad efter dina förkunskaper, kommer det att gå alldeles utmärkt.

25 november, 2013

Snart på bloggen: Språknördens julkalender

Det känns svårt att tro, men alldeles snart är det jul. Vintermörkret har lagt sig över Sverige, även om snön dröjer ännu. Men misströsta inte! Alldeles oavsett vädret så kommer vi på Språkkonsulterna att göra vårt bästa för att lysa upp december för dig.

På söndag, den första advent (som i år råkar sammanfalla med den förste i månaden), startar Pratbubblors julkalender. Varje dag fram till julafton kommer vi att bjuda på ett julrim, skrivet för en julklapp som passar en språknörd. Du får alltså både rim och julklappstips! Vad klappen är avslöjas följande dag.

Välkommen att kika in här för din dagliga dos ordglädje och julstämning!





22 november, 2013

Roliga felmeddelanden är trevliga - men kan vara förvirrande

Ett tydligt och roligt felmeddelande är väldigt viktigt på webben - tydligheten är viktig för att användaren ska förstå vad som har gått fel, och roligheten är viktig för att felmeddelandet ska uppfattas på ett bra sätt. Det skrev Helena om tidigare här på bloggen. Men det är samtidigt viktigt att inte vara för lustig.

Youtube har ett felmeddelande som är ganska känt hos flitiga dutubare, men stöter man på det för första gången kan det verka förvirrande. Så här ser felmeddelandet ut:


Fniss fniss, Youtube har apor som ska lösa problemet! Vad roligt! Ja, det är roligt ända tills en ovan besökare ser meddelandet och drar slutsatsen ÅH NEJ, DET ÄR NÅGON SOM HAR HACKAT YOUTUBE! Och ännu tokigare kan det bli om flera ovana besökare tipsar media om attacken, vilket är vad som hände tidigare i veckan:



20 november, 2013

Användarvänlig eller användbar?

Jag funderar liksom tidgare bloggare över vad användbarhet betyder egentligen. Men jag har mest snöat in på skillnaden i hur man använder orden användbar respektive användarvänlig. Jag googlar lite, förstås, och får några olika uppslag. (Google är, vill jag för övrigt hävda, både användbart och användarvänligt).

I en artikel föreslås att "Nytta + Användarvänlighet = Användbarhet", det vill säga för att uppnå användbarhet, behövs båda ingredienserna nytta och användarvänlighet. Hmm, nu kom nytta in i bilden också. Och vad är det för skillnad mellan användbar och nyttig?

På engelska, lär jag mig vidare, uttrycks distinktionen mellan användbar och nyttig i de båda termerna usability och usefulness. En produkt kan till exempel vara både enkel och behaglig att hantera (användarvänlig), och arbeta effektivt eller ändamålsenligt (användbar) men ändå inte skapa något som användaren har nytta eller intresse av. Ofta karakteriserar man användbarhets-kvaliteterna (usability) som svar på frågan "Could I use it?". Verklig nytta (usefulness) uppstår dock först om användaren också svarar ja på frågan "Would I use it?". Fiffigt.

Men, hur förhåller sig dessa begrepp till mottagaranpassning, som ju är alla språkkonsulters ledord? Jag tycker i alla fall att en text kräver både användarvänlighet och användbarhet – och nytta med för den delen – för att den ska bli verkligt anpassad till mottagaren eller användaren. Vad tycker du?

Dagens ord - ett mycket användbart ord (på finska!)

Idag åker två av oss Språkkonsulter till Helsingfors för att gå på nordisk klarspråkskonferens! Det ska bli spännande: framförallt själva konferensen men också att få komma till Helsingfors, där jag aldrig varit förut.

Som av en händelse snubblade jag igår över en blogg som handlade om just Finland. Det var någon på Facebook som länkade till ett inlägg om ordet "niin". Niin verkar vara ett väldigt versatilt (mångsidigt) ord, av exempelmeningarna att döma:

Söin niin paljon!      I ate so much!
Niin tähän päädyttiin.     That’s how we got in this situation.
Karaokea lauloivat niin Pirjo kuin Railikin.      Both Pirjo and Raili, sang karaoke.
Niin?      - Yes, what is it about?
Bloggskribenten själv sammanfattar det som att ordet verkar betyda antingen vad som helst eller ingenting alls ... Språkvetaren i mig skulle gärna vilja ha en lite snävare definition. Någon har föreslagit att niin betyder ungefär samma sak som engelskans well. Vad tycker du, baserat på exemplen? (Fler finns i det länkade inlägget.)

Har vi något liknande på svenska?


(Pst ... Missa för all del inte resten av bloggen Depressing Finland, den är full med lustiga iakttagelser om vårt grannland, många av dem med språket i fokus.)

19 november, 2013

Nu kör vi!

Äntligen dags för en ny bildrebus! Också den här gången är vi ute efter ett idiomatisk uttryck. För att utmana er lite ger jag ingen ledtråd.


15 november, 2013

Vad är användbarhet?

I veckan var det internationella användbarhetsdagen. På Språkkonsulterna sätter vi förstås vår egen prägel på användbarhet och menar att det inte bara gäller apparater och lokaler. Vi vill helt enkelt dra vårt strå till stacken genom att vidga begreppet till att gälla även information och kommunikation.

För min egen del kopplar jag intuitivt ihop användbarhet med myndighetstext, offentlighetsprincipen och demokratibegreppet. Att de tre hör ihop håller nog de flesta med om: det är demokratiskt att myndighetstexter är offentliga. Annars kunde ju myndigheterna hålla på med lite vad som helst utan att vi visste om det.

Frågan är hur väl det stämmer med offentlighetsprincipen om jag kan begära ut ett myndighetsbeslut eller läsa en myndighetsföreskrift på webben, men inte begriper ett jota. Hur demokratiskt är det? Och, hur användbar är texten?

Så tänker jag om användbarhet. Hur tänker du?

Konstigt konsistorium

Häromdagen skrev Ellen Freider om ordet kollinearitet och konstaterade att man lär sig mycket när man språkgranskar texter. Just nu granskar vi översättningsprov för fulla muggar och då lär man sig också mycket nytt.

I veckan dök ordet konsistorium upp, ett ord som jag inte hade hört förut i mitt 56-åriga liv. Ändå har jag tillbringat en del tid i universitetsvärlden, där ordet tydligen lever kvar. I övriga världar har det dock varit utdött i ungefär 300 år när man slutade att använda det år 1700.

Vad betyder det då, undrar du? Jo, det betyder ungefär församling på latin och med modern terminologi säger vi styrelse på svenska.

14 november, 2013

Glad användbarhetsdag!

Idag är det Internationella användbarhetsdagen, eller World Usability Day som den heter internationellt. Nästan hela gänget på Språkkonsulterna har tillbringat morgonen i Kista, där vi har delat ut felmeddelanden (och kolor) i morgonruschen. Vi satsade på Kista för att vi tänker oss att det finns många "IT-nissar" där. ;)

Lapparna vi delade ut hade två sidor: på den ena fanns ett svårtytt felmeddelande (som vi faktiskt har stött på), på den andra fanns vår omskrivna, mer begripliga version av samma meddelande. 

Så här stod det i de ursprungliga meddelandena:
  1. Blankt nyckelfält ej tillåtet
  2. Fel 55: Den angivna nätverksresursen är inte längre tillgänglig
  3. Data är inte numerisk
  4. Enheten passar inte med önskad struktur
  5. Datumet har passerats
  6. Ej ifyllt datum ger dagens inbetalningar
  7. Internet kan vara upptaget
  8. Formatfel personnummer
Tycker ni att det är helt uppenbart vad felet är och vad du ska göra åt saken? Det tyckte inte vi. Så här skrev vi om:
  1. Du måste ange kundnummer
  2. Din dator har förlorat kontakten med  nätverket
  3. Du måste fylla i fältet med siffror
  4. iTunes har ingen kontakt med servern
  5. Du har angett ett datum bakåt i tiden
  6. Om du inte fyller i något datum visas dagens inbetalningar i listan
  7. Du har förlorat Internetanslutningen
  8. Fyll i ditt personnummer med formatet ÅÅMMDDnnnn

Ett meddelande taget ur sin kontext blir det visserligen alltid svårare att förstå - men vår version är väl ändå tydligare, eller vad säger ni?

Den som vill läsa mer om Användbarhetsdagen kan besöka den officiella webbplatsen (på engelska) eller följa hashtaggen #wud2013 på Twitter.

13 november, 2013

Även tal måste vara användbart!

Vi talar om användbarhet och menar då ofta att hemsidor ska vara välstrukturerade, lättnavigerade och välformulerade. Det är viktigt, men tänker vi någonsin på att att även talad kommunikation måste vara användbar?

Många budskap blir det

Vi nås av ganska många talade budskap varje dag, dels i alla samtal och personliga möten i verkliga livet, dels i form av inspelade röster i telefonsvarare, på webben, i radio och TV.

Talet kom först, men behandlas styvmoderligt

Det talade språket är ju det ursprungliga (skrift är ju ett relativt sent påhitt i människans historia), men trots detta så upplever jag att talad kommunikation ofta sköts lite slarvigt. Det är som om man resonerar så att "det är ju bara något vi säger" till skillnad från det skrivna språket som traditionellt har en annan tyngd. Ändå spelar det talade språket ofta en viktig roll i kommunikationen, i alla etermedier förstås, men också i exempelvis en kundtjänst eller en it-support.

Tala enkelt och begripligt

Talat språk måste vara mottagaranpassat på samma sätt som skrivet språk. När kvinnan som arbetar i it-supporten frågar sin kund: "Sitter du bakom en brandvägg?", så får hon skylla sig själv att hon får svaret: "Nej, jag sitter vid ett fönster!"

12 november, 2013

Trevliga felmeddelanden

World Usability Day den 14 november ska Språkkonsulterna dela ut begripliga felmeddelanden till folk som är på väg till jobbet. Det är skälet till att jag de senaste dagarna varit ute och letat olika meddelanden på nätet. Och det finns verkligen alla sorter:

Obegripligt tekniska som till exempel:
Tidsgränsen för semaforen har uppnåtts

Eller det intetsägande:
Fel 10345
Och så finns det trevliga, småskojiga meddelanden:



Hellre fler men trevliga felmeddelanden

För många år sedan läste jag en rapport om en undersökning av hur olika felmeddelanden uppfattas av användarna. Testpersonerna var unga dataspelare som tillbringade mycket tid framför skärmen och därmed också var mottagare av många felmeddelanden. Resultatet av undersökningen visade att de spel som gav ifrån sig trevliga eller roliga felmeddelanden uppfattades som mycket bättre än de spel som hade tråkiga eller neutrala meddelanden, trots att de hade färre felsituationer än spelen med  trevliga felmeddelanden.

Vi låter oss gärna luras

Alla som arbetar med datorer vet att programmen inte kan vara trevliga eller otrevliga. Men programmen kommunicerar med oss och vi kommunicerar med dem. Och som sociala varelser gillar vi trevlig kommunikation. Därför har du mycket att vinna på att lägga lite möda på dina felmeddelanden om du jobbar med webb eller programmering. Vi användare låter oss gärna luras att tro att datorn är trevlig.

Men det finns gränser

Men det är klart - har du suttit och fyllt i en lång stipendieansökan i 45 minuter och alltihop försvinner blir du knappast positivt inställd oavsett vad som står på skärmen. God användbarhet är alltså A och O, men social kompetens behövs för att besökarna inte ska irritera sig över småsaker och uppleva din webbplats, din app eller ditt system som positivt.

   

08 november, 2013

Dagens ord: kollinearitet

Man kan lära sig mycket när man språkgranskar texter. Det är en av de fina sakerna med det här jobbet: att få inblick i andra branscher och sammanhang.

Häromveckan granskade jag en myndighetsrapport full med ekonomiska termer. Där hittade jag ordet kollinearitet, som jag blev tvungen att slå upp (eftersom jag undrade om det skulle stavas med ett eller två l). Wikipedias förklaring var kanske inte helt enkel eller klarspråklig, men den allittererade* så fint att det nästan blev poesi:

Kollinearitet uppstår när två kovarianser är högt korrelerade.

*Alliteration är en språklig stilfigur där flera ord i ett sammanhang börjar med samma ljud (i det här fallet ko). Det kallas även bokstavsrim.

06 november, 2013

Processfiskar och brödsmulor: nätsurfarens kartprickar

Det finns mycket att säga om användbarhet. Som Språkkonsulternas värsta matnörd har jag förstås fastnat för två begrepp som har något ätligt i namnet. Processfiskar och brödsmulor är relaterade till navigationen inom en webbplats. De fungerar lite som den där röda pricken som brukar finnas på orienteringstavlor, som säger "Du är här".

Processfiskar hjälper användaren att förstå var den befinner sig i en process

En processfisk är en figur med pilar som de olika visar stegen i en process. Det är bra för webbsidor där man ska fylla i ett formulär i flera steg, till exempel när man gör en anmälan eller beställning online. Här är ett exempel på hur det skulle kunna se ut:
En processfisk för anmälan av en incident, till gatukontoret hos en kommun. (Klicka för att förstora bilden.)
Poängen är att visa användaren hur långt hen har kommit i processen och hur långt det är kvar. Utan en sådan orientering finns en risk att användaren blir otålig och osäker, och kanske avbryter processen innan den är klar.

Brödsmulor visar användaren var den befinner sig i webbplatsens struktur

En brödsmulerad visar var den aktuella sidan finns i navigationsstrukturen på en webbplats. Det är ett bra sätt att hjälpa användaren att orientera sig. Detta har blivit allt viktigare eftersom de allra flesta användare numera kommer in på sidor genom sökmotorer (snarare än att klicka sig fram från startsidan). Om sajten har brödsmulor blir det betydligt lättare att förstå var man har hamnat. Så här ser det till exempel ut hos Stockholms stad, på en sida om att stötta närstående äldre:

Startsidan / Stöd & Omsorg / Äldreomsorg / Anhörig och närstående

Klicka dig gärna in hos Stockholms stad och läs den aktuella texten! Utan brödsmulorna hade man fått läsa rätt långt för att förstå att sidan handlade om just äldre, eller hur?

Lite etymologi för den nyfikne:
Namnet brödsmula (på engelska breadcrumb) kommer för övrigt från sagan om Hans och Greta. Där lämnar barnen ett spår av smulor efter sig, för att kunna hitta hem. För dem gick det dock inte så bra, eftersom brödsmulorna åts upp av fåglar. Men i webbsammanhang är det alltså ett bra knep!


04 november, 2013

Instruktioner för vem?

Instruktioner är en genre vars vikt märkligt nog ofta glöms bort. Fundera själv över hur användarvänliga instruktioner du stött på i livet. Den där knepiga manualen till dvd-spelaren, visst kändes det som att den var maskinöversatt från kinesiska? Innehöll inte instruktionerna till att ställa in klockan på den nya prylen lite väl många knepiga facktermer? Och instruktionen till att fylla i den där krångliga myndighetsblanketten, HERREGUD vad frustrerande svårbegriplig den var!

Välskrivna instruktioner är livsviktiga

Bristfälligt översatta instruktioner till en dvd-spelare lär förstås inte orsaka världens undergång, men om den maskinöversatta instruktionen hör till en ny typ av livsviktig maskin på till exempel ett sjukhus har vi ett stort problem. Om originalinstruktionen står på tyska, har blivit uselt maskinöversatt till engelska och ska förstås av en installatör som pratar svenska, då kan vi egentligen mest bara hoppas att maskinen kommer att bete sig som det är tänkt. Man blir ju nervös av bara tanken.

En helt vanlig vardagsinstruktion

Jag tog och tittade i den närmaste bruksanvisningen jag hade till hands. Hur ställer man klockan på en vanlig klockradio? Instruktionen till en så grundläggande och enkel funktion borde ju vara enkel att förstå. Låt se hur den börjar:

 ”ATT SÄTTA KLOCKAN
Klockans display
Återges den aktuella tiden och displayen visar också om du stängt av larmen och indikatorlamporna tänds bredvid ALARM 1 respektive ALARM 2 på displayen.”

Tusen tack. Jag får ingen som helst instruktion till att ställa in klockan. Faktum är skribenten verkar ha tagit en rubrik och sedan fullkomligt struntat i vad den påstår att texten ska handla om. Då spelar det ingen roll att själva texten är knaggligt maskinöversatt – även om beskrivningen av displayen vore välskriven skulle jag ju fortfarande inte få veta hur jag ska ställa in klockan. På andra ställen i manualen använder tillverkaren olika termer till samma sak, en klassisk och ofelbar metod att förvirra även den vanaste klockradioanvändaren.

Om jag skulle analysera vad som gått fel här skulle jag svara att instruktionen inte är skriven för någon. För vem har nytta av det här? Tillverkaren har plockat ihop lite tekniska grejer som måste finnas i en manual, för en manual måste man ju ha, men det är ingen som har ägnat en tanke åt läsaren.

Instruktioner kan visst vara enkla och tydliga

”Men när tekniken är krånglig så går det inte att beskriva på ett enkelt sätt!” Har du hört den förut? För några år sedan läste jag en krönikör som var både överlycklig och djupt frustrerad över att ha hittat en teknisk bruksanvisning som hon förstod. Överlycklig eftersom den bevisade att det går att skriva begripliga instruktioner, frustrerad eftersom instruktionen var till en så kallad pensionärsmobil och hon hade en sisådär 30 år kvar till pensionen. Om klockradioinstruktionen var ett förvirrat hopplock av illa skrivna textsnuttar utan någon mottagare alls i åtanke, så är instruktionen till pensionärsmobilen precis som instruktioner ska vara: enkel, begriplig och mottagaranpassad.  Så här ställer man in klockan på den här tekniska mackapären:

Datum & tid
Ställa in tid och datum
  1. Tryck på Meny, bläddra fram till [bild på skiftnyckel] och tryck på OK.
  2. Välj Datum & tid och tryck på OK.
  3. Välj Ange tid och tryck på OK.
  4. Ange tid (TT:MM) och tryck på OK.
  5. Välj Ange datum och tryck på OK.
  6. Ange datum (ÅÅÅÅ/MM/DD), och tryck på OK.”


03 november, 2013

Ett västkustskt språkbad

Härom helgen var jag på släktträff på västkusten. Jag hade åkt länge, rakt in i Orusts inland, hela tiden med telefonen flämtades efter mottagning. Medelåldern på kalaset var ungefär samma som antalet deltagare – drygt 50. Överallt fanns släktingar som slängde sig med ord som änna, la och hanses. De äldre deltagarna använde pluralformer som båtarne och vägarne, och några av de äldsta använde pronomenformen i istället för dagens ni.

Visor på dialekt
Men man talade inte bara på dialekt denna afton. I min släkt är det inget riktigt kalas utan dragspel, och den här kvällen var det hela två dragspel på plats. Med ackompanjemang av gitarr framfördes välkända västkustvisor, varav ett par med text på lokala mål.

Det roliga med de lokala visorna är att de handlar om det som är och har varit viktigt på västkusten. De berättar om öarna, om klipporna, om bodarna, om båtarna och om fisket. När de dessutom framförs på dialekt blir det en intern kärleksförklaring, avsedd för andra öbor som tycker likadant. För mig som uppfödd Blekingebo blev det därför som ett fönster in i min släkts historia.

Av denna anledning är det kanske inte så konstigt att jag blev oproportionerligt exalterad när orkestern började spela Abel i Klôva av Sotenäsgänget MacLains, en visa jag har hört på tok för många gånger. Kanske är det inte heller konstigt att jag kan mer av texten än jag förstår och att jag hjälpligt kunde sjunga med när orkestern började på första raden: "Abel i Klôva han vakna en mörra, han känte sä uggen å felken å ör".

Dialektal mångfald är uppskattat
De flesta har en åsikt om dialekter. Somliga tycker att all variation är spännande, medan andra tänker mer i termer av fint och fult. Hur pass tilltalande en dialekt är har ironiskt nog ganska lite att göra med själva dialekten. Istället beror det mer på vad man har för föreställningar om den som talar den.

Jag är till exempel svag för göteborgskan. Troligtvis har det mycket att göra med att jag har en stark relation till västkusten. Men jag har antagligen även påverkats av den allmänna opinionen – göteborgskan är Sveriges sexigaste dialekt enligt en Sifo-undersökning från 2012. Men det betyder förstås inte att göteborgskan är objektivt vackrare än andra dialekter, vilket konkurrensen om förstaplatsen i undersökningen också visar. Hur det än ligger till med fint och fult och andras åsikter, så har västkustmålen en speciell plats i mitt hjärta.

01 november, 2013

Användbarhet - novembers tema

Den 14 november firas den årliga internationella användbarhetsdagen, World usability day och vi på Språkkonsulterna pratar användbarhet hela dagarna nu. Det kommer att färga av sig här på bloggen och novembers tema är just användbarhet.

Användbarhet är ett begrepp som oftast används av webbutvecklare, webbdesigners och andra yrkesgrupper som utvecklar grunkor som måste vara lätta att förstå och använda. Begreppet har till och med en ISO-definition:
Den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt.
Vi språkkonsulter vet att texten är ett av de viktigaste elementen i ett gränssnitt. Det spelar till exempel ingen roll om man kan hitta en knapp och att den är lätt att trycka på om knappens text inte förklarar tydligt vad som händer när man trycker på den. Sådant är språkkonsulter duktiga på att förklara.

Om du jobbar i Kista kan du hålla utkik efter oss den 14 november. Då delar vi ut begripliga felmeddelanden och kolor till folk som är på väg till jobbet. Vi ses!

31 oktober, 2013

Legendar eller legend?

En av racingens legendarer, skrev DN sport häromdagen och min språkkänsla studsar en aning. Men efter en liten undersökning av vad auktoriteterna säger om saken inser jag att jag måste tukta min språkkänsla: En legend är oftast en berättelse, även om det är ganska vanligt att använda om personer också. En legendar är dock alltid och endast en person.

Legendar visar sig också vara sportjournalisternas älskling - när jag googlar dominerar sportreferaten träfflistan. Så om man vill bli legendarisk är det klokt att satsa på en sport och inte på mytbildande eller mystiska handlingar.

23 oktober, 2013

Att driva (språk)projekt

I fredags hade språkkonsulternas yrkesförening Ess (Examinerade språkkonsulter i svenska) sin årliga konferens. Temat var Att driva språkprojekt. Talare från både offentlig och privat sektor berättade om olika projekt de hade genomfört, de flesta med inriktning på klarspråk. Som språknörd tyckte jag förstås det var intressant nog, men det slog mig också att det fanns många lärdomar att dra som går att ta med sig till andra sammanhang.

Effektivt samarbete gav digert resultat
En av presentationerna handlade om projektet Att skriva bättre – ett samarbete mellan tolv myndigheter. Projektet genomfördes hösten 2012, och gick ut på att skapa en webbaserad utbildning i klarspråk. Språkrådets Ingrid Olsson och Annette Holm från Transportstyrelsen berättade om det tidspressade och effektiva arbetet där projektgruppen på tre månader skapade inte mindre än 10 olika utbildningar för statliga tjänstemän! De utgick ifrån en intern skrivutbildning som Försäkringskassan hade tagit fram, och utformade dels en neutral utbildning att lägga på Språkrådets webbplats, dels myndighetsspecifika versioner till de inblandade parterna. Om du vill se hur det blev kan du testa utbildningen Att skriva bättre hos Språkrådet.

Efter att projektet avslutades har samtliga inblandade rapporterat att de är nöjda med resultatet. Tusentals tjänstemän har idag gjort utbildningen och fler blir de. En succé, kort och gott! Nyckeln till just det här projektets framgångar verkar, i min mening, ha varit intensivt arbete, korta beslutsvägar och ett bra samarbete i projektgruppen. Låter som ett framgångspaket för projekt i allmänhet, eller hur?

Är projekt verkligen rätt arbetsmetod?
Ett annat av konferensbidragen hade titeln Ett lyckat klarspråksprojekt kan inte vara ett projekt. Med den lite tillspetsade formuleringen menade föredragshållarna Emilia Emtell och Annika Stenberg att man måste jobba kontinuerligt med klarspråk; det är inget man blir klar med och kan "bocka av". Det ligger mycket sanning i det. Även om en språkvårdsinsats ofta börjar som ett projekt, och därmed har en tydlig början och slut, så måste tanken finnas kvar och hållas levande inom organisationen. Det gäller förmodligen inte heller bara klarspråksprojekt, utan i de flesta sammanhang där man vill få till en förändring med bestående resultat.

Slutsatsen då ...
Det kan tyckas motsägelsefullt, det jag beskrivit. Å ena sidan ett lyckat språkprojekt, å andra sidan tanken att något sådant inte är möjligt. Men det är egentligen inte konstigare än så här: projekt är inte en dålig arbetsform, men måste organiseras klokt för ge resultat (och inte bli en tidstjuv). Och projektresultaten måste alltid förvaltas för att ge långsiktig effekt. Det gäller klarspråk, det gäller allt.


17 oktober, 2013

Hur bör vi vårda språket?

Vi språkkonsulter har språket som arbete, men vi kanske ändå inte stannar upp och funderar på vad det egentligen innebär att "vårda språket" och hur man bäst kan göra det. Vi borde alltid rekommendera friskvård.

Vårda det sjuka till liten nytta

Uttrycket språkvård kan ju föra tankarna till sjukvård och vårdplatser, och det skulle signalera att vi rycker ut när något blivit sjukt i språket på en myndighet eller när ett företag drabbats av epidemisk substantivsjuka, komplex syntax eller elakartad passiv ordbildning. Och visst kan det vara så ibland. Då får man konstatera hur sjukdomsbilden är och göra punktinsatser (!) som kan råda bot på de värsta akuta symptomen. Nog kan det hjälpa för stunden, men om språket är svårt drabbat och tillståndet har blivit kroniskt, så kan vården bli närmast palliativ (vård i språkets slutskede).

Friskvård fungerar bättre!

Så mycket bättre det då är att friskvårda språket! Att få se till språkets hälsotillstånd i ett brett perspektiv. Föreslå insatser som effektivt motverkar det sjukliga på ett tidigt stadium och värnar och uppmuntrar det friska och sunda. Att ordinera språklig motion, nyttig kost och en i övrigt hälsosam språkstil. Att varna för osunda beteenden som kan ge dålig språkhälsa på sikt, så att det aldrig inträffar.

Ja, vi språkkonsulter vill vara alla skribenters personliga tränare, så att de kan gå från klarhet till klarhet.

14 oktober, 2013

Bildrebus nummer 2

Här kommer del två i vår serie med bildrebusar. Den här gången söker vi två lösningar:

1. Ett sammansatt ord, vars första led har flera olika betydelser (den ena är synlig i bilden). 
2. Ett flerordsuttryck, som i sin vanligaste användning är bildligt (men som här har tolkats bokstavligt).


10 oktober, 2013

Ny eller gammal tågordning?

"Nu gäller en ny tågordning." "I god tågordning"  "Har du tågordningen för talen?" Ja, man kan verkligen undra varför vi blandar in tåg när vi pratar om ordningsföljden på saker och ritualer. Jag har haft en vag bild av att tåget har en fast ordning på sina vagnar och att de inte alltid följer en kronologi och att uttrycket kommer sig därifrån. Men i dag hörde jag några på perrongen prata om tågordning och beslutade att ta reda på fakta.

Etymologi

Svensk modelljärnvägswiki gav svaret: En tågordning är klarerarens (stinsens) verktyg – en karta över en stations alla rörelser en dag. Så jag lärde något nytt!

Frasen i bruk

Men se där! Det intressanta runt tågordning tog inte slut med det. Nu när jag skrev blogginlägget kom en (betydligt) yngre kollega och sa att hon aldrig använder uttrycket tågordning. Är det möjligen ett generationsuttryck som börjar bli passé?

30 september, 2013

Min favoritbok del 7 - en vandring genom staden och känslorna

Att välja en favorit

När jag hörde att månadens tema på bloggen var favoritböcker slogs jag av två tankar:
1. Åh, vad kul - det finns ju så många bra böcker!
2. Åh, vad svårt - det finns ju så många bra böcker!
Det finns flera böcker som jag älskat, som jag uppslukats av totalt under läsningen och som lämnat mig med en känsla av tomhet (ibland nästan sorg) när jag läst klart. Att välja en favorit att skriva om var alltså inte lätt. Men sedan såg jag Ankis inlägg om Doktor Glas och plötsligt var valet självklart; jag insåg att min favoritbok också är skriven av Hjalmar Söderberg.

En roman som har allt 

Det är exakt ett år sedan jag läste Den allvarsamma leken. Först lyssnade jag på den som radioföljetong, men ganska snabbt tappade jag tålamodet och ville framåt snabbare än uppläsningen kunde ta mig. Det var, och lär förbli, en av mitt livs mest omtumlande läsupplevelser. Det finns mycket jag skulle kunna skriva om vad som gör den så bra, men jag nöjer mig med tre viktiga komponenter:

Identifikation
Redan på de första 20 sidorna hade huvudpersonen Arvids tankar och funderingar slagit mig med häpnad. Helt oväntat kunde jag identifiera mig med en fiktiv karaktär i en bok skriven hundra år tidigare. En man, med en helt annan bakgrund och erfarenheter, som levde i en helt annat sorts samhälle. Vi var visserligen ungefär lika gamla, men där slutar de uppenbara likheterna. Ändå kände vi samma saker, tänkte likadana tankar. Det fick mig att inse att vissa problem och känslor är både tidlösa och universella.

Kärleksdrama utan självklar lösning
Det är svårt att komma ifrån: kärlekshistorien utgör det centrala temat för romanen. Titeln är en blinkning till det, och anspelar samtidigt på kärlekens två sidor: nöjet och allvaret. Här finns gott om båda delar: de sprakande känslorna och de dramatiska händelser de ger upphov till. Lägg till en dos besvärande omständigheter (i form av tidstypiska statusfrågor och samhällskoder om pengar och giftermål) och vi har ett kärleksdrama som kan slå vilken modern TV-serie eller romantisk långfilm som helst. Fast i det här fallet är inte slutet lika förutsägbart.

En levande scen
Kärleksdramat i alla ära, men det som fängslade mig mest av allt med berättelsen var faktiskt miljöskildringarna - utan dem hade berättelsen inte fått alls samma livskraft. Det var fascinerande att läsa om Stockholm för 100 år sedan: så nära och ändå så långt bort. Det gav näring åt min fantasi. Efter en period av intensiv läsning tappade jag nästan kontakten med nuet. Mitt Stockholm blev ett annat; mina gator var Arvid och Lydias. När jag gick längs Djurgårdskanalen, eller korsade Nybroplan, väntade jag mig halvt om halvt att få se dem skymta förbi. Berättelsen la sig som en dimma över det moderna Stockholm, och i flera veckor gick jag omkring i ett töcken.

Ett år senare kan jag konstatera att vissa platser i den här staden kommer att vara för evigt förknippade med Den allvarsamma leken.

Bonusinfo:

Den allvarsamma leken - och många fler klassiska romaner - finns att läsa online hos Litteraturbanken:
http://litteraturbanken.se/#!forfattare/SoderbergH/titlar/DenAllvarsamma/sida/3/etext


25 september, 2013

Min favoritbok del 6 - sorgliga läsupplevelser

När jag tänker tillbaka på mina favoritböcker under livet så ser jag genast ett mönster. De böcker som verkligen lämnar ett avtryck och skapar en omtumlande läsupplevelse innehåller död och elände. Javisst, det låter som en märklig analys, men en berättelse med lidande förstärker ju även allt det glada och vackra. Får man lära känna bokens huvudpersoner på djupet, med alla egenheter och personligheter och all glädje och ilska, då blir man givetvis väldigt berörd när någon i berättelsen dör. Tänk, på några hundra pappersblad mellan de där två pärmarna ryms någons hela livshistoria. Det är klart att det berör och gör att man skapar ett särskilt band till just den boken.

Astrid Lindgrens sorgligaste saga
Pippi, Lotta, Madicken och Tjorven i all ära, men den Astrid Lindgren-berättelse som jag tyckte om allra mest när jag var barn var Sunnanäng, en novell om de fattiga syskonen Mattias och Anna som utnyttjas som arbetskraft av en bonde. På den kalla vägen från skolan hittar de paradiset Sunnanäng där de kan leka och äta sig mätta. Ju hårdare deras liv i den riktiga världen blir, desto mer uppehåller de sig i Sunnanäng, tills de en dag bestämmer sig för att stanna kvar för alltid. Åh, jag läste den om och om igen när jag var 11! Fattigdomen, med hunger och kyla, beskrevs så väl att jag minns det än, och man förstod verkligen syskonens beslut att lämna världen och fly till Sunnanäng för evigt. Visst var det sorgligt, och visst förstod mitt elvaåriga jag vad Sunnanäng representerade, men det var just därför jag ville läsa Mattias och Annas berättelse om och om igen.

Krig och elände - men också mycket kärlek
Nästa berättelse som blev en omedelbar favorit var Michelle Magorians Godnatt, mister Tom. Jag räknar den fortfarande som en av mina favoritböcker, trots att jag inte har läst den på flera år. Men berättelsen om den ensamme pojken William som på grund av kriget måste bo hos den buttre gubben Tom på den engelska landsbygden innehåller ju allt. Där finns Williams och Toms väldigt motsträviga relation, Williams nya jämnåriga vänner, den vardagliga oron över kriget och så Williams svåra relation till sin hemska mor. Alla personer var så välbeskrivna, och Williams utveckling var underbar att följa. Jag har förstås råkat avslöja att det finns död och elände också, men jag spoilar inte mer än så. Ta fram näsdukarna och läs den! Efter den här tillbakablicken måste jag allt ta och läsa om den.

23 september, 2013

Min favoritbok del 5 - en komisk klassiker från förr

Min favoritbok är Tre män i en båt av engelsmannen Jerome K. Jerome (1859-1927). Det är berättelsen om tre vänner och en hund som planerar en båttur på Themsen för vila och luftombyte. Eller som George i berättelsen uttrycker det: "Ombyte av miljö och fullständig avkoppling från allt slags tankearbete kommer att återställa vår andliga jämvikt!"

Drygt hundra år på nacken

Jerome skrev boken 1889 och den är en av världslitteraturens humorklassiker. Vi får följa de tre vännernas färd längs floden och uppleva deras strapatser, men Jerome gör också en mängd träffsäkra betraktelser ur livet - det var nog lite av hans specialitet och det han blivit mest känd för. Och även om boken skrevs för drygt 120 år sedan, så är betraktelserna ofta allmänmänskliga och tidlösa. Andra är mer knutna till sin tid, men ger då en intressant inblick i vad som upptog 1800-talsmänniskans vardag.

Humor och språk som håller

Och visst kan humor åldras, men jag tycker att den här boken håller. Språket är stundtals svulstigt och blommigt, men det är ett medvetet stilval när författaren svävar ut i historiska och filosofiska funderingar. Detta språk står i effektfull kontrast till det mycket rättframma, enkla och direkta språk som präglar andra passager där författaren beskriver det vardagliga och dråpliga. (Jag känner lite av Sir Arthur Conan Doyles språk när jag läser Tre män i en båt, och de båda var ju samtida.)

Lyckopiller att ta fram

Det har hänt att jag tagit fram boken då jag behövt muntra upp mig själv. Det är nämligen svårt att läsa Tre män i en båt och vara på dåligt humör samtidigt. Försök så får ni se:

Harris föreslog att vi skulle ta äggröra till frukost. Han sade att han skulle laga den. Av hans ord att döma var han en mästare i att laga äggröra. Han brukade alltid laga äggröra på utfärder. Han var riktigt berömd för sina äggröror. Folk, som en gång hade smakat på hans äggröror, ville sedan aldrig ha någon annan mat utan tynade bort och dog, när de inte kunde få dem. Det riktigt vattnades i munnen på oss när vi hörde honom, och vi räckte honom spritköket och stekpannan och alla ägg som inte hade krossats och runnit ut i korgen och uppmanade honom att sätta igång genast.
Han hade det lite besvärligt med att knacka hål på äggen - eller rättare sagt inte så mycket besvär med att få hål på dem som snarare att få dem i stekpannan, när hålet väl var gjort, och hålla dem borta från sina byxor och hindra dem från att rinna in i rockärmen, men till sist fick han ner ett halvt dussin i stekpannan, varpå han hukade sig ner vid spritköket och jagade omkring i stekpannan med en gaffel.
Det föreföll att vara ett mycket uppslitande arbete, såvitt George och jag kunde bedöma. Var gång Harris kom i närheten av stekpannan brände han sig, och då måste han släppa alltihop och dansa kring stekpannan och smälla med fingrarna i luften och be stekpannan dra åt helvete. Faktum är att varenda gång George och jag såg åt hans håll, var han i färd med en pantomim. I början trodde vi att det ingick i tillagningens hemligheter. Vi var inte riktigt säkra på vad Harris' äggröra vad för någonting, men vi föreställde oss att det måste vara någon indisk eller hawajisk rätt som krävde danser och besvärjelser för att bli riktigt lyckad. [...] 
Resultatet var emellertid inte precis den succé Harris hade utmålat för oss. Jag skulle nästan vilja säga att det inte blev något resultat alls. Sex ägg hade hamnat i stekpannan, och det som kom upp ur den var en tesked brunbränd, oaptitlig röra.
Harris sade att det var stekpannans fel och att det skulle ha gått mycket bättre om vi hade haft en fiskkittel och en gasspis istället. Vi beslöt oss för att inte försöka oss på äggröra igen, förrän vi hade anskaffat dessa husgerådsartiklar. 

Jerome skrev faktiskt en uppföljare till boken elva år senare - Tre män på velociped - där samma tre män cyklar i Schwarzwaldskogen. Den är också mycket rolig, men når kanske inte riktigt upp till sin föregångares nivå.


20 september, 2013

Min favoritbok är episk

Epik är en av skönlitteraturens tre klassiska huvudgenrer. Ordet kommer från det antika grekiska epos som betyder berättelse. En episk dikt är alltså en berättande dikt, oftast lång och dramatisk. Men du har kanske också lagt märke till att episk har blivit lite av ett modeord på senare tid? Framför allt den unga generationen använder ordet synonymt med mycket bra, när ord som kanon, perfekt eller super inte räcker till längre. Här ser du några exempel på användning av episk:
På ett forum för resor: Rummen var super och det rymliga badrummet var episkt!
I en sportkrönika från en Ultimate Fighting Chamionship-gala: UFC Sweden var episkt!
På en blogg om sommarsemestern: Vår dag på Smögen blev episk! 

Irriterar många

Om du tillhör dem som hakar upp dig på den nya användningen av episkt kan jag trösta dig med att du inte är ensam. Internet är fullt med irriterade kommentarer om missbruket av ordet. Jag kan dock råda dig att ta det lugnt. Precis som andra ord som vi hittar på när vi vill bre på, så kommer episkt att blekna och försvinna efter en tid. Eller också blir det kvar i en ny form som kan accepteras av de flesta språkbrukare.

Epik eller lyrik

Kanske kommer episk att gå samma väg som lyrisk, förresten. Eller vice versa. Lyrisk är ju ett ord som beskriver ytterligare en av skönlitteraturens tre klassiska huvudgenrer, och som kanske har utvecklats på precis samma sätt som episk en gång i tiden. Idag används det i och för sig bara för att tillskriva en person ett tillstånd; man kan vara lyrisk över något. Men vem vet - i framtiden kanske även ett badrum, en UFC-gala och en dag på Smögen kan vara lyrisk.

Det är kul med språkutveckling!

11 september, 2013

Min favoritbok, del 3 – en stor och viktig liten bok

Det är den elfte september i dag. Datumet får mig att reagera – det är ett datum som många associerar med död och katastrof. Jag tänker ”nine-eleven” och ser det amerikanska sättet att skriva datumet på framför mig: 9/11, jag tänker Anna Lindh som dog för tio år sedan i dag, och på andra tragiska olyckor som drabbat människor just det här datumet. Och sedan tänker jag att det är många barn som drabbats och som drabbas, när de förlorar sina föräldrar i olyckor och sjukdomar.

En bok som vet hur det är

En av mina favoritböcker är Dödsviktigt av Mia Berg. Det är en bok om döden, eller rättare sagt, en bok till de barn som förlorat och sörjer en förälder och till alla oss som finns runt omkring – kompisar, släktingar och andra närstående. Jag kom i kontakt med boken när jag korrekturläste den, och upptäckte en stor liten bok om ett viktigt ämne, skriven av någon som vet, om dem som vet hur det är att själva förlora en förälder.


En bok som ger råd

Det kan vara svårt att veta hur man ska närma sig den som sörjer, och varje individs sorgearbete är unikt. Ändå lyckas boken ge tänkvärda råd utan pekpinnar och blir ett välkommet stöd. Böcker som den här, som kunnigt räcker ut en hand och gör sorgen mindre ensam, är verkligen värda att få en plats som viktiga favoritböcker i våra hjärtan och hem.

09 september, 2013

Min favoritbok del 2 - en alldeles särskild kärlekshistoria

Att ha en favoritbok är en alldeles särskild slags kärlekshistoria. Du kan plocka ner den ur hyllan ibland och bläddra i den, läsa ett avsnitt här och ett där. Låta favoritsidorna falla upp av sig själva. Det är bara du och boken just här och just nu. Du kan lita på att den levererar, och i mitt fall på att den överraskar. Min stora kärlek heter Doktor Glas. Och den tar mig med storm varje gång.

Varför är den då så bra? Vad är det som gör att jag fortfarande, efter flera decennier och säkert hundra läsningar, fortfarande sitter andlös med bultande hjärta när jag läser vissa partier? De flesta tänker kanske att svaret är "Språket, det vackra språket!" Min personliga reflektion är dock att det har att göra med de många bottnarna i Doktor Glas. Språket märker jag inte ens längre, även om det är hisnande vackert:
   Jag vet inte hur länge jag har gått av och an
genom rummen.
   Det ljusnar där ute nu, kyrktuppen blänker mot
öster, sparvarna pipa hungrigt och vasst.
   Besynnerligt, att det alltid går en rysning genom
luften före soluppgågen.

Olycklig kärlek

Som tonåring var det nog doktorn själv som lockade, med sin melankoli och obesvarade kärlek till den vackra och olyckligt gifta Helga. Han var så sorglig! Så ensam! Så modig! Åh, om de ändå kunde få varandra, tänkte jag då.

Ett politiskt och samhällskritiskt tema

Lite senare försköts mitt fokus något, och jag upptäckte en social och politisk dimension. Vad var det för samhälle där en kvinna inte kunde ta sig ur ett olyckligt äktenskap? Hur långt har vi kommit i dag, minns jag att jag undrade när jag jämförde med hedersdebatter här hemma och historier från andra delar av världen. Då hade det gått ungefär hundra år sedan Hjalmar Söderberg skrev boken. Han kunde ju omöjligt ha vetat hur det skulle gå!?

Men, vem gjorde det?

När jag nyligen läste om Doktor Glas överraskade jag mig själv med att hitta en helt ny botten som jag verkligen gillar. Jag är fortfarande lite andfådd efter att ha rasat hela vägen ner, och sitter nu lätt mentalt blåslagen och kontemplerar ett konspiratoriskt drag i berättelsen som jag inte har upptäckt förut. Jag är överförtjust och nyförälskad igen!

Men, nu ser jag att doktorn blinkar åt mig där borta i hyllan. Jag måste genast ta reda på vad som egentligen hände, den där sommaren i Stockholm i början på 1900-talet.

05 september, 2013

Min favoritbok del 1 - ett inre bibliotek av fragment

Nu i september har vi temat "Min favoritbok" här i Pratbubblor. Hmm, tänker jag och letar i mitt inre bibliotek. Vilka böcker finns kvar där, av alla dem jag har läst? Skönlitteratur, facklitteratur, seriealbum ... Får lite panik, vilken är Boken? Min Favoritbok, en sån måste jag väl ha? Men jag inser att jag mest hittar fragment, som har bitit sig fast som starka läsupplevelser av olika slag.

Han blev jag

Jag minns hur Göran Tunström beskriver ett ögonblick med en huvudperson, en pojke. Pojken är under en säng, letar efter något. Plötsligt avbryter sig Tunström, mitt i boken, mitt i en mening, ungefär så här: "... men varför skriver jag 'han', den pojken är ju jag". Och så skriver han resten av boken i jag-form, och det blev ett nytt djup i boken. Sånt gillar jag. Men jag minns inte vilken av hans böcker det är.

Jag blev arg

Jag minns en semesterbok på en varm klippa i Italien: "Hawaii" av James A. Michener. Den var fängslande, tyckte jag, jag slukade den. Men jag kunde inte fortsätta läsa, jag läste faktiskt aldrig ut den. Jag tyckte nämligen så ofantligt illa om en av de centrala figurerna. En konservativ och etnocentrisk missionär, som inte hade någon förståelse för ...  ja för vad, egentligen? Decennier har gått, jag minns inte. Men jag minns hur arg jag var, på honom, han som kom och förstörde. Det var min värld han förstörde, inte min bok, för just då var det ingen bok. Såna upplevelser gillar jag också.

Tunn och ljusgrå

Jag minns boken "Silke", en tunn liten bok med ljusgrå framsida. Det jag minns starkast är känslan av att hela boken var ... tunn och ljust grå. Som silke, fast mer genomskinligt och lite sorgligt torftigt. Alltså, både den fysiska boken och handlingen, och det avskalade språket speglade det perfekt.

Det var en man och en fru, men ingen kärlek. Han reste någonstans, det var nog österut, och träffade någon annan. Upplevde något, kom hem. Som läsare förstod vi då något som han inte förstod, var det inte så att frun också hade en annan? Men han förstod inte, för han var lite sorgligt torftig, och så avskalad. Tunn och ljust grå. Som silke. Det var en fantastisk liten bok. Ja, det är nog faktiskt en av mina favoritböcker!


02 september, 2013

Har du ätit björnkött till frukost?

När man är lite extra stridbar och kanske tar en diskussion bara för striden skull kan det bero på många saker. Men när man inte har någon annan anledning än att man bara är lite sugen på bråk brukar jag säga att "jag har ätit björnkött till frukost". Bland mina kolleger på Språkkonsulterna möttes jag dock av oförstående ansikten när jag använde uttrycket och nu när jag googlar ser jag att det bara är jag och tre till i hela världen som använder det. Stämmer det? Är det någon av Pratbubblors läsare som använder uttrycket? Är det dialektalt eller generationsknutet, möjligen?

29 augusti, 2013

Ny bloggserie: bildrebus!

Förra veckan hade vi Öppet hus här på Språkkonsulterna, för att fira företagets 10-årsjubileum. Festligheterna bestod av öppna seminarier och gratis textrådgivningar (och så ett lite oväntat medieuppbåd). Och som varje jubilar med självaktning bjöd vi förstås på tårta! Besökarna verkade uppskatta bakverken och det blev rätt många tårtor som passerade revy under veckan.

Förutom att vara goda – och snygga – inspirerade tårtorna mig till en ordvitsig bildrebus. Tanken är att bildrebusar ska bli ett återkommande inslag här på bloggen framöver.

Frågan är alltså: Vad representerar bilden? (Ledtråd finns i bildtexten.)
Ledtråd: Uttrycket är språkrelaterat och används för att beskriva ett fenomen som vissa ser som ett fel, andra som ett stilistiskt grepp. 
















Jag som skriver idag heter förresten Ellen och är ny på Språkkonsulterna. Hej!

Sommar och semester - superlativernas säsong

Aldrig hör man väl så många positiva ord uttalas som på sommaren när någon ska beskriva hur semestern har varit.
- Absolut underbar! Den finaste jag upplevt! Kanonfin!

Men är det verkligen alltid sant? Har vi inte en tendens att överdriva hur bra semestern varit och ta till överord?

Alltid toppen

Jag bevittnade en gång hur en familj i en stugby i Dalarna hade ett rejält gräl. Barnen fick husarrest, och man och hustru fortsatte att skrika till varandra. Kvinnan kastade slutligen en blöt handduk i ansiktet på sin man och utbrast: "Jag vill skiljas!" I samma stund ringde mannens mobiltelefon och trots uppståndelsen svarade han genast. Jag hörde honom säga: "Hej Magda! Jo, för sjutton! Allt är toppen!" Då ljög han. Men det var ju semester.

Tillbaka på jobbet

Jag har också haft kolleger som jag haft kontakt med under semestern. De har då beklagat sig över att det regnat i fjorton dagar och att husvagnstaket läcker, att hälsporren kommit tillbaka, att ungarna bara bråkar och att maken inte setts till sedan orienteringstävlingen tredje helgen på semestern. När de sedan kommer tillbaka till jobbet och någon frågar hur semestern varit, så svarar de ogenerat: "Fantastiskt! Såå härligt!" Då ljuger de. Men det handlade ju om semestern. Den heliga semestern.

Vi förväntas vara lyckliga

Nog är det så att vi svenskar förväntas ha härliga semestrar? På semestern ska allting hända - kärlekslivet ska blomma, vi ska komma nära våra barn, vi ska träffa alla de vänner och släktingar som vi försummat under vinterhalvåret. Och då känns det ju konstigt att behöva erkänna att det inte blev så rosenskimrande som det borde ha varit. Då tar vi gärna till superlativer. Det är ju semestern vi berättar om.

Som vanligt igen

Jag hade en kollega som en sensommar sade till mig: "Det är skönt att sommaren snart är slut för då behöver man inte vara så jäkla lycklig hela tiden!" Det ligger något i det. När hösten kommer kan vi vara som vanligt igen och behöver inte ljuga.

Förlåt ..? Hur min semester varit?  Helt otrolig! Den bästa någonsin!!