30 september, 2010

Var kommer egentligen £-tecknet ifrån?

Det finns alltid nya, spännande saker att lära sig om språket. Nyss hittade jag Oxford Dictionaries' frågor och svar om symboler, och bland annat får vi svar på var £-, $- och @-tecknen kommer ifrån. Just £ har jag alltid undrat över, och tänk - det är ett gammaldags L med ett streck i midjan! Sådana vågräta streck, ett eller två, på bokstäver markerar att det är fråga om en förkortning. £ är egentligen en förkortning av latinets libra, en romersk viktenhet. Därför förkortas även den engelska viktenheten pound med lb.

$ kommer från ett handskrivet P, vilket är en förkortning av peso. Och det lodräta strecket betyder att det är en valutasymbol. Vågräta streck för förkortning, lodräta streck för valuta. €-symbolen är alltså en enkel förkortning av euro. Tänk att även symbolers ursprung kan vara så intressant! Ska vi kanske börja med Dagens symbol också?

Dagens ord: likförgiftning

Jag fastnade för det ordet likförgiftning eftersom det gav en lite lustig bild av någon som försöker förgifta en som redan är död. Men riktigt så lustigt var det inte. Tydligen kan man (som levande) bli förgiftad av bakterier från ett lik. Så akta er för närkontakt med döingar!

29 september, 2010

Dagens ord: lornjett

Det är alltid lika roligt när man lär sig ord som man inte visste att man saknade. Jag har flera gånger, i filmer, sett sådana där glasögon som tjusiga damer i obekväma klänningar håller i. Glasögon på en pinne liksom. Och nu vet jag att det heter lornjett!

En stötande person?

Varken ordklass eller ordföljd kan man byta ostraffat. "Kan verka känsligt på stötande personer" läste jag idag på en varningstext. Min fantasi räcker möjligen för att ge mig en bild av en stötande person, även om jag misstänker att den bilden är mer kroppslig än vad det var tänkt. Med tillägget "verka känsligt" dras det hela till ytterligheter som jag inte ens vill fantisera om ...

Prata klarspråk - viktigt åt båda hållen

Ibland är myndighetsspråk så krångligt att myndighetspersonerna själva inte förstår vad de pratar om. Se början av den här lysande Monty Python-sketchen för att se vad jag menar. Sketchen är från 1970 - snacka om att vara före sin tid med klarspråkstänk!

Sedan visar sketchen att det kan vara minst lika viktigt att vara tydlig och rakt på sak även på motsatt sätt. Även pinsamma saker behöver kallas vid sina rätta namn för att undvika missförstånd!

28 september, 2010

Dagens ord: flossa

Ibland har jag använt flossa som ett svengelskt verb för att använda tandtråd (to floss). Inte visste jag att det faktiskt var ett ord som fanns, även om det inte ens är i närheten av tandtrådsanvändningsområdet. En flossa är en luddig vävnad, och ordet är troligen besläktat med fleece enligt min nya, fina etymologiska ordbok.

Typsnittet som alla älskar att hata

Att välja rätt typsnitt till sin text kan ibland vara svårare än att skriva själva texten. Times New Roman är för tråkigt och vanligt, Arial likaså, Courier ser ut som från en gammal skrivmaskin och Webdings (Webdings) passar inte riktigt i en uppsats. När Windows 95 blev vanlig i vanliga människors hem fanns det bara ett typsnitt som var lite annorlunda, som var lite lekfullt, som inte var lika stelt och tråkigt som de jag nyss räknade upp. Du känner nog till namnet på världens mest hatade typsnitt: Comic Sans. Jag ryser nästan lite av obehag bara jag hör namnet. Men typsnittets lediga stil gick hem hos många och det lever kvar, trots att vi i dag kan välja mellan många fler, och många snyggare, typsnitt.

SvD har i dag en väldigt intressant artikel om hur Comic Sans skapades och om hur det hatas så mycket att många människor inte ens kan ta ett brev skrivet i Comic Sans på allvar utan i stället idiotförklarar skribenten. "Någon som skriver officiella uttalanden i Comic Sans borde inte få driva ett NBA-lag" är bara ett smakprov av vad basketklubbsägaren Dan Gilbert utsattes för när han i ett öppet brev skällde ut storstjärnan LeBron James som precis lämnat hans lag Cleveland Cavaliers. Brevet är bortplockat från klubbens webbplats, men här kan du se det.

Riktigt så långt hoppas jag inte att jag skulle sträcka mig i mitt Comic Sans-förakt. Men jag tittar gärna in på webbplatsen Ban Comic Sans (Förbjud Comic Sans) och tittar på bilder av bland annat varningsskyltar som absolut inte borde stå i Comic Sans. Och ett tips: om du just nu sitter och försöker välja typsnitt till din text gör du nog bäst i att stryka Comic Sans från listan!

Gårdagens ord: drapa

För ovanlighetens skull var jag faktiskt aldrig i närheten av en dator igår så därför blir det ett Gårdagens ord igen.

När jag hörde ordet drapa på radion härom dagen tolkade jag det som en negativ recension. Jag tänkte att det var något dräpande liksom; det saknas ju bara ett par prickar. Men nej, det var raka motsatsen! En drapa är ett fornnordiskt ord för en positiv recension, eller lovkväde om man vill vara krånglig.

27 september, 2010

Gillar du svenska eller?

Som språkkonsult i svenska har jag vant mig vid att få svara på frågor om vad jag egentligen arbetar med. Människor vill veta vad jag gör, och för vem. Det är ofta roligt att få berätta om begriplighet och mitt intresse för språk och kommunikation, och om nöjda kunder förstås!

Men häromdagen frågade en kvinna mig med rynkade ögonbryn och spänd röst: "Gillar du svenska eller?". Stämningen i rummet blev nästan lite hotfull. Men jag svarade ärligt och instinktivt: "JAA, det gör jag! Språk är kul! Och svenska tycker jag är allra roligast, eftersom det är det språk jag behärskar bäst. Det språk som jag använder för att uttrycka nyanser, och som jag kan så bra att jag kan hjälpa andra att använda det för att uttrycka nyanser."

Någonstans måste jag ha gjort rätt, för den hotfulla stämningen försvann. Först idag slog det mig, att kanske var det just svenska som var det centrala i frågan? Kanske berodde den tråkiga stämningen när frågan ställdes på att det som diskuterades innan var valresultatet? Ja, jag gillar svenska! Men åh vad gärna jag skulle vara lika duktig på massor av andra språk och därför gilla dem precis lika mycket!

Språkkunskaper är en konkurrensfördel

Igår var det den 26 september och den europeiska språkdagen. EU-kommissionen i Sverige ordnade därför ett halvdagsseminarium i Stockholm idag. Temat var "Språkkunskaper - en konkurrensfördel för företagen?" Alla talarna visade förstås att språkkunskaper är en konkurrensfördel, på flera olika sätt. Som Språkkonsulternas utsände återger jag här kort, och lite längre, vad jag uppfattade som kärnan i dagens seminarium. Läs bara den inledande sammanfattningen, eller hela sammandraget från seminariet.

Sammanfattningsvis blev ungefär detta sagt:
  • Sveriges internationella handel ökar när språkkompetensen ökar.
  • Hög språklig kompetens möjliggör bättre affärer även inom Sverige.
  • Vi måste bli bättre på att använda utlandsföddas språkkompetenser.
  • Om Sverige ska kunna stå sig konkurrensmässigt även i framtiden behöver både myndigheter och företag satsa på språklig utbildning i många olika språk.
  • En god svenska är förutsättningen för en bra översättning, och därmed för en god skriftlig kommunikation mellan Sverige och andra länder.
  • Hög språklig kompetens främjar handel och bidrar starkt till högre välfärd.


May-Ann Ramsay från EU-kommissionen berättade att EU:s språkpolitik ska uppmuntra språkinlärning, främja språklig mångfald, främja integration, främja förbättrade språkkunskaper och främja en sund flerspråkig ekonomi. Det långsiktiga målet är att alla medborgare ska behärska två språk utöver modersmålet. Kommissionen vill därför öka medvetenheten om språkens roll i näringslivet.

Andreas Hatzigeorgiou från Utrikesdepartementet berättade att mer än femtio procent av Sveriges BNP kommer från exporten, och att hinder för en god export idag inte är avgifter och tull utan snarare sådant som bristande marknadskännedom, kulturskillnader och språkskillnader. Goda språkkunskaper underlättar kommunikationen mellan importörer & exportörer och säljare & myndigheter, underlättar för inhämtandet av nödvändig information och deltagandet i nationella och internationella nätverk, samt ökar möjligheten till förtroendeskapande i arbetsprocesserna. Ingenting nytt alltså. Men! Andreas kunde stödja hela sitt resonemang med siffror, vilket ju ofta ger användbara argument. Det finns pengar att tjäna på ökade språkkunskaper! Han berättade också om projektet Kosmopolit för att ta till vara utlandsföddas språkkunskaper.

Lotta Norberg från Företagarna berättade om rapporten "Språkkunskaper ger export" som de släppte idag. I början av september svarade cirka 1300 småföretagare på frågor om export och språkkunskaper. Korrelationen mellan språkkunskaper och exportaffärer var hög. Bara 9 procent hade svarat att de ansåg att främmande språk är ett handelshinder. Lotta ifrågasatte dock om de som inte ansåg att det var ett hinder ens hade prövat att ha internationella affärer.

Lars Karlberg från Utrikesdepartementets språkenhet berättade om en språkinventering som Ulrica Risso gjort av personalens språkkunskaper. Bland många observationer som gjordes var att det måste skapas utrymme för språklig förkovran, tjänstemännen behöver kunna EU-terminologin inom sina verksamhetsområden, kunskapsnivån i engelska behöver höjas, längre språkutbildningar inom kommande behovsspråk behöver finansieras, befintlig språklig kompetens behöver tas till vara bättre och det behövs fler skräddarsydda intensivkurser i engelska, franska, ryska, arabiska och kinesiska. Lars lyfte också fram att svenskan behöver vara bra för att kommunikationen ska kunna fungera bra, likasom för att översättningar ska kunna bli bra. Dessutom pratade han om att självstudiematerial och interaktiva språkutbildningar är ett bra komplement.

Eva-Maria Fahrer från Adfahrer berättade om de språkliga fördelarna hon har haft av att ta emot praktikanter från andra länder genom IAESTE, en internationell organisation för studentutbyte.

Den avslutande paneldebatten rörde sig huvudsakligen om att tyskan förlorat mark som andraspråk i Sverige trots att Tyskland är en av Sveriges största affärspartners, språkutbildningen i högstadiet behöver förbättras, modersmålsundervisningen i alla språk har stor betydelse och lärarna där bör få pedagogisk utbildning, inom språk behövs både bredd och spetskompetens, och utökade språkkunskaper har betydelse även inom Sverige särskilt som ett lokalt bra företagsklimat och bra integration hör ihop.

Kjell Ljungbo från Stockholms universitet berättade också under debatten om sin doktorsavhandling "Language as a Leading Light To Business Cultural Insight". Han berättade att han ungefär konstaterar att för att en affärsman ska lyckas med att göra goda affärer i andra länder behöver han ha god generell kommunikationsförmåga, vara en god retoriker, ha en kulturell nyfikenhet, vara flerspråkig och vara beredd att lära sig landets språk där han vill göra affärer. Om han lär sig landets språk uppnår han kundnärhet, ökad tillit, bättre informationsunderlag, ökad marknadskunskap, en förståelse för media, och genom bland annat detta ökad försäljning och dessutom ökad levnadsstandard för många. I avhandlingen visas alltså att hög språklig kompetens bidrar till hög välfärd!

"Nej, alltså, jag menade inte så..."

Kommer ni ihåg när jag skrev om hur viktigt det är att inte blanda ihop liknande ord som betyder väldigt olika saker? Det har vi nu fått ett väldigt roligt och pinsamt exempel på, skriver SvD. Den franska politikern Rachida Dati, faktiskt Frankrikes före detta justitieminister, uttalade sig om den ekonomiska situationen i landet i en tv-intervju. Dati skulle analysera läget genom att hävda att "med så lite inflation i landet borde investerare inte vänta sig så stor avkastning", men blandade ihop inflation med fellation som låter väldigt likt på franska. En Youtube-hit var född och Dati själv skrattade åt sitt misstag i dag.

Och om du inte vet vad fellation betyder föreslår jag att du läser SvD:s artikel eller slår upp det själv, för det här är en rumsren blogg!

24 september, 2010

Lukta i lukte

Den 13 september skrev Mea Bryntesson om att "höra i höre" i sitt blogginlägg. Idag fick jag ett e-brev med ytterligare en variant av konstruktionen:

" Luktar det verkligen blåbärspaj här, eller luktar jag i lukte på grund av att klockan är 11.15 och magen brummar som en björn?"

Undrar om det finns fler? Känna i känne? Smaka i smake? Frysa i fryse?

I universum pratar alla engelska

Jag såg en dålig science fiction på tv igår. Vad jag förstod var det inte några som var från jorden alls. Med viss reservation för att jag missförstått något - filmen fick inte direkt min odelade uppmärksamhet. Men en sak är jag helt säker på: både de som invaderade, de som invaderades och de som hamnade i kläm däremellan pratade engelska.

Ikväll visas Stargate Atlantis på tv, en film som bygger på tvserien med samma namn. I tvserien kliver de in i sin stjärnport och landar på främmande planeter. Oavsett vilka som bor där och hur utvecklade samhällena är pratar alla de möter - just det! - engelska.

De må slåss mycket i universum, men språkförbistring är alltså ett problem som bara finns här på jorden! :-)

Dagens ord: gryningsräd

Som företagare verkar det lite jobbigt med en gryningsräd. Det är nämligen det mycket talande uttrycket för när Konkurrensverket klockan sex på morgonen kommer och knackar på dörren för att kolla dina papper. Det ska dock sägas att de bara utför gryningsräder om de misstänker att du gjort riktigt fula saker enligt konkurrenslagen. Så om du sköter dig som du ska och försöker undvika karteller, så kan du antagligen fortsätta sova lugnt ända till klockan ringer vid fem över sex eller så.

23 september, 2010

Dagens ord: sluka

Jag har inte blivit helt gaggig, jag vet vad verbet sluka betyder. Men idag har jag upptäckt att sluka även finns som substantiv: en sluka. Enligt SAOL är detta ett "hål där vatten rinner ned under jordytan".

Tydligt och konkret kan tyckas, men jag känner mig ändå lite mer förvirrad än jag känner mig klok kring dessa slukor. Vad menas med jordytan? Är det lagret med jord, är det själva ytan, är det jordskorpan? Och när blir egentligen en grop ett hål?

22 september, 2010

Fynda en tröja på bloppis

Jag lärde mig ett helt nytt ord när jag läste nyheter på DN.se idag. Bloppis, en sammanslagning av blogg och loppis. Modebloggare som lessnat på sina kläder lägger helt enkelt upp inlägg om att de är till salu. Smart, med tanke på att bloggens trogna läsare förstås redan gillar bloggarens stil. Varför gå över ån för att sälja en tröja?

Enligt artikeln på DN.se kom bloppisar redan 2007, men "nu börjar fenomenet också attrahera allmänheten". Hade jag hört talas om det tidigare hade jag nog redan varit intresserad!

Dagens ord: sarv

När jag skrev högskoleprovet, nån gång på stenåldern, minns jag att ordet vaja (substantivet) fanns med på orddelen. Jag kunde inte ordet då men chansade rätt på att det betydde renko. Idag har jag också fått lära mig vad en rentjur kallas: sarv. För den högskoleprovsinriktade kan jag tipsa om att även ackja (rensläde) har förekommit; ordnissarna verkar gilla det samiska.

21 september, 2010

Dagens ord: fennomani

Bara för att jag inte är fennoman betyder det inte att jag inte gillar finska.

Fennomani innebär att man ivrar för det rent finska i Finland och vill främja enbart det finskspråkiga Finland. Motsatsen är en svekoman, som lobbar för det svenskspråkiga Finland.

Hade valresultatet blivit annorlunda om ...

... riksdagspartiernas nyhetsbrev hade varit bättre under valrörelsen? Ja, det vet vi inte bestämt. Men vi vet att nyhetsbreven lämnade en hel del att önska när det gäller läsbarhet och användbarhet. Språkkonsulterna har gjort en analys. Läs rapporten på vår webbplats.

20 september, 2010

Dagens ord: pleonasm

En pleonasm är ett överflödigt ord, som när man säger "backa baklänges" eller "en människoätande kannibal". Det blir helt enkelt lite tårta på tårta av det hela.

Och kommer ni ihåg vad abakus betydde nu då? Eller kampanil? Vem vet när man kan få användning för det. Kanske på nästa högskoleprov?

17 september, 2010

Dagens ord: närig

Nu har jag hittat en ny allmänbildningskälla! Jag har en hel hög med gamla nummer av Språktidningen som jag inte hunnit läsa, och längst bak i dessa finns Ordförrådet som liknar orddelen i högskoleprovet. Där ska man alltså gissa (eller kunna) vad en rad ord betyder med hjälp utav fem alternativ. Där hittade jag idag ordet närig som tydligen betyder snål. Eller som SAOL uttrycker det "mån om förtjänsten"...

Gårdagens ord: grovna

Eftersom mitt internet strejkade igår kommer här dagens ord en dag för sent.

Ibland hittar vi ju på ord för att fylla luckor i språket, som till exempel höre, men ibland visar det sig att språket faktiskt har en fyllning till en lucka man trodde fanns. Min nya hobby efter mitt nyårslöfte har blivit att bläddra i SAOL och igår blev jag mäkta förvånad när jag trillade över ordet grovna. Vi behöver alltså inte använda långa, tunga uttryck som "stammen har blivit grövre och grövre", när vi har det smidiga "stammen har grovnat". Det är nästan en språklig revolution! =)

16 september, 2010

Fika är ett av Sveriges viktigaste ord

Läste du blogginlägget igår om svengelska? Jag pratade senare med en vän som arbetar på en stor internationell koncern om svengelska och fika. Han berättade att när de hade kollegor från andra länder på besök lärde de sig i huvudsak tre ord på svenska: fika, hej, tack. I nämnd ordning. Fika är nämligen en näst intill helig vana, där man inte bara inmundigar något och har trevligt, utan där man också knyter kontakter och är kreativa tillsammans. Några av världens mest lukrativa idéer har kläckts i fikarum hävdade min vän bestämt.

Då kom jag att tänka på den svenska föräldraledigheten faktiskt. Jag vet många barn som mycket tidigt lärt sig just ordet fika. En femåring förklarade för mig en gång vad fika är: "du vet när man är flera som äter mellis och man får något man gillar att äta eller dricka och alla pratar och har mysigt liksom". Jag tycker att båda definitionerna på fika, den internationella koncernens och femåringens, fungerar lika bra. Det är faktiskt nästan så att fika är något ännu mer än så ...

Inbyggd kom-ihåg-lapp

Den här lilla nyheten fick mig att le. Det är en 10 veckor gammal brittisk kattunge vars strimmiga päls på ett ställe bildar ordet cat. Titta på bilderna i artikeln för att själv avgöra hur tydligt du ser ordet! Själv undrar jag vad ägarna hade sagt om det i stället hade stått dog.

Ett par roliga små historier om strimmiga katters karäkteristiska M i pannan får vi också om vi läser artikeln till bilderna. Den ena historien förtäljer att jungfru Maria taggade en katt med sin initial som tack för att den lade sig bredvid Jesusbarnet och värmde honom. Den andra att profeten Mohammed hade en strimmig katt som räddade hans liv genom att döda en lömsk orm. M:et i pannan symboliserar att Mohammed efter den händelsen rankar strimmiga katter mycket högt. Ta lärdom av detta: det är bara ok att klottra sina initialer på djur om man råkar vara en viktig person inom en världsreligion! Jag har förvisso klottrat ner alla världens zebror med min initial, men säg det inte till någon.

15 september, 2010

"If nothing is done, the Danish society will collapse"

Det skämtas ofta om att danskan är så grötig och svår att förstå. Men för danskarna själva är det visst inget skämt, utan ett allvarligt samhällsproblem. Se denna gripande dokumentär om hur det danska språket hotar det danska samhället!

http://www.youtube.com/watch?v=s-mOy8VUEBk

Svengelska kan vara helt rätt!

Företaget Jede, som säljer och hyr ut kaffeautomater, har utlyst en tävling. Du kan skicka in en bild på fikarummet på ditt jobb och vinna vad någon skulle kunna frestas att med dagens slang kalla pimpning av fikarummet. Men i Jedes tävling är det Simon och Thomas som kommer och gör om fikarummet, kända från olika inredningsprogram på tv, nu senast Sveriges fulaste hem. Simon är engelsman, och Thomas är svensk. De blandar språken rätt mycket när de pratar. Därför blir det på något udda vis helt rätt för mig som sett flera av deras olika program när Jede visar en bild på killarna och skriver: "Fantastic tävling! We fix your fikarum!"

Dagens ord: druvbörd

Ingrid berättade härom kvällen att hon stött på ordet druvbörd i en rubrik och inte velat läsa artikeln för att ordet lät så läbbigt. Men läbbighet är inget som avskräcker Mea Bryntesson!

Det verkar finnas ett par olika typer av druvbörd och i sin helhet är det aningens mer avancerat än jag hunnit sätta mig in i. Väldigt förenklat är det en graviditet utan något foster. Det verkar hemskt jobbigt eftersom man kan få alla symptom kopplade till graviditet, magen växer och ett graviditetstest visar att man är gravid. Men istället för ett foster är det alltså små vätskefyllda blåsor som växer i livmodern.

Okej, lite läbbigt var det. Nu kommer jag ju alltid att vara lite nervös för detta fast det bara är en halv procents risk ungefär. Imorgon lovar jag att välja ett trevligare ord.


14 september, 2010

Dagens ord: faktoid

Faktoid är ett ganska roligt ord. Det är ett faktum som inte är sant - vilket är en motsägelse i sig. Det handlar alltså om sådant som många tror är sant men som alltså inte är det.

Som allmänbildningsbonus fick jag reda på några intressanta faktoider när jag slog upp ordet på Wikipedia. Finland tar tydligen inte bara in två invandrare per år, och kossor går inte att välta i sömnen. Vem visste att vi inte bara använder 10 % av våra hjärnor? Ättestupor är en myt och våra förfäder knuffade inte sina åldringar över kanten. Den sista faktoiden var extra förvånande för mig eftersom jag kommer från en ort som faktiskt har en ättestupa, och jag vill bestämt minnas att vi gjorde skolutflykter dit och matades med ättestupemyten av våra lärare.

En faktoid vars faktoidstatus jag dock måste ifrågasätta är påståendet att kvinnor inte skulle ha bättre simultanförmåga än män. Oavsett om det är ett faktum eller en faktoid tänker jag fortsätta hålla det för sant tills jag blivit (be)visad motsatsen.

13 september, 2010

Default value, thank you

Jag slänger ibland in default framför vissa ord. Det händer inte vansinnigt ofta, men hyffsat. Min defaultfrukost är till exempel havregrynsgröt. Defaultdestintitonen efter jobbet brukar oftast vara Västerort - ibland gymmet när jag lägger den hurtiga Jane Fonda-sidan till.

Default betyder egentligen "försummelse, brist" men förklaras ofta med "standardvärde" eller "grundvärde", vilket jag i något överförd betydelse brukar använda ordet till. Och så här i valtider kan man ju definitivt skönja en hel del defaultinställningar. Att Alliansen bara vill sänka skatterna till exempel, eller att De rödgröna inte gör annat än klandrar de borgerliga partierna för egoism och plånbokstänk.

För att lyfta det hela till en lite högre nivå kan man ju säga att svenskarnas defaultord måste vara tack. Vi tackar även när vi inte har något att tacka för. Tack! säger vi när vi betalt för ett par dyra skor och får växel tillbaka. Tack! säger vi när vi avslutar samtalet med telefonförsäljaren klockan nio en söndagkväll. Tack, tack, tack.

Defaultslutet för det här inlägget blir kort och gott ett tack och hej.

Ungmoget

Jag stötte häromdagen på ett ord som förbryllade mig, nämligen ungmoget. Det är en norrländsk företeelse har jag förstått. Ungmogen dans är när dansbanden gör om modernare musik till dansvänligare låtar som passar för pardans. Många som går dit och dansar har träningskläder och vattenflaska och betraktar dansen som ett roligt träningspass. Jag skulle välkomna att någon erbjöd ungmoget i trakterna där jag bor. För visst låter det som ett ovanligt kul sätt att göra av med lite av sin extravikt?

Dagens ord: höre

Idag har jag inte lärt mig ett nytt ord men jag har lärt mig nya omständigheter kring ett uttryck jag länge funderat på. När man "ser" något som inte är där ser man i syne, men när man "hör" ett ljud som inte finns då? Enligt Språkrådet kan man säga "höra i höre", men höre finns inte med i Saol vilket syne faktiskt gör. I en diskussionstråd från 2005 hittade jag en hänvisning till en frågespalt i Hallands nyheter där just denna fråga ställts. Där ska Claes Garlén på Språknämnden (som det hette då) ha sagt att "höra i höre" går bra i skämtsamma sammanhang men om man vill vara seriös "så finns det inget enklare att säga än hörselhallucination".

Jag går nog ändå på Språkrådets aktuella linje och ger "höra i höre" en chans. Eller vad säger du?

Skriv tydligt - annars behöver inte folk betala

Vikten av ett vårdat, enkelt och begripligt myndighetsspråk motiveras oftast med att det är en demokratisk rättighet för medborgare att förstå sina rättigheter och skyldigheter. Men för myndigheter kan det handla om att spara tid och pengar. Det vittnar en händelse i Köping om. En person fick brev om vite från kommunens miljönämnd, men personen tog brevet till Miljödomstolen eftersom det inte gick att förstå. Så här hade kommunen formulerat sig:
Om ett föreläggande finns på fastigheten gällande att åtgärda sitt avlopp är det föreläggandets slutdatum som gäller oaktat tillståndets giltighet.

Säkert glasklart för en byråkrat på kommunen. Men för stackaren som fick hem det i brevlådan? Nej, verkligen inte. Miljödomstolen, med stöd av språklagen, höll med om att språket inte var tillräckligt begripligt, och personen slapp betala vite. Språkrådet tror att vi kommer att få se fler liknande anmälningar med hänvisning till språklagen. Men här på Språkkonsulterna vet vi precis hur myndigheter kan slippa sådana här onödiga och tidskrävande händelser: gör en klarspråkssatsning med hjälp av språkkonsulter!

12 september, 2010

Dagens ord: kampanil


Idag trillade jag över ordet kampanil [-i´l] som betyder klocktorn och ofta syftar på ett fristående torn en bit ifrån en kyrka. Enligt Wikipedia ska lutande tornet i Pisa vara en kampanil.

Språkbråk i Finland

Politik kan göra de flesta frågor infekterade. IFinland debatterar man just nu finlandsvenskans ställning. Statsminister Mari Kiviniemi vill göra en ny tolkning av Finlands grundlag, och som argument har hon att det inte är rätt att rätten till service på svenska ska väga tyngre än andra regionalpolitiska argument. Drygt fem procent av Finlands befolkning har finlandssvenska som första språk. Denna nationella minoritet känner sig nu utsatta för det hårdaste angreppet på årtionden. Följ språkbråket exempelvis på Hufvudstadsbladet eller Dagens Nyheter. Vill du läsa mer om finlandssvenskan kan du läsa den här intressanta artikeln på Svenska Dagbladets webbplats, eller titta på den finska språkmyndighetens sida Forskningscentralen för de inhemska språken.

11 september, 2010

Dagens ord: patt

Dagens ord är schacktermen patt. Eventuella schackentusiaster får rätta mig om jag har fattat fel, men det ska vara en ställning där personen vars tur det är inte kan göra sitt drag utan att försätta sig själv i matt. Det fina i kråksången är att det då blir oavgjort (remi), fastän den andra spelaren uppenbarligen låg ganska bra till för segern.

Att spara tid i kommunikationen

Igår stod jag i en fullpackad spårvagn som segade sig fram genom trafiken. Gymnasiekillen som stod bredvid mig blev mer och mer irriterad över förseningen och påpekade för sin vän att "det är 4 min kvar nu! 4 min!". Just det, han sa min. Inte minuter. Jag och mitt sällskap hade rätt svårt att hålla oss för skratt.

Djuphavsfunderingar

Vad heter egentligen manliga sjöjungfrur? Sjömän kan de ju inte heta och om det hetat sjösvenner skulle väl tjejerna hetat sjögussar? :)

10 september, 2010

En vetenskaplig undersökning av användningen av ordet gurkmajonnäs

Stockholms universitets Lingvistbloggen blandar gärna allvarliga inlägg med inte fullt så allvarliga inlägg. Mikael Parkvall gjorde nyligen en spännande kartläggning av var i landet man använder vilka ord om olika typer av skräpmat. Var säger man till exempel gurkmajonnäs och var säger man majonnäsgurka? Själv hade jag ingen aning om att varianten majonnäsgurka ens fanns, så jag tyckte att det både var roligt och allmänbildande att spana in Parkvalls snygga kartor. Läs inlägget för att lära dig hur man säger lakrits, choklad och folköl i olika delar av landet! Det är ju ovärderlig kunskap om man ska ut på Sverigeresa och inte vill se ut som ett fån när man blir erbjuden en huggare.

Dagens ord: abakus

Till premiären av Dagens ord tänkte jag att det var lika bra att börja från början och ta det första ordet i SAOL som jag inte kan. Det landade redan på nummer sju i ordningen: abakus [ab'-]. Jag vet numera att en abakus är en kulram.

Nyårslöfte i september

Varje natt den 31 december avger man de där livsomvälvande löftena som man hoppas, hoppas att man ska kunna hålla i alla fall första kvartalet. Jag har nu gett mig själv ett sådant löfte denna den 10 september: jag ska lära mig ett nytt ord varje dag. Och jag ska dela med mig av mina kunskaper här.

Så om du ska skriva högskoleprovet i oktober så har du mitt vallöfte på att du kommer att klara orddelen bättre om du följer mina inlägg. Och om du inte ska skriva högskoleprovet så borde du följa med ändå för allmänbildningens skull - alla ska med!

Och du! Mejla gärna förslag på ord som jag borde lära mig om jag inte kan dem: mea.bryntesson@sprakkonsulterna.se

09 september, 2010

Affect or effect?

På alla språk finns det ord som ofta blandas ihop, trots att de egentligen har väldigt olika betydelse. Men de är helt enkelt så lika att många blandar ihop dem ändå. Ett roligt och känt svenskt exempel är fotbollstränaren Rolf Zetterlunds "lönen kommer radioaktivt" (han menade förstås retroaktivt).

Om du vill lära dig några engelska ord du ska akta dig för att blanda ihop kan du spana in Merriam-Websters fina Top 10 Commonly Confused Words. Det finns två topplistor uppe just nu, så håll utkik efter fler!

Våra folkliga politiker

I morse fick jag tillfälle att baxna hemma i tv-soffan. Thomas Östros visade sig nämligen så vältalig att han använde ordet falsarier minst två gånger i en uppskattningsvis 5-10 minuter lång debatt mot Anders Borg. Inte sådär superfolkligt, va?

08 september, 2010

Älgen älgade älgigt

Finns det något verb jag älskar så är det älga. Det är så underbart målande att jag ler varje gång jag hör eller ser det. Jag kan verkligen se de stora klumpiga älgliknande kliven framför mig.

Men trots att vi oftast använder verbet om människors rörelser så finns det ingen tvekan om att det är en älg, och inte en människa, som följande rubrik handlar om:

Älgade in genom glasruta på apoteket

Och trots att apoteksäventyret slutade riktigt illa för älgen så blir jag glad av rubriksättarens finurliga sätt att berätta att en älg kastat sig genom en glasruta. Jag behöver inte ens läsa notisen för att förstå att det är det som har hänt, trots att det inte står att det är just en älg som har älgat. Visst är det kul hur språket fungerar?

07 september, 2010

Är bara kvinnor surpuppiga?

Det har kommit till min kännedom att "surpuppa" enligt ordboksdefinitionen främst används om kvinnor. För mig var detta helt nytt - jag har alltid surpuppsuppkallat folk helt utan tanke på könstillhörighet. Och jag undrar om jag verkligen är ensam om detta. Eller har även ni andra därute reserverat surpuppa för kvinnor, och säger ni som, Ingrid, surkalsong om män?

Men inte nog med att jag fått ett användnings-aha i dag. Som de språknördar vi är här på kontoret så snöade vi ju in på ordet surpuppa och hamnade till slut i en etymologisk ordbok. Där fick vi lära oss att ordet puppa förutom inlindad insektsbebis även betyder "liten flicka" eller "docka", och att insektsbetydelsen antagligen kommer av att det ser ut som ett lindebarn.

Så det må väl vara hänt att den ursprungliga betydelsen av surpuppa varit kopplat till kvinnor, men jag tänker då fortsätta lobba för en betydelsevidgning. Är ni med mig? Alla ska med!

Tremänning, syssling, andrakusin?

På kontoret idag pratade vi om våra semestrar, och då pratade jag förstås om min tremänning som jag varit och hälsat på. Mea frågade genast "menar du syssling då?" och det gjorde jag ju. Men hon såg fortfarande en smula fundersam ut. Tänk att vi använder så olika ord för samma släktskap, och tänk att vi ändå inte riktigt har kläm på vad det är för typ av släktskap! Kan det vara för att vi i Sverige inte längre fäster så stor vikt vid släktskap när det börjar bli så pass avlägset, utan mest bryr oss om den närmaste kretsen? Eller kan det ha att göra med ordens diffusa betydelse? Syssling betydde ursprungligen systerbarn i förhållande till systerbarn. Tremänning betyder egentligen bara släkting i tredje led.

Ännu mer förvirrande blir det väl när jag tar upp det faktum att min tremänning själv ibland kallar oss för andrakusiner. Det heter nämligen second cousin på engelska, som han talar till vardags. Istället för att förvirra med syssling hit och brylling dit räknar man på engelska i vilket led man är kusin: första, andra, tredje och så vidare. Uttrycket andrakusin finns även på svenska, men enligt Wikipedia används det främst i Tornedalen. Min tremänning kommer från Skåne.

Om du vill ha lite mer klarhet i vad det finns för olika ord för tremänning och var i landet de används kan du läsa kusin-artikeln på Wikipedia. Där har jag fått lära mig att jag och min tremänning även är a-kusiner, nästkusiner och småkusiner. Finns det fler ord? Vad använder du för ord om det här släktskapet?

Uppdatering: Efter lite mer grävande journalistik upptäckte jag att en skämtsam benämning om sexmänning är trassling. Uppenbarligen blir det ju rätt trassligt efter bara tre led, så vid sex led är trasslingen definitivt ett faktum!

06 september, 2010

Palt låter palten

Just nu tänker jag mycket på onomatopoetiska ord. Särskilt mycket tänker jag på ordet palt. Palt som i pitepalt, inte som i harpalt. Är det onomatopoetiskt, tror ni?

"Palt, palt" säger det i alla fall om klumparna när de puttrar runt i kastrullen. "Palt!" dunsar en ner på min tallrik. "Palt" suckar min mage (självklart med ett tjockt norrländskt l i mitten) när jag ätit minst en för mycket.

Göran 4 prez

Jag vill inte göra narr av Göran Hägglund på något sätt. Jag vill inte göra Pratbubblor till en politisk blogg. Jag vet bara att Kristdemokraterna bjöd mig på dagens största skratt. Och allt de gjorde var att använda två utropstecken.

02 september, 2010

Villkor är svåra världen över

Just nu håller Språkkonsulterna på att bearbeta villkor för betaltjänster, bl.a. bankkort. De är lite snåriga, men svenska villkor har gott sällskap av villkorstexter runt om i världen. Här är ett klipp från Texas.Video: Consumers try in vain to read credit card agreements

Världens största korrekturfel?

Jag var precis i New York på semester, och som den turist jag var tittade jag på och fotade precis allt. Bland annat den berömda byggnaden till högsta domstolen i USA:

Medan jag stod och beundrade den pampiga byggnaden rusade en ung kille fram till mig och sa "Excuse me, did you know that there is a typo up there? It says the true administration, but it's supposed to say the due administration. Google it!" Sedan rusade han iväg igen.

Jag trodde förstås att det var något skämt som killen och hans kompisar hade för sig, kanske en utmaning för en svensexa. Det lät nämligen som att de räknade samman hur många de hade varit fram till. Men nu när jag satt och gick igenom mina semesterbilder kunde jag inte låta bli att kolla upp om han trots allt hade rätt - och det hade han! Inskriptionen citerar George Washington och citatet kommer från ett brev han skrev 1789. Titta också på det här nyhetsinslaget. Kan det vara världens största korrekturfel tro?

01 september, 2010

Det är noga med bindestrecket

I en artikel i Ny Teknik idag berättar reportern om hur Skatteverket gjorde en hel hoper slarvfel när de tog över folkbokföringsuppdraget från församlingarna 1991. Alla data fördes över manuellt och det satt alltså en massa skatteverkare och knackade in alla namn i ett datasystem. Naturligtvis måste det bli en viss procent fel i en sådan process och massor med folk förlorade bindestreck och annat på kuppen.

Men att få sitt namn rättstavat är en mycket viktig del för identiteten och nu lämnar Skatteverket tillbaka förlorade bindestreck, bokstäver och annat. Om man hör av sig till Skatteverket går de tillbaka till de gamla personakterna och ser hur namnet stavades på de gamla korten och så ger de upprättelse.