31 oktober, 2013

Legendar eller legend?

En av racingens legendarer, skrev DN sport häromdagen och min språkkänsla studsar en aning. Men efter en liten undersökning av vad auktoriteterna säger om saken inser jag att jag måste tukta min språkkänsla: En legend är oftast en berättelse, även om det är ganska vanligt att använda om personer också. En legendar är dock alltid och endast en person.

Legendar visar sig också vara sportjournalisternas älskling - när jag googlar dominerar sportreferaten träfflistan. Så om man vill bli legendarisk är det klokt att satsa på en sport och inte på mytbildande eller mystiska handlingar.

23 oktober, 2013

Att driva (språk)projekt

I fredags hade språkkonsulternas yrkesförening Ess (Examinerade språkkonsulter i svenska) sin årliga konferens. Temat var Att driva språkprojekt. Talare från både offentlig och privat sektor berättade om olika projekt de hade genomfört, de flesta med inriktning på klarspråk. Som språknörd tyckte jag förstås det var intressant nog, men det slog mig också att det fanns många lärdomar att dra som går att ta med sig till andra sammanhang.

Effektivt samarbete gav digert resultat
En av presentationerna handlade om projektet Att skriva bättre – ett samarbete mellan tolv myndigheter. Projektet genomfördes hösten 2012, och gick ut på att skapa en webbaserad utbildning i klarspråk. Språkrådets Ingrid Olsson och Annette Holm från Transportstyrelsen berättade om det tidspressade och effektiva arbetet där projektgruppen på tre månader skapade inte mindre än 10 olika utbildningar för statliga tjänstemän! De utgick ifrån en intern skrivutbildning som Försäkringskassan hade tagit fram, och utformade dels en neutral utbildning att lägga på Språkrådets webbplats, dels myndighetsspecifika versioner till de inblandade parterna. Om du vill se hur det blev kan du testa utbildningen Att skriva bättre hos Språkrådet.

Efter att projektet avslutades har samtliga inblandade rapporterat att de är nöjda med resultatet. Tusentals tjänstemän har idag gjort utbildningen och fler blir de. En succé, kort och gott! Nyckeln till just det här projektets framgångar verkar, i min mening, ha varit intensivt arbete, korta beslutsvägar och ett bra samarbete i projektgruppen. Låter som ett framgångspaket för projekt i allmänhet, eller hur?

Är projekt verkligen rätt arbetsmetod?
Ett annat av konferensbidragen hade titeln Ett lyckat klarspråksprojekt kan inte vara ett projekt. Med den lite tillspetsade formuleringen menade föredragshållarna Emilia Emtell och Annika Stenberg att man måste jobba kontinuerligt med klarspråk; det är inget man blir klar med och kan "bocka av". Det ligger mycket sanning i det. Även om en språkvårdsinsats ofta börjar som ett projekt, och därmed har en tydlig början och slut, så måste tanken finnas kvar och hållas levande inom organisationen. Det gäller förmodligen inte heller bara klarspråksprojekt, utan i de flesta sammanhang där man vill få till en förändring med bestående resultat.

Slutsatsen då ...
Det kan tyckas motsägelsefullt, det jag beskrivit. Å ena sidan ett lyckat språkprojekt, å andra sidan tanken att något sådant inte är möjligt. Men det är egentligen inte konstigare än så här: projekt är inte en dålig arbetsform, men måste organiseras klokt för ge resultat (och inte bli en tidstjuv). Och projektresultaten måste alltid förvaltas för att ge långsiktig effekt. Det gäller klarspråk, det gäller allt.


17 oktober, 2013

Hur bör vi vårda språket?

Vi språkkonsulter har språket som arbete, men vi kanske ändå inte stannar upp och funderar på vad det egentligen innebär att "vårda språket" och hur man bäst kan göra det. Vi borde alltid rekommendera friskvård.

Vårda det sjuka till liten nytta

Uttrycket språkvård kan ju föra tankarna till sjukvård och vårdplatser, och det skulle signalera att vi rycker ut när något blivit sjukt i språket på en myndighet eller när ett företag drabbats av epidemisk substantivsjuka, komplex syntax eller elakartad passiv ordbildning. Och visst kan det vara så ibland. Då får man konstatera hur sjukdomsbilden är och göra punktinsatser (!) som kan råda bot på de värsta akuta symptomen. Nog kan det hjälpa för stunden, men om språket är svårt drabbat och tillståndet har blivit kroniskt, så kan vården bli närmast palliativ (vård i språkets slutskede).

Friskvård fungerar bättre!

Så mycket bättre det då är att friskvårda språket! Att få se till språkets hälsotillstånd i ett brett perspektiv. Föreslå insatser som effektivt motverkar det sjukliga på ett tidigt stadium och värnar och uppmuntrar det friska och sunda. Att ordinera språklig motion, nyttig kost och en i övrigt hälsosam språkstil. Att varna för osunda beteenden som kan ge dålig språkhälsa på sikt, så att det aldrig inträffar.

Ja, vi språkkonsulter vill vara alla skribenters personliga tränare, så att de kan gå från klarhet till klarhet.

14 oktober, 2013

Bildrebus nummer 2

Här kommer del två i vår serie med bildrebusar. Den här gången söker vi två lösningar:

1. Ett sammansatt ord, vars första led har flera olika betydelser (den ena är synlig i bilden). 
2. Ett flerordsuttryck, som i sin vanligaste användning är bildligt (men som här har tolkats bokstavligt).


10 oktober, 2013

Ny eller gammal tågordning?

"Nu gäller en ny tågordning." "I god tågordning"  "Har du tågordningen för talen?" Ja, man kan verkligen undra varför vi blandar in tåg när vi pratar om ordningsföljden på saker och ritualer. Jag har haft en vag bild av att tåget har en fast ordning på sina vagnar och att de inte alltid följer en kronologi och att uttrycket kommer sig därifrån. Men i dag hörde jag några på perrongen prata om tågordning och beslutade att ta reda på fakta.

Etymologi

Svensk modelljärnvägswiki gav svaret: En tågordning är klarerarens (stinsens) verktyg – en karta över en stations alla rörelser en dag. Så jag lärde något nytt!

Frasen i bruk

Men se där! Det intressanta runt tågordning tog inte slut med det. Nu när jag skrev blogginlägget kom en (betydligt) yngre kollega och sa att hon aldrig använder uttrycket tågordning. Är det möjligen ett generationsuttryck som börjar bli passé?