30 juni, 2014

Pratbubblor tar sommarlov

Pratbubblor går på sommarlov! Det betyder att det troligen inte kommer dyka upp några nya inlägg här i juli. Men vi är tillbaka som vanligt i augusti, med alla våra språkliga betraktelser från semestern. (Själv ska jag till Danmark vilket bådar för en del språkförbistring...)

Du som får abstinensbesvär kan alltid ta en titt i bloggens arkiv, där finns mycket kul att välja på! Du kan gå tillbaka månadsvis eller bläddra bland våra etiketter. Där finns allt från anglifiering och användbarhet till mat och metaforer. 


Pst... Språkkonsulternas kontor är bemannat hela sommaren - du hittar oss som vanligt via vår webbplats.

28 juni, 2014

Åland, Äland och Öland

Åland och Öland är ju välkända geografiska platser för de flesta, men idag lärde jag mig att det också finns ett Äland. Det är en liten ort utanför Härnösand som inte gör så mycket väsen av sig. Men jag tycker att det fyller en viktig funktion eftersom som det gör ramsan komplett: Åland, Äland och Öland.

25 juni, 2014

Obs att språket förändras

En observant vän kom till mig förra veckan med en språkfråga. Hen hade varit på konsert på Gröna Lund, och sett följande meddelande på en skylt:
"OBS ATT ECLIPSE ÄR STÄNGD UNDER KONSERTEN".
(Eclipse är en åkattraktion, om någon undrar.)

Min vän reagerade på formuleringen och undrade - är inte det här slang? Att skriva "Obs att", alltså?
"OBS! ECLIPSE ÄR STÄNGD..." hade väl varit vanligare att skriva?

Jo, det är sant, sa jag, att "Obs!" oftare används som en interjektion, med utropstecken och en huvudsats efter (Eclipse är stängd, Manlig personal kan förekomma i omklädningsrummet etc). Men obs är ursprungligen en förkortning för observera. Och det är ju helt grammatiskt korrekt att skriva "Observera att åkattraktionen är stängd." I förkortad form bör det dock skrivas med punkt efter, som är brukligt med avbrytningsförkortningar: "Obs. att Eclipse är stängd."

Jag misstänker dock att vi är många som inte läser ut det förkortade "obs" i huvudet, utan betraktar det som ett eget ord. Det är alltså lite av en språklig kameleont som kan ta olika roller i en sats. Det här har även Språkrådet tagit upp i sin frågelåda.

En lustig detalj i sammanhanget är att både min vän och jag själva använder "obs att" på det här nya (?) sättet, inte minst på Twitter (kanske i analogi med det Twitter-typiska "dock att", en grammatisk konstruktion som blivit vanlig för att spara tecken). Men när formuleringen börjar dyka upp i mer officiella sammanhang, och utanför internet, reagerar vi på det – just för att vi börjat förknippa det med vårt eget "digitala" språk.

Hur använder du obs? Skulle du ha reagerat på skylten?

19 juni, 2014

Tala så folk förstår - ett medvetet grepp som går att mäta

Inför valet i höst analyseras partierna och partiledarna på alla möjliga vis. En av alla dessa är statsvetaren Anders Sundell, som har gjort en intressant kvantitativ språkanalys av partiledarnas vokabulär i riksdagsdebatter. Vem använder flest antal unika ord? Vem varierar ordförrådet minst? Läs mer om hans undersökning på DN.se. Efter att ha tittat på 5000 ord från varje talare under partiledardebatter i riksdagen kan han konstatera att Annie Lööf (C) varierar ordförrådet mest medan Jimmie Åkesson (SD) gör det minst. Men det skiljer inte mycket åt!

Det är förstås svårt att dra slutsatser från en sådan begränsad undersökning, så det blir betydligt intressantare när Sundell utökar undersökningen till alla partiledare sedan inför valet 1998. Då går det faktiskt att se mönster. De partier som varierar ordförrådet minst är Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, medan Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet varierar det mest. Eftersom Mona Sahlin, den som varierar ordförrådet minst av alla, gärna framhåller att hon talar så att vanligt folk förstår och även har fått bra betyg på just den punkten i valundersökningar, så går det att tänka sig att politiker på vänsterkanten håller sig till ett begripligare språk som ett medvetet retoriskt grepp. Det är intressant att det går att se sådana mönster i en sådan här enkel kvantitativ analys!

Språk är makt och maktspråk är en viktig del av politikernas arbete. Det ska bli intressant att se hur de använder språket inför valet i höst.

18 juni, 2014

Nu blir det bildrebus!

Nu kör vi igång eftermiddagen med en bildrebus! Vad föreställer det här?

Jag som skriver heter Sofie och är Språkkonsulternas nya praktikant. Hej hej!

17 juni, 2014

Språkrådets analys av språksituationen i Sverige

Den 28 maj publicerades Språkrådets årliga analys av språksituationen i Sverige. Rapporten är med sina 82 sidor en tillbakablick på året som varit för det svenska språket, det svenska teckenspråket och de nationella minoritetsspråken. I det här blogginlägget kommer jag att kort ta upp tre saker från 2013.

Språklagen under 2013
I rapporten berättar Språkrådet bland annat om hur språklagen tillämpats under 2013. JO tog emot tre anmälningar som alla rörde paragraf 11, eller klarspråksparagrafen som den ibland kallas. Två av anmälningarna rörde Skolverkets kursplaner, medan den tredje var när vi anmälde Patent- och registreringsverket (PRV) för att de använde för krångligt språk i ett beslut. JO valde att inte pröva något av ärendena.

Språkrådet och Google – Ogooglebart
I kapitel 3 kan man läsa om konflikten mellan Språkrådet och Google om ordet ogooglebart. Ordet förekom på Språkrådets nyordslista för 2012 och definition var ’som inte går att hitta på webben med en sökmotor’. Google kontaktade Språkrådet och ville att de skulle ändra definitionen till ’när man inte kan finna informationen man söker i sökmotorn Google’ och att det dessutom skulle framgå att Google är ett registrerat varumärke.

Språkrådet gick med på att ändra definitionen till ’när man inte kan finna informationen man söker (vilket normalt sker med den i Sverige dominerande sökmotorn Google)’ och att lägga till en text som angav att listan kunde innehålla ord som är skyddade varumärken. Google var inte nöjd med denna kompromiss, utan stod fast vid att deras formulering skulle användas. Detta ledde till att Språkrådet istället tog bort ordet från nyordslistan helt och hållet. Hela konflikten gav upphov till en hetsig diskussion i Sverige som dessutom märktes utomlands.

Samiska syns mer i samhället
Enligt rapporten blir samiskan allt mer synligt i samhället, vilket är oerhört glädjande. En bidragande orsak tros vara att det sätts upp fler vägskyltar på samiska; i dag finns cirka 190 skyltar på samiska runtom i landet.
 
För att samiskan ska revitaliseras måste språket dock börja användas inom fler av samhällets områden, skriver Språkrådet. Och dessutom krävs ett medvetet arbete för att språket ska fortsätta att utvecklas inom de områden där språket redan används, till exempel inom rennäringen.

Mer intressant läsning
Rapporten innehåller mycket annan intressant läsning. Det var bland annat kul att läsa om hur Sverige och andra nordiska länder har hanterat parallellspråkighet inom högskolan samt om hur modern språkteknologi kan användas för att öka tillgängligheten för public service. Vad tycker du var mest intressant under språkåret 2013?

13 juni, 2014

Snart är det måndag!

Håll utkik på bloggen på måndag! Då presenterar vi en glad nyhet för dig som gärna avnjuter semestern från hängmattan, lyssnandes till sommarvärdarnas prat. Vi förgyller sommaren med en språklig godbit som passar perfekt för lata sommardagar.

11 juni, 2014

Ett språkligt sommarminne

Som turist i främmande land måste man förstås vara förberedd på att alla inte kan tala ens eget språk. En sommar för många år sedan var jag på cykelsemester i Finland, och då ville jag och mitt resesällskap i en liten by på landbygden fråga efter vägen till närmaste järnvägsstation för att vi skulle kunna åka tåg en etapp av resan.

Detta var i en del av Finland där inte många talade svenska, så vi plockade fram vår svensk-finska parlör och hittade en finsk fras som skulle betyda just detta. (Jag har senare förstått att parlören var mycket gammal och att den fras vi använde ungefär lät: "Högt vördade poliskonstapel! Godhetsfullt anvisa vägen till närmaste järnvägsstation.")

Först gällde det ju att hitta en polis eftersom parlören utgått från att en sådan skulle tillfrågas. Sedan kom vi lyckligtvis på att om vi frågade på finska, så skulle förstås polisen svara på finska. Därför slog vi också upp vad "Jag förstår inte" heter på finska, och det hette såvitt vi förstod "En ymmärrä". Vi lärde oss denna fras utantill för att kunna svara det när polisen svarade oss på finska.

Glada över vår egen fiffighet stegade vi fram till en polis, knackade honom på axeln och läste upp frasen ur parlören. När det var klart tittade polisen frågande på oss en stund, skakade sedan sakta på huvudet och utbrast: En ymmärrä!

05 juni, 2014

Rösta på Pratbubblor!

Pratbubblor har blivit nominerad till tävlingen Bästa professionella språkblogg bland 99 andra bloggar från hela världen. Gå in och rösta på oss!

04 juni, 2014

Konsten att gömma ett Språkråd

För en tid sedan fick Språkrådet en ny webbplats. Eller snarare: infogades i en annan webbplats – den som tillhör Institutet för språk och folkminnen (Sofi). Förändringen har varit mycket omskriven, både innan och efter att den genomfördes. Här kommer ytterligare några iakttagelser och funderingar.

För oss som jobbar i språkbranschen är det en bekant historia. I mars 2012 fick vi veta att Språkrådets dåvarande chef Lena Ekberg hade sagt upp sig efter interna stridigheter. En skandal i Språkvärlden! Historien som sipprade fram var denna: Sofi:s generaldirektör Ingrid Johansson Lind hade redan 2010 bestämt att myndighetens olika webbplatser skulle samordnas. Det handlade om två olika sajter: sofi.se och sprakradet.se. Beslutet möttes av motstånd och protester från de som ansåg att en sådan omorganisation hotade Språkrådets genomslagskraft, och ville att Språkrådet skulle få behålla sin egen primära webbadress. Men så blev det alltså inte, och Lena Ekberg slutade i protest.

Webbplatsen som symbol för organisationen

Det kan låta dramatiskt att säga upp sig på grund av en webbplats. Men webbplatsen och dess adress var mest en symbol för tvisten om Språkrådets ställning inom myndigheten. För Språkrådet är ingen egen myndighet, utan en del av Sofi sedan 2006. Syftet med att sammanfoga webbplatserna var att organisationen skulle framstå som enad, i stället för att Språkrådet sågs som en "myndighet inom myndigheten". Det låter inte som en orimlig tanke, eller hur?

Det Ekberg oroade sig för var omorganisationen skulle försämra Språkrådets makt att agera självständigt. I en intervju med Språktidningen 2012 sa hon:
"Vårt varumärke är ett inarbetat begrepp och vi är jätterädda om det. Det är viktigt att vi även i fortsättningen kan vara en tydlig röst i språksamhället. Då måste vi synas och försöka ta den platsen."

Till saken hör alltså att Språkrådet hela tiden varit mer känt än resten av Sofi. Språkrådgivning och språkvård är helt enkelt något som intresserar en större målgrupp än dialektarkiv, gamla inspelningar och andra folkminnen. Sorgligt kanske, men sant. Självklart fyller alla myndighetens delar viktiga funktioner, och troligtvis fanns det en tanke att göra fler människor uppmärksamma på Sofi:s övriga verksamhet, genom att göra den synlig för de som besöker Språkrådet. Det borde inte vara omöjligt att åstadkomma utan att samtidigt gömma Språkrådet.

Den nya webben och den enade myndigheten

Så hur blev det? Den nya webbplatsen, www.sprakochfolkminnen.se lanserades den 23 april. På startsidan möts du nu av ett meddelande om nylanseringen, och skillnaden mot förut. I sidans toppmeny finns tre flikar: Språk, Folkminnen och Om oss. Den som är ute efter språkrådgivning, Klarspråkstestet eller något annat som tidigare fanns på Språkrådets egen webb, klickar sig säkert utan tvivel vidare till Språk. Väl där finns en ny meny med val som Språkrådgivning, Minoritetsspråk, Dialekter och Klarspråk. Det är tydligt vad du kan hitta här – ingen försämring mot tidigare.

Men en sak är markant: på startsidan för Språk syns Språkrådets namn ingenstans. I ingressen syns sidans avsändare som ett "vi":
Vi arbetar med språkvård och språkpolitik och följer svenskans och minoritetsspråkens utveckling i Sverige. Dessutom ger vi råd i språkfrågor och håller föredrag om exempelvis språkvård, klarspråk, dialekter och namn. I vårt språkarbete ingår forskning och svenskt och nordiskt samarbete. Vi ger också ut böcker och tidskrifter inom våra ämnesområden.
För att förstå vem som ligger bakom detta "vi" får du lita till sidans URL (adressen) och den logga som ligger i topp, som säger att du befinner dig hos Institutet för språk och folkminnen.

Klickar du på språkrådgivning i menyn är det samma sak som på startsidan: en ingress med "vi" – inget omnämnande av Språkrådet. Här finns en kontaktlista med mejladresser: samtliga med domännamnet sprakochfolkminnen. Det är bara ute i högerspalten som du kan ana något annat: en hänvisning till Språkrådet på Facebook och en till Språkrådet på Twitter. Namnet Språkrådet är alltså inte totalt utplånat. Men för den som inte känner till Sofi:s organisation är hänvisningarna otydliga; det framgår faktiskt inte om länkarna leder till sidor som är kopplade till Sofi, eller om det är andra aktörer du kommer att hamna hos om du klickar. Det saknas en presentation av Språkrådet och dess relation till Sofi.

Men helt omöjligt är det inte att hitta svaret. Den enträgne söker sig kanske till toppfliken Om oss. På den sidan, under rubriken Organisation kan du läsa:
Verksamheten hos Språkrådet, myndighetens språkvårdsenhet i Stockholm, är huvudsakligen inriktad på språkrådgivning, föreläsningar, utgivning av språkböcker och språkpolitik.
Här får du alltså en presentation av Språkrådet. Förklaringen kommer visserligen som en bisats (eller rättare sagt ett inskott) men den finns där. I sidans ingress (som kanske är det enda den otåliga mottagaren läser) nämns dock enbart Institutet för språk och folkminnen.

Innan den uppmärksamme hävdar att jag har inte varit helt ärlig, måste jag göra ett tillägg: Språkrådet omnämns faktiskt på varje sida. Under rubriken Om myndigheten kan vi läsa:
Institutet för språk och folkminnen arbetar med att öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, namn, folkminnen och andra immateriella kulturarv i Sverige. Ansvaret för språkvårdsarbetet ligger i huvudsak på Språkrådet.
Den här presentationen ligger i "sidfoten", längst ner, och följer med oavsett vilken sida du befinner dig på inom webbplatsen. Men ärligt talat – hur många bläddrar så långt ner? Läsaren på nätet är uppgiftsorienterad och söker information i rubriker, ingresser och i länkar. Inte i sidfötter.

Ett undangömt Språkråd 

Resultatet av omstruktureringen av webben är att Språkrådet till synes ätits upp av Sofi. Jag kan inte uttala mig om hur den konkreta organisationen av verksamheten har påverkats (jag tycker att den fortfarande verkar fungera bra). Men när det gäller webben är förändringen markant. Det finns en ny avsändare, en annan röst. Det ger onekligen ett enhetligt intryck. Men det är inte oproblematiskt:

  • För det första är det otydligt när en vill hänvisa personer till webbplatsen.
    Jag som utbildar i språk nämner gärna Språkrådet, men att göra det och sedan skicka personer till en sida där Språkrådet knappt syns är inte bra; det motsäger den tydlighet jag själv förespråkar. Att varje gång behöva förklara varför webbplatsen ser ut som den gör känns inget vidare. 
  • För det andra går Sofi nu miste om den pondus Språkrådet har som aktör. Det vill säga precis vad Lena Ekberg befarade. Man har gömt undan det varumärke som byggts upp sedan Nämnden för svensk språkvård grundades 1944. Den som tidigare sökt upp Språkrådet för rådgivning kan nu fråga sig: "Är jag på rätt ställe? Är Institutet för språk och folkminnen lika kunniga och pålitliga som det Språkråd jag är van vid?"
Det kanske mest uppseendeväckande med det hela är att det går helt emot det löfte Ingrid Johansson Linds gav för två år sedan:
"Språkrådet har legitimitet, ett starkt förtroende och förekommer mycket i medierna. Det är otroligt positivt och det är precis så vi vill att det ska vara. Språkrådet kommer fortfarande att ha möjligheter till egen profilering. Vi ska inte försämra varumärket eller göra det mindre synligt."

Jag vet inte om Johansson Lind ljög om sina intentioner, eller om hon helt enkelt har misslyckats. Men faktum kvarstår: Sofi har gömt Språkrådet. Och det är väldigt, väldigt synd.

Vad tycker du om Sofi:s nya webbplats? Ta chansen att uttrycka dina åsikter i deras enkät

02 juni, 2014

Om Nalle Puh vore språkkonsult

“People say nothing is impossible, but I do nothing every day.”

Nalle Puh må vara en björn med en mycket liten hjärna men han har mycket tänkvärt att säga. Om du börjar bläddra i A.A. Milnes böcker hittar du snabbt en hel uppsjö av visdom och filosofiska funderingar. Vissa citat är rentav tillämpbara som skrivråd. Jag har valt ut några, och presenterar här vad jag tror att vi skulle kunna lära oss av Winnie the Språkkonsult:

"Det bästa är att veta vad man letar efter innan man börjar leta efter det."
Det är svårt att hitta det man söker om man inte vet vad man letar efter, oavsett om det är en heffaklump eller en honungsburk. På samma sätt är det svårt att skriva en bra text om du inte vet vad det är du ska skriva och varför. Se därför till att du vet vad syftet med din text är innan du börjar skriva. Hur ska du annars veta när du har hittat rätt?

”En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket.”
Visa din läsare omtanke genom att anpassa texten efter hens behov. Hänsyn kan du visa till exempel i informationsurval (vad behöver läsaren veta?) och ordval (vilka ord förstår läsaren, vilka behöver du undvika – eller förklara?) Små saker kan göra stor skillnad både för läsarens vilja att läsa din text och hens möjlighet att ta till sig innehållet. Om du har tänkt på läsaren när du skrev kommer hen att känna det, och chansen är större att ditt budskap når fram.

”Det är roligare att prata med någon som inte använder långa, svåra ord, utan korta, lätta ord, som: Vad sägs om lite lunch?” 
Det finns tusen sätt att säga samma sak. Om svar anhålles angående intagande av måltid, vore till exempel ett annat sätt att bjuda Puh på lunch. Men det vore inte så mottagaranpassat. Om det finns ett enklare, kortare ord för samma sak är det oftast att föredra. Ett lätt sätt att förenkla en text är ofta med prepositionerna. Har du till exempel angående, beträffande eller gällande i en text kan du allt som oftast byta ut dem mot om. Vips, så är din text kortare, enklare och mindre stel i tonen!

Slutligen, kom ihåg: ”Man måste respektera någon som kan stava till tisdag, även om han inte stavar rätt.”
Bild: Wikimedia Commons
Nalle Puh håller skrivkurs för sina vänner Tiger, Kängu och Ior.