31 augusti, 2011

Är du den nya Shakespeare?

William Shakespeare dras alltid fram som måttstocken för fin engelska, trots att han verkade för 400 år sedan. När man pratar om att engelskan förfaller (och det gör ju alla äldre generationer i alla kulturer om sitt språk) är det alltid Shakespeare som är förebilden som alla ska följa. Lite som att vi borde skriva som Lasse Lucidor (1638-1674):

Skulle Jag sörja då wore Jag tokot,
Fast än thet ginge mig aldrig så slätt,
Lyckan min kan fulla synas gå krokot,
Wackta på Tijden hon lär full gå rätt;
All Werlden älskar Ju hwad som är brokot,
Mången mått liwa som eij äter skrätt.

Men du kanske vill skriva engelska precis som Shakespeare, eller rent av tror att du redan gör det? Testa! Oxford Dictionaries har verktyget för dig. Du matar helt enkelt in din text och låter databasen jämföra dina ord med Shakespeares samlade verk, och så får du en procentsats på hur shakespearisk din text är. Jag lät analysera en text jag precis översatt till engelska och den är 73 procent shakespearisk. "Feel free to start comparing yourself to a summer's day" tyckte testet. Tackar!

Konversation - gammalt ord med ny betydelse

Det är intressant med ord som byter betydelse. För inte så länge sedan var konversera något man ägnade sig åt i de fina salongerna, det vill säga man småpratade. Innehållet i en konversation kunde aldrig vara kontroversiellt eller debatterande, då var det inte längre en konversation utan en diskussion. Konversationen var ofarlig och säkert lite underhållande.

Idag har konversation förts över till att betyda korrespondens (via e-post), diskussionstråd (via kommentarsfunktion) eller spridda skurar på Twitter. Jag kan inte låta bli att undra hur det blev så? För innehållet i dessa trådar och kommentarer är så gott som aldrig ofarligt, okontroversiellt eller underhållande. Kanske var det någon som blandade ihop orden korrespondens och diskussion och så blev det konversation, och när det väl hamnade i den svenska facebook-terminologin blev det befäst. Språket tar verkligen sina egna vägar.


30 augusti, 2011

Hänga är inte slang längre

Om man går in på aftonbladet.se just nu möts man av rubriken "Hängde med knarkhuligan". Även om jag själv använder hänga i betydelsen umgås, hajar jag till lite. Jag är inte van att se ordet i tidningsjournalistik. Men nu behöver jag alltså inte känna mig krystat ungdomlig när jag slänger mig med hänga längre. För när ett ord som betecknats som slang eller ungdomsspråk börjar smyga sig in i tidningsjournalistik (om än kvällspress) är det ett säkert tecken på att det är på god väg att bli etablerat. Det är alltså dags att vänja sig vid att hänga i offentligheten.

26 augusti, 2011

Ord 10 vars ursprung du inte kände till: slalom

Vi har kommit till den sista punkten i vår etymologiska uppräkning. Och jag tänkte att vi skulle titta på ett riktigt världsord. Ordet slalom finns inlånat i språk över hela världen - filippinska, azerbadzjanska, haitiska, kroatiska, vietnamesiska, bengali, portugisiska, makedonska, hindi, swahili... Det finns också på latin, vilket skulle kunna få dig att gissa att moderspråket är latinet. Men då skulle du gissa fel - slalom kommer från norskan!

Ordet kommer från en östnorsk dialekt och är en sammansättning av slad (sluttning) och låm (släpspår). Och det blir ju mycket riktigt släpspår i en sluttning när man åkt slalom.

Ett av de få språken som inte har lånat in ordet slalom är finskan. Där säger man hellre pujottelu och det är ju inte ens likt. Det verkar vara bildat av skidsportcentrumet Puijo i Kuopio eftersom man höll de första finska slalomtävlingarna där 1934 (med reservation för Googles översättning av finska Wikipedia).

Uppdatering 9 september 2011: En påläst läsare som kan finska har informerat oss om att ordet pujottelu inte är bildat av orten Puijo utan kommer från ett verb. Tack för förtydligandet!

25 augusti, 2011

Ord 9 vars ursprung du inte kände till: Mack

När du tankade bilen sist stannade du säkert vid en mack och tankade. Men varifrån kommer egentligen ordet mack? Det känns lite anglosaxiskt, men på engelska heter det ju petrol station eller gas station. Inte i närheten av mack. Nej, mack är faktiskt en initialförkortning från Mathiasson Andersson Collin och Key. Dessa fyra svenska killar konstruerade nämligen mackmetern, som gjorde att det gick att mäta hur mycket bensin som pumpades upp. (Se också inlägget Tänkvärt om tankning från i somras.) Och så sålde man bensinen på bensinmacken.

Och eftersom jag har det här med dialektord i färskt minne kan jag inte låta bli att påpeka att mack används över hela landet och står med i Svenska Akademiens ordlista. Men i västra Sverige är det vanligt att man kallar det för tapp istället.

24 augusti, 2011

Ord 8 vars ursprung du inte kände till: frukost

Ordet frukost leder ju ibland till förvirring mellan svenskar och danskar. För oss är det första målet mat för dagen, för danskarna är det målet mitt på dagen (medan morgonmålet kallas för morgenmad). Så hur kommer det sig att det blivit så här? Vem har egentligen rätt?

Ordet kommer ursprungligen från lågtyskans vrokost, en sammansättning av vro (tidig) och kost (måltid). På fornsvenska kallade vi måltiden för frokoster. Det betyder alltså en måltid man äter tidigt på dagen. Är det alltså vi som har rätt? Både ja och nej. Ordet användes ursprungligen inte om det allra första målet på dagen, utan om det man åt efter det första arbetspasset. Lunchrasten alltså. Men eftersom alla var extrema morgonmänniskor förr i tiden var det här vanligtvis vid 8-9-tiden, inte mitt på dagen. Med tiden har den här punkten skjutits fram (tack och lov) så till slut åt man frukost mitt på dagen.

Se där, även vi svenskar har kallat lunch för frukost. Men av någon anledning valde vi och norrmännen att återgå till ursprungsbetydelsen runt förra sekelskiftet, medan danskarna och många finlandssvenskar använder frukost i den "nya" betydelsen. Mikael Reuter har skrivit mer om det här!

På samma sätt som frukosten sköts framåt har också middagen förskjutits till kvällen och äts inte längre vid middag (mitt på dagen). Därför har vi och norskan lånat in lunch från engelskan för att kunna prata om måltiden mitt på dagen. Engelskan har i sin tur lånat ordet från spanskans lonja som betyder smörgås. Kanske är det därför som smörgåsar är den populäraste lunchmaten i både Norge och Storbritannien?

23 augusti, 2011

Ord 7 vars ursprung du inte kände till: sch eller hysch

Som jag konstaterade i blogginlägget Ord 6 vars ursprung du inte kände till: I begynnelsen var ordet. Och före det var det nog alldeles tyst. Eller kanske hördes det ett litet sch.

Enligt Fredrik Lindström i boken Jordens smartaste ord, finns det ett enda ord som används i alla språk och betyder samma sak överallt på jorden och det är just det ord som betyder tyst, nämligen ordet (eller ljudet) sch (på svenska skriver man ofta hysch eller hyssj). Det uttalas dessutom med i stort sett samma sje-ljud i hela världen, den lite ljusare och tunnare varianten (som i riksspråkets fors). Och även till exempel skåningar och andra sydsvenskar eller finnar som inte har det här ljudet i sitt språk använder också sch i samma betydelse.

Men hur ska man förklara ursprunget? En del ord låter som de betyder (knastra eller hoa). Men sch låter väl knappast som tystnaden och hur ska man kunna härma den?

I samband med att Fredrik Lindströms dotter var liten testade han en så kallad hjärtljudskudde med ljud av en människas hjärtslag och blodomlopp, som skulle skapa samma trygga ljudbild för barnet som när det var i magen. Och när han hörde det susande ljudet förstod han hur gåtan med sch måste förklaras. Han menar att när vi människor hyschar är det detta susande ljud av vårt eget blodomlopp som vi har härmat, och härmar igen. I alla kulturer och i alla generationer. För att lugna och söva små barn. Och barnen i sin längtan till livmodern somnar sött.

En rolig och intressant teori, tycker jag, som också skulle förklara varför man känner sig så lugn och trygg av att höra havets brus eller vindens sus i trädkronorna.

22 augusti, 2011

Lite roligare än lorem ipsum

När man sitter och meckar ihop en snygg sak som ska innehålla text man inte har än kan en platshållartext vara väldigt praktisk. Då går det att se hur broschyren eller webbsidan eller uppsatsen kommer att se ut när texten är skriven, och man kan testa t.ex. vilket typsnitt som skulle passa. Den vanligaste platshållartexten, och den som finns förinställd i Word och Indesign, är skriven i latin eftersom den liknar de vanligaste västerländska språken i utseende men ändå betyder precis ingenting för oss stackars obildade själar som inte har läst 180 poäng latin (dvs. i princip alla). Latinska nonsenstexter kallas ofta för lorem ipsum eftersom den vanligaste börjar med de orden.

Men om du använder platshållartext ofta och är less på latinskt nonsens finns det massor av roliga alternativ. Vad sägs om Samuel L Ipsum, som innehåller Samuel L Jackson-monologer i finaste Pulp Fiction-anda? Eller kanske Gangsta lorem ipsum - massor av låtsas-gangstasnack. Shiz ipsum dolor sit get down get down! Jag tycker att T'Lipsum är roligast. Någon Yorkshire-bo har skrivit ner en massa nonsens på den lokala dialekten, och försöker man läsa texten med Yorkshiredialekt låter det jättekul. Med varning för akut hunger kan du annars försöka dig på Bacon Ipsum - du får bara upp en massa, massa köttord. Men känner du dig bara cool och trendig kan du uttrycka det med hjälp av Hipster Ipsum. I din platshållartext får du bara amerikanska hipster-uttryck. En svensk version hade kanske varit "Ekologisk surdeg lattemocaccino longboard wordfeud, tofuvegan cupcakes twitterelit Ipad dumplings." Eller något sånt.

Hmm. Någon mer än jag som blev hungrig?

Ord 6 vars ursprung du inte kände till: ord

Här pratar vi alltså om ords ursprung eller etymologi (etymologi är för övrigt bildat av grekiskans etymos som betyder verklig, sann, säker och grekiskans logos som betyder lära, sålunda "läran om ordens verkliga betydelse").

Men var kommer själva ordet ord ifrån? Det var ju liksom i begynnelsen, sägs det. Jo, via fornsvenskan (orđ) hittar vi gemensamt ursprung till inte bara vårt ord utan även engelskans word och tyskans Wort. Det finns också släktingar i andra indoeuropeiska språk, bland annat latinets verbum som i sin tur välsignat oss med ordet verb.

20 augusti, 2011

Svar på tal på arga lappar

Det verkar lite roligare att stöta på arga lappar i USA än i Sverige. Chansen att någon lustigkurre ska ha satt dit en egen lapp som svar på tal är nämligen väldigt stor, att döma av bilderna på den här webbplatsen. Originallapparna behöver faktiskt inte ens vara arga - jag gillar särskilt lappen som bjuder in till att he sönder en snögubbe en timme efter att snögubbsbygget börjar. Jag blir nästan lite sugen på att börja leta upp arga lappar och starta en ny hobby...

19 augusti, 2011

Ord 5 vars ursprung du inte kände till: rubrik

Här är lite spännande språkhistoria för oss som arbetar med texter. Rubrik kommer från latinets rubrica som betyder röd jord, rödkrita eller rödfärg. Det är en avledning av ruber som betyder röd och det är därmed besläktat med både rubin och röd. Men hur kom det att betyda överskrift?! Jo, rubriker i senromerska lagar var rödfärgare. Tadaaa. Etymologins vägar äro ibland outgrundliga, och ofta bär de till Rom.

18 augusti, 2011

Och du trodde att det var besvärligt att köra i Stockholm?

En av lokaltidningarna i Jämtland har hittat ett par riktigt förvirrande vägskyltningar i länet. En sitter i Östersunds kommun och markerar att det är både 50 och 30 i hastighetsbegränsning på samma sträcka, och i Strömsund möts två enkelriktningar på ett väldigt märkligt sätt. I Östersund trodde trafikkontoret att någon hade vridit på en av skyltarna, och Strömsundskyltningen ser också ut att vara resultatet av någon som ville busa. Eller?

Ord 4 vars ursprung du inte kände till: oxe

Ibland säger ord väldigt mycket om vår kultur. Oxe är ett sådant ord. Det är ett ord som man hittar i alla germanska språk och som kommer från det sanskritska ordet uksán. Som betyder "avlare, befruktare". I svenskan har oxe dock länge använts för kastrerade tjurar, som ju inte kan befrukta några kor. Outgrundlig är språkutvecklingen.

Ko då? Det är också gemensamt för de germanska språken och det är inte så mycket mer spännande än att det ursprungligen är ljudhärmande.

17 augusti, 2011

Detaljer är inte oviktiga

När vi var ute på lunch igår gick vi förbi den här supersärskrivna skylten. Visst förstår man till slut vad de försöker säga, men det tar en stund att sätta ihop orden rätt i huvudet!
Published with Blogger-droid v1.7.4

Ord 3 vars ursprung du inte kände till: marionett

I dag kikar jag närmare på ordet marionett, som är en liten docka man styr med hjälp av trådar så den ser levande ut. Pinocchio är den mest kända marionettdockan. Men visste du att ordet ursprungligen användes om små jungfru Maria-figurer?

Ordet har kommit till oss via franskans marionette. Det är i sin tur en ombildning av fornfranskans mariole, vilket betyder "liten figur" och stammar från namnet Marion vilket i sin tur är en variant av Marie. En marionett är alltså egentligen en liten figur som föreställer jungfru Maria. Snurrigt!

16 augusti, 2011

Ord 2 vars ursprung du inte kände till: fack

På gymnasiet hade jag en gång ett grupparbete om fackföreningar, och jag minns just en del av grupparbetet otroligt väl. Vår lärare tittade förbi för att hjälpa oss, och jag hade suttit och funderat på var ordet fack kom från. Så jag frågade henne! "Men ordet fack, var kommer det ifrån? Alltså fack ... fackET ... fack!" och hela gruppen började förstås skratta hejdlöst. Det är ju rätt likt ett känt engelskt ord om man säger så. Läraren hade tyvärr inget bra svar.

Nåväl, nu tänkte jag äntligen reda ut vad det här olyckliga ordet har för ursprung. Det stammar från fack i betydelsen "avdelning i skåp eller ask", och har fått en överförd betydelse för avdelning inom exempelvis forskning, arbetsområde och yrkesgren. En fackförening är alltså en sammanslutning av arbetare i ett visst arbetsfack.

Till svenskan kom ordet från lågtyskan. Det betyder egentligen "sammanfogning" och är, ännu längre tillbaka, besläktat med kompakt. Och allra längst tillbaka finns det en indoeuropeisk stam, pag-, som också är släkt med ord som fager och foga. Det hade du kanske inte kunnat gissa! Om jag någonsin träffar den där läraren igen har jag nu ett väldigt detaljerat svar till henne.

Töntigt, Kulturfestivalen!

När Kulturfestivalen går ut och marknadsför sina, i och för sig trevliga, aktiviteter använder de av någon outgrundlig anledning ordet "walks" istället för stadsvandring eller promenad. Det hade väl varit hyfsat okej om bestämningarna också hade varit på engelska men så långt kanske deras ordförråd inte sträckte sig. Nu heter vandringarna Blåljuswalk, Historisk walk, Grön walk och Litteraturwalk. Töntigt, töntigt, töntigt! Eller skulle jag säga gooftöntigt, lametöntigt eller nerdtöntigt?

15 augusti, 2011

10 ord vars ursprung du inte kände till

Nu är alla på Språkkonsulterna tillbaka från semestern och det är dags att ta itu med höstens bestyr. Vi tänkte göra höststarten lite roligare genom att ha olika spännande teman här på bloggen - och vi tänkte börja med att berätta om 10 olika ord vars ursprung du kanske funderat över någon gång men som du inte skulle kunna gissa var de kommer ifrån. Ett nytt ord varje dag!

Första ordet är bigarrå. Det är samlingsnamnet för olika odlade sötkörsbär, och nog ett ord som de flesta hört. Men det har ett ganska otippat ursprung. Det kommer från det franska bigarreau som betyder samma sak, och visst har det svenska ordet en viss fransk schvung. Men ursprungsbetydelsen har inte mycket med de söta små körsbären att göra - verbet bigarrer som allt började med betyder "att göra fläckig".

12 augusti, 2011

Skillnaden mellan brittisk och amerikansk engelska

Britter och amerikaner pratar i grunden samma språk, men det låter väldigt olika. För britter och amerikaner själva är skillnaden ibland enorm. Amerikaner tycker att britter låter som stela Oxfordprofessorer som använder lustiga ord medan britter tycker att amerikaner låter en smula ... skräniga. Jag har sällan sett en mer träffsäker illustration än den här av serietecknaren the Oatmeal.

10 augusti, 2011

Specialtypsnitt för dyslektiker och miljömedvetna

Det finns kantiga typsnitt, det finns runda typsnitt, det finns spretiga typsnitt, det finns tokroliga typsnitt och det finns handstilsliknande typsnitt. Oavsett vad man har för smak kan man hitta ett typsnitt man tycker är snyggt. Men numera finns det inte bara snygga typsnitt, utan också typsnitt med olika specialfunktioner.

Vill du kanske spara på bläcket eller tonern i skrivaren, av ekonomiska eller miljömedvetna skäl (eller kanske båda), utan att välja ett typsnitt med för smala bokstäver? Då kan du använda Ecofont Vera Sans, ett typsnitt med små, små prickar i bokstäverna. Du sparar 25 % bläck eller toner utan att det påverkar läsbarheten. Genom att köpa hela mjukvarupaketet kan du använda vilket typsnitt du vill och ändå få de små bläcksparande hålen i bokstäverna. Smart!

Ett typsnitt som är ännu mer specialinriktat är Dyslexie. Det hörs nog på namnet att det är särskilt framtaget för dyslektiker. Första intrycket är att det är en snygg rund handstilsliknande stil som skulle passa bra i barnböcker (en lyckad Comic Sans, helt enkelt), men skaparna har tänkt på en massa små detaljer som underlättar läsningen för dyslektiker. T.ex. är nedre delen av bokstäverna fetare, så bokstäver som b och q inte förväxlas. Öppningen av bokstäver som e och c är större, så de ska bli lättare att skilja på. Och bokstäver som i och j skiljs åt genom att vippa den ena lite lätt. Twente universitet har undersökt typsnittet och kommit fram till att dyslektiker har lättare att läsa texter i Dyslexie, så flera skolor använder det. Här kan du se en presentationsfilm.

09 augusti, 2011

Svenska Akademien och konsten att berätta

Jag läser på om Svenska Akademiens historia på webbplatsen www.svenskaakademien.se och det är oväntat rafflande läsning med tanke på att det är faktatext. Stundtals är det oerhört dramatiskt, sedan tänds hoppet och det blir återigen ljust och trevligt. Jag har hittat några favoritbitar som jag ville dela med mig av.

När det handlar om stadgarna kring ledamotskapet får i alla fall jag känslan av att det inte enbart är en stor ära att bli en av De Aderton. Hör bara: "Ledamotskapet skall vara på livstid. Stadgarna anger i princip bara två vägar ut ur Akademien: döden och uteslutning." Det blir oerhört dramatiskt med ord som skall, livstid, döden och uteslutning. Och det låter också som att alla som blir invalda vid något tillfälle ångrar sig och försöker hitta en utväg - men det är bara döden som kan befria dem från bördan.

Men se, när de första ledamöterna funnit sig tillrätta i sina stolar var det kanske inte så hemskt ändå? "De första åren, fram till Gustaf III:s död 1792, var en lycklig tid för Akademien. Kungen visade ett aktivt intresse för sin nyinrättade akademi och främjade den på flera sätt." Var det rent av så att kungen såg "sin akademi" som något med en egen själ; ett litet barn att vårda och ta hand om? Det låter nästan så eftersom det var den som hade en lycklig tid.

Den ständige sekreterare som suttit längst är Nils von Rosenstein, och mot slutet av sina 38 (!) år på posten hade hans "själsförmögenheter /.../ med åren avtagit, men han hade inte velat lämna ifrån sig sekreterarsysslan till någon annan." Själsförmögenheter, vilket otroligt vackert och målande ord! På Wikipedia står det bara att han var "både blind och senil på slutet." Inte alls lika poetiskt och förskönat.

Med rätt ton och val av ord kan historia bli riktigt spännande läsning!

08 augusti, 2011

Pow! Grammatikmannen slår till igen!

Hur det står till med rättstavningen bland svenska graffitikonstnärer vet jag inte. Men i Storbritannien stavar de tydligen så illa att en medborgare har tagit saken i egna händer. Han slår till mot illa stavade och felaktigt interpunkterade graffititexter och rättar dem med en vit rättstavningspenna. Han kallar sig Grammar Man och uppfattar sig själv som en äkta superhjälte, i slängkappa och med ett stort utropstecken på bröstet.

I februari 2012 är det grammatikdagen i Sverige. Vem vet om det dyker upp en grammatiktant eller grammatikgubbe då?

Dialekter dialekter dialekter

Om du har följt Pratbubblor i sommar har du kanske fått smak på det här med dialekter. Då kan du få mer av den varan i en riktig guldgruva med inspelade dialekter som lingvistiska institutionen på Göteborgs universitet ansvarar för: http://swedia.ling.gu.se/.

Det som blir påfallande är att dialekttalare från olika generationer talar olika utpräglat - de äldre kan vara näst intill begripliga för en utsocknes och de yngre är mycket mer utslätade. Lite orolig blir man ändå för att dialekterna ska försvinna.

05 augusti, 2011

Bara för att du är människa behöver du inte vara smart

Små test för att bevisa mänsklig intelligens är vanliga i kommentarsfält och sådana ställen på internet. Man får oftast skriva in några otydliga bokstäver som en dator förutsätts inte kunna läsa, eller svara på en "enkel" räkneuppgift som 76 - 19 (för en humanist är räkneuppgifter sällan enkla). De här små testen ska hindra spambotar att slänga ut en massa skräp.

Matthew Baldwin skulle gärna se ett nytt slags Captcha-test: Ett som hindrar vissa människor att använda internet. Med det inbyggt i alla webbläsare skulle floden av grammatiskt usla och osammanhängande Youtube-kommentarer och bloggar minska dramatiskt. Så här tänker han sig att testet skulle se ut.

Extremt fragilt språk

Fackspråk är fackspråk, men ibland är fackspråk mer jargong än väl definierade termer. Det ekonomiska språket ligger tätt i hälarna på det juridiska språket när det gäller fluff och jargong. Det är transparens på aktiemarknaden hit och operationell och strategisk flexibilitet dit. Idag rapporterar tidningarna och SVT om en dykning på stockholmsbörsen och analytikern Keith Bowman uttalar sig klokt enligt TT:

-De ekonomiska utsikterna stressar investerare i hög grad och sentimentet kommer troligen att förbli extremt fragilt.

Undrar om det är bra eller dåligt?

03 augusti, 2011

Tänkvärt om tankning

När man tankar sin bil får man nästan alltid detta tänkvärda meddelande om kröningen. Finns det egentligen någon (utöver min man) som förstår vad det betyder?
Published with Blogger-droid v1.7.4

02 augusti, 2011

Att räkna på danska

När jag var i Danmark för en månad sedan och försökte (utan framgång) att kommunicera på skandinaviska kommenterade jag att jag helt enkelt struntade i att lära mig danskarnas räknesystem. Det är ökänt obegripligt för oss svenskar.

Sån tur då att Ylva Byrman skrivit ihop en liten guide på SvD:s språkblogg! Nu ska jag väl lyckas lära mig vad halvfjers är och varför det heter som det gör. Det var bara synd att jag inte såg den tidigare.

01 augusti, 2011

Dubbla råd är inte alltid bra

När jag var och semestershoppade hittade jag en jättesöt klänning som jag tänkte köpa. Men när jag tittade på tvättrådet blev jag så förvirrad och irriterad att jag bara struntade i det. Hur ska du ha det, liksom?
Published with Blogger-droid v1.6.8