28 december, 2010

Appar, askänkor och kalsongbombare speglar 2010

I dag kom Språkrådets nyordlista för 2010. Som vanligt blir det en ganska talande sammanfattning av det gångna året och det blir tydligt hur språket är en direkt spegel av det samhälle och den tid vi lever i. Gå in och botanisera själv i listan eller ta bara en munsbit här:

asktåg - extratåg som sattes in för att kompensera flygstoppet efter vulkanutbrottet på Island
facebooka eller fejsbooka - skriva på Facebook
kaffeflicka - ny betydelse: ung kvinna som bjuds in ”som något sött till kaffet” på en herrmiddag
köttklister - ämne tillverkat av djurblod som kan användas för att klistra ihop mindre köttdelar till något som ser ut som hela köttstycken
valpromenera - bedriva valpropaganda medan man promenerar omkring

På vår Facebook-sida har vi dessutom tagit upp tunnelbanebutler, vuvuzela, nakenskanning, laserman och snökaos som tidstypiska ord.

27 december, 2010

Språkfrågor genererade 240 kronor till Stadsmissionen

Den som ställde en språkfråga på vår Facebook-sida mellan lucia och julafton hjälpte till att skänka pengar till Stadsmissionen. I vår julkampanj skänkte vi nämligen 10 kronor för varje fråga till Stockholms hemlösa. Nu är julen över och vi summerar frågorna: 23 frågor plus en till som liksom smugit sig in i kommentarerna. Det genererar alltså 240 kronor. Tack alla ni som frågat och diskuterat, och värm gärna upp inför nästa kampanj. Här är frågorna, svaren hittar du på Facebook.

  1. Fråga: Varför heter det "varför" och inte "vadför", då detta faktiskt är vad man oftast undrar?
  2. En till: Vad styr att vissa länder blir -iet och andra -ien på svenska? Jämför t ex Mongolia/Mongoliet med India/Indien.
  3. Har ni bra översättningar av följande ord på lut: advocacy, facilitator, mainstreaming, accountability?
  4. Knappt/knappast är väl ändå inte synonymer och kan bytas ut hipp som happ? "Knappt" innebär "nästan inte" (jag blev så glad att jag knappt kunde andas) medan "knappast" innebär "absolut inte" (det är knappast troligt att Fredrik Reinfeldt tar över Mona Sahlins ministerpost). Ändå ser jag orden användas synonymt med varandra i tryckta texter av alla de slag och undrar om de en gång var synonyma med varandra, därefter upphörde att vara det och nu har blivit synonymer igen. Bör jag anmärka på (miss)bruket när jag hittar det under ett korrekturläsningsarbete eller är betydelseförskjutningen nu ett faktum vi får leva med?
  5. Hej! Vilket är ert favoritord?
  6. Varför heter det "Lätt som en plätt?" :)
  7. Har ni något roligt exempel på särskrivning? :) typ Elgigantens kassa personal...
  8. Hur skulle ni översätta ordet Empowerment? - är det ett substantiv eller ett adjektiv? Och hur översätta empower? Jag vet att orden används i svenskan, och får små kliande knottror när jag ser det :-) men får inget grepp om hur man ska handskas med böjningar och tempus. Hur böjer man ett ord som empower, om man stoppar in det i svenska språket som det är??
  9. Vad heter en duell med tre deltagare? Triell?
  10. Jag skriver själv "kollegor", men ser överallt att folk skriver "kolleger" med -er på slutet. Vilket är egentligen korrekt? (Jag tycker -er-sluten, som finns på fler ord, är "stockholmska"!)
  11. En bonusfråga: jag avslöjar troligen min ålder nu, men när jag lärde mig geografi hette det "Somalien". Idag säger "alla" (åtminstone på TV) "Somalia". Vad hände? Vilken form är rätt? Själv tror jag det är kontamination från engelskan. Men -ien i slutet på landsnamn är ju fortfarande vanligt (Belgien, Italien) så varför byter vi på ett land och inte på alla?
  12. Jag undrar om man kan hitta en tidpunkt då vi slutade försvenska namn på andra länder. I mitten på 1900-talet blev ett antal afrikanska länder självständiga, och då ändrade vi inte Nigeria till Nigerien eller Tanzania till Tanzanien. I Sydamerika har vi Brasilien (känt i Sverige sedan 1500-talet), men Bolivia och Columbia (namngivna på 1800-talet). I USA har vi Kalifornien, men Virginia (fast i en gammal vistext kallas det Virginien). Tendensen verkar uppenbar.
  13. Skulle ni säga att det finns ett ord som heter "tjoflöjt"?! Vad skulle betydelsen i så fall vara? Synonym?
  14. En fråga som twitterspråkrådgivningen gick bet på idag: Kan trekamp vara både en kamp mellan tre personer och en mångkamp med tre grenar? (Jfr tvekamp vs femkamp)
  15. Vilket ord är tidstypiskt för 2010?
  16. Vilken felstavning är det vanligast att vi gör?
  17. Ny fråga: Varför säger man: Sjutton gubbar! Elller: Det var som sjutton. Vart kommer det ifrån?
  18. Finns det ett lättbegripligt uttryck för det klämkäcka periodicitet? Jag har försökt mig på regelbundenhet, men det känns bara marginellt bättre. Eller skulle ni kunna ta och uppfinna ett, tack? (Hur ofta? blir inte riktigt konsekvent uttryckt i sitt sammanhang.)
  19. Betrakta följande meningar: "Påtande i sin trädgård mår han som bäst. Påtande roar honom." Det första "påtande" är vanligt presens particip, medan det andra torde vara gerundium, som väl egentligen inte finns i svenskan. Fråga: kan/får man skriva som i andra meningen, eller måste man övergå till infinitiv för att ha ryggen fri?
  20. I SAOL står det "en racket". Men jag säger nog hellre "ett". Hur gör ni?
  21. En fråga som det twittrades om igår: Om man flyttar fram ett möte, lägger man det då tidigare eller senare i tid? Och om det även kan vara tidigare - vad relaterar man då "fram" till?
  22. Indiansommar kommer ju av engelskans "Indian summer". Är det indier eller rödskinn? Och varför?
  23. Är det frågelåda fram till, eller till och med, julafton? ;-) Undrar över ordet ultimat... Allt oftare används det där jag tycker att det korrekta ordet skulle vara optimal. Vad är skillnaden (och likheten) mellan begreppen?

22 december, 2010

Språkrådet bestämmer inte över språket

En vanlig missuppfattning är att Språkrådet, Sveriges språkvårdsmyndighet, bestämmer över hur vi får och inte får skriva. Så är det inte, och det kan nätets rättstavningskontroll intyga. Det kan nämligen inte stava till Språkrådet utan vill särskriva det eller infoga ett bindesstreck. Om Språkrådet verkligen hade bestämt över språket hade de nog slagit fast att deras namn inte är en felstavning.

21 december, 2010

Kommuninformation är inte lätt att läsa

Centrum för lättläst har gjort sin årliga kartläggning av hur det ser ut med lättlästa sidor på de svenska kommunernas webbplatser. Resultatet är inte särskilt bra: 74 procent har ingen information på lättläst svenska, och när det väl finns lättläst information är den ofta ostrukturerad och har problem med innehållet. Språkrådet har en notis om undersökningen.

Resultatet visar dels att det är svårt att få till lättläst-projekt, dels att det är svårt att underhålla lättläsa sidor. För även när de lättlästa sidorna väl har lanserats så måste de underhållas regelbundet så att informationen alltid är färsk och välstrukturerad. Lättlästa texter har flera olika målgrupper och är de välskrivna kan de vara till stor hjälp för bland annat lässvaga personer, personer med andra modersmål än svenska och personer med koncentrationssvårigheter. Därför är det viktigt att ta lättlästa sidor på allvar och inte bara kabla ut några sidor och tro att problemet därmed är löst för alltid. Precis som med allt på webben måste lättlästa sidor regelbundet uppdateras. Vi på Språkkonsulterna, som arbetar med att skriva lättlästa texter, hoppas att kommunerna snart börjar bättra sig på den här punkten.

Men man måste inte ha en särskild portal med lättläst information. Nynäshamns kommun har till exempel gjort vissa sidor enbart i lättläst, som informationen om ekonomisk hjälp. Och sådan typ av komplicerad information vinner nog alla på om den förklaras på ett tydligt och enkelt sätt.

16 december, 2010

Arr! Me be blabbering with me mates!

En kompis på Facebook frågade sig precis varför språkvalet "English (Upside Down)" finns. Väljer man det visas helt enkelt all text på Facebook uppochner. Ja, varför då kan man undra? Det är antagligen bara en rolig grej och har ingen praktisk funktion.

När jag googlade runt på jakt efter ett svar såg jag att det även finns "English (Pirate)" att välja på, alltså piratengelska. Jag kunde inte motstå frestelsen! Nu heter förstasidan News Ahoy! (och där kan man välja mellan shiniest booty (finaste skatterna) och fresh booty (nyaste skatterna)), events heter Grog Fests och man klickar på Arr! för att gilla något. Helt meningslöst, men jätteroligt. Om jag hade skapat världens största community skulle jag också översätta den till piratengelska, bara för att.

15 december, 2010

Do you speak Bankish?

Det är inte bara svenska banker som har ogenomträngliga och hopplösa villkor. Här är ett blogginlägg som efterlyser ett enklare språk i de engelska bankvillkoren. Kul! Språkkonsulterna har arbetat hela året med olika projekt på banker och hos Bankföreningen för att förenkla villkorstexterna. Vi får se vilka som hinner först - BankSimple eller Enkla avtalet.

09 december, 2010

Om 6 månader smäller det!

Om ett halvår är det dags för en av världens största klarspråkskonferenser - i Stockholm! Språkkonsulterna arrangerar den åttonde Plain-konferensen i samarbete med Språkrådet, Stockholms universitet och Umeå universitet. Det kommer att bli ett fantastiskt tillfälle för alla som jobbar med klarspråk att träffas, lära nytt och lära ut!

Missa ingenting: prenumerera på nyhetsbrevet och gilla konferensen på Facebook!

08 december, 2010

Språk på vers

Dikter att fundera över, limerickar att skratta åt, haiku att njuta av, sångtexter att tralla. Språket på vers är ofta njutbart, på olika sätt. Allt från Odysséen och oden i Eddan till Vem kan trösta knyttet, Frödings dikter eller Petters rimmade texter.

Själv är jag särskilt förtjust i träffsäkra rader om aktuella händelser, i stil med Alf Henriksson eller Povel Ramel. Jag log därför ordentligt brett när jag läste Holmbergs vers på sidan Namn och nytt i DN igår:

Wikileaks
Vad oftast blott ett fåtal vet
vet plötsligt nästan alla.
I kvav går mången hemlighet
och häpna rop hörs skalla.
Så blir det dunkla mer konkret
och mången glädjer sig åt det
men inte riktigt alla.

Jag antar att det är den precisa formen och underfundigheten som roar mig mest. Men språket och rytmen gör det njutbart också! Vilken typ av språk på vers gillar du mest?

07 december, 2010

Poppa inte upp dina extrafönster i onödan

Jag lägger ofta märke till ords utseende och en del ovana ordbilder gör mig full i skratt. Idag hade jag anledning att gå in på Språkrådets språkhjälp för att se vad de rekommenderar för det engelska pop-up window. Jo, det ska vara poppupp, som böjs poppuppen, poppuppar. Som tur är ger de också rådet extrafönster. Jag tror att jag håller mig till det sistnämnda, åtminstone när jag vill bli tagen på allvar.

Inga väskor i vestibulen

Lycka kan vara ett tåg som går i tid och inte är ersatt av buss! I högtalaren ropar lokföraren ut ett välkomstmeddelande. Och ber oss att inte ställa några väskor i vestibulen!

Jag fnissar lite och frågar sedan konduktören var vestibulen är. Det är där man kommer in förstås, fnyser han irriterat.

Ordet vestibul betyder förhall och har kommit till svenskan via franskan, från latinets vestibulum som betyder förgård.

I min föreställningsvärld hittills kan bara hus ha en vestibul. Men jag får nog helt enkelt bli mer vidsynt! Många tågvagnar har ju faktiskt ett litet utrymme där man kliver ombord, ett utrymme som bara är till för att slussa oss vidare.

Och där har jag faktiskt aldrig sett en väska utan ägare!

06 december, 2010

Språkvitsar alltid lika roligt

Efter att ha varit ute länge är vi lite frusna, min vid det här laget rätt buttra tolvåring och jag. Så lyser hon upp och frågar glatt om jag fryser. Ja, erkänner jag.



- Gör som Marsmänniskorna. Ställ dig i ett hörn, för där är det alltid nittio grader!



Så skrattar hon och kastar en snöboll på mig. Det språkligt flertydiga kammar på något sätt alltid hem skratt i vitsar. Eller är det bara min humor? Dessutom gillar jag att ungarna idag skämtar om marsmänniskor och inte norrmän eller blondiner eller så. Det är ett steg bort från att bygga in det nedsättande redan i användningen av språket.

Dagens ord:repatriera

Förra dagens ord (som nu kanske borde kallas veckans ord) var repartisera. Och ni minns väl alla vad det betydde? :) Dagens ord är farligt likt men har en helt annan betydelse. Repatriera innebär att återföra till hemlandet. Både ne.se och Wikipedia har flyktingar som exempel, men det är svårt att få någon uppfattning om huruvida det är positivt eller negativt laddat.

04 december, 2010

Språkfrågor engagerar i rulltrappan

I går förmiddags var jag ute och åkte t-bana i min fina profiljacka med Språkkonsulternas logga. Loggan är placerad på ryggen och som sig bör är den stor och väl synlig. I rulltrappan märkte jag plötsligt att en man sprang ikapp mig och stannade bredvid mig på trappsteget och log. (För dig som inte är stockholmare kan jag berätta att det här är ett mycket ovanligt stockholmsbeteende.) Men han hade en fråga till mig:
- Ursäkta, jag såg att du var språkkonsult, vet du möjligen vad mandel heter på tyska?

Aldrig har jag önskat mer att jag kunde lite tyska. Men tyvärr hade jag ingen aning om svaret. Däremot blev jag glad ända in i själen av att språk engagerar så mycket att människor vågar tilltala mig utan att de känner mig.

Och kära främmande man i rulltrappan, nu har jag tagit reda på vad mandel heter på tyska: det heter mandel, precis som på svenska.

01 december, 2010

En julkalender för språknördar

I dag är det den första december, dagen då vi får börja öppna luckorna i våra julkalendrar. Själv har jag nesligt nog inte hunnit köpa min chokladkalender än, så då är det tur att jag har en språkkalender här på nätet! Språkkonsulten Linnea Hanell ska nämligen lägga ut en julhälsning på ett nytt språk varje dag fram till jul på sin språkblogg. Här hittar du dagens lucka! Lär dig en julhälsning på ett nytt språk och lär dig samtidigt något om hur det språket fungerar. Linnea nöjer sig nämligen inte med att översätta hälsningen, utan förklarar hur meningen är uppbyggd grammatiskt. Jag längtar redan efter att få öppna nästa lucka.