31 augusti, 2010

Det nya greige?

Plötsligt händer det, nya ord för färger vaknar till liv. Som i dag när jag lärde mig greige: en blandning av grått och beige. Ljuva tider! Äntligen en färg vars associationer inte doftar kaffe latte och cappuccino.

30 augusti, 2010

I tredje hand men kul ändå

Dagens nyheters papperstidning bevakar förstås andra tidningar, däribland pappersvarianten av tidningen Norra Västerbotten. Den senare har utlyst en namntävling med anledning av att Moderaterna i Skellefteå vill att alla skyltar i stan ska vara på både svenska och engelska.

Vill ni veta hur förslagen lyder? (Källa DN Namn och nytt 2010-08-29). Det kan inte hjälpas, de är inte bara fantasirika, utan riktigt dråpliga ...

Raggvaldsträsk = Woolenselectedswamp
Byske = Village happen
Lövånger = Leafregret
Ostvik = Cheesebay
Jörn = Almost bear
Kukkola = Dickfudge

29 augusti, 2010

Se upp!

Se upp och titta upp är inte samma sak. Det skulle bli ganska lustigt om någon satte upp skyltar där det stod "titta upp" om de menade "se upp". Ändå verkar det vara precis vad som har hänt, fast på engelska. Stockholm har fått en ny spårvagn, och ovana som vi är måste vi lära oss att vara uppmärksamma så att vi inte blir påkörda. Någon tycker att turisterna också ka vara det. Men på skylten jag såg stod det inte "look out" det stod "look up". Fast spårvagnar går ju på gatan, inte i skyn ...

27 augusti, 2010

internet, webben eller nätet

På dagens kurs ställde mina vetgiriga deltagare frågan om det var någon skillnad, och i så fall vilken, mellan benämningarna internet, webben och nätet. Utan att ha någon annan källa än min egen språknördighet svarade jag att det visserligen finns en betydelseskillnad mellan webben och internet men att man i dagligt tal (eller skrift) använder dem synonymt. Däremot har benämningarna olika stilvalör och jag uppfattar att man kan rangordna dem så här på en korrekt/slang-skala där 1 lämpar sig bäst i formella sammanhang:
1. internet
2. webben
3. nätet

Undrar om jag hade rätt ...

25 augusti, 2010

Vilket uttal är rätt?

En vetgirig bankkompis frågade mig en sak om kex i dag. Inte kex som i ballerinakex eller mariekex, utan kex som roten till uttalskrig. För han tyckte att det kändes som ett problem. Han ville veta vilket uttal som gäller, egentligen.

Visst uttalar man med med tj-ljud? frågade han. Njaa, sa jag och en annan språkkonsult. Det beror mest på var man kommer ifrån, så det är en fråga om dialektala skillnader helt enkelt. Sen funkar ju emellertid svenskan så att k framför mjuka vokaler (e, i, y, ä, ö) får ett tj-ljud, till skillnad från hårda vokaler som gör k:et "hårt" (ett vanligt k-ljud alltså). Tj-ljudet hörs för övrigt mest i södra och västra Sverige, vilket också är därför som bruket skiljer sig. Det ena uttalet är dock inte mer rätt än det andra.

Men för min bankkompis del så gjorde inte det svaret honom till en lyckligare man. Tj-ljud eller inga kex alls tyckte han. (Tilläggas bör att han är från Malmö.)

24 augusti, 2010

Finn fem asterisker

I Svenskans artikel om Gardells intåg i Swedbank pryds pappersversionen med en bildserie med de intressanta uppgifterna
TeliaSonera 2 miljarder i vinst*
AB Volvo 1 miljard i vinst**
Skandia 1 miljard i vinst*
Lindex 1 miljard i vinst
Tieto +-0 miljarder i vinst*
Eftersom det retoriska greppet triggar min nyfikenhet vill jag gärna veta mer om de där asteriskerna efter vinst. Vad kan det var för spännande modifikationer som döljer sig bakom? Jag letar och letar och letar på sidan. Längst ner hittar jag åtminstone en fotnot med en asterisk. Och läser Siffrorna för Nordea avser hela Nordeagruppen … Nähä, den avsåg visst en annan fotnot. Så småningom hittar jag förklaringen ställd lodrätt till höger om den sista bilden! Kanske layoutaren skulle gå en liten kurs?

P.S. Fotnoterna var dessutom inte alls så intressanta som jag trodde:
* = Uppskattning, Svd Näringsliv
** = Orealiserad

20 augusti, 2010

En paparzzo flera paparazzi eller tvärtom?

Okunnig som jag ibland kan vara har jag hittills böjt ordet paparazzi såhär: en paparazzi, flera paparazzis. Först idag upptäckte jag formen paparazzo i Metro som verkar använda paparazzo som en pluralform av paparazzi: "Det hängde massor med paparazzo i buskarna..." och "Om paparazzo blir en del av verkligheten...".

"Jaha, bra att veta inför kommande språkkonsultuppdrag", tänkte jag. Men kritisk som jag är (mot det mesta i allmänhet och Metros språkbruk i synnerhet) rådfrågade jag kompisen Google och upptäkte att bland annat Wikipedia menar att det ska vara precis tvärtom - en paparazzo, flera paparazzi.

Nu är det bara så att jag är minst lika kritisk mot Wikipedia som mot Metros språkbruk, vilket innebär att jag nått en återvändsgränd. Hjälp mig, hur ska det vara?!?

Iphone vill inte åka tvättmaskin

I ett inlägg som Malin lade upp för ett år sedan fick vi lära oss att en Iphone som ramlat ner i ett glas öl lämnar felmeddelandet Detta tillbehör är inte kompatibelt med Iphone.

Men det är inte bara tillbehöret öl som inte faller Iphone i smaken! På sin blogg berättar serietecknaren The Oatmeal om när han råkade köra igång tvättmaskinen med Iphonen på insidan. När han fick ut telefonen meddelade den följande:
This device is not iPhone compatible. We recommend turning on airplane mode to reduce interference. (Detta tillbehör är inte kompatibelt med Iphone. Vi rekommenderar att du slår på flygplansläget för att minska störningar.)

19 augusti, 2010

Oxford Dictionary of English eller Oxford English Dictionary?

En av mina Facebook-sidor, Love UK, berättade i dag att Oxford English Dictionary nu kommit ut i en tredje upplaga, och passade på att fråga om vi kunde gissa vilket ord som tillkommit. Oxford English Dictionary är engelskans motsvarighet till Svenska Akademiens ordbok. Ett enormt projekt som ska kartlägga varenda ord i språket, inklusive ordets ursprung och historia.

Alla gissade förstås att vuvuzela var det nya ordet. Själv gick jag in på Oxford Dictionaries webbplats för att läsa mer där, men hittade inte ett ord om någon ny upplaga. På ordbokens egen sida fanns en uppdatering med nya ord, men uppdateringen var över en månad gammal. Och där fanns ingen vuvuzela. Så jag frågade helt enkelt Love UK om de lurades lite med oss, och fick en länk till BBC:s artikel om nyheten. Då fattade jag. Det är i själva verket Oxford Dictionary of English som kommit ut i en tredje upplaga! Det är motsvarigheten till Svenska Akademiens ordlista, och alltså en ordlista som ska beskriva det aktuella språkbruket.

Så vad du än gör, om du någonsin ska prata om Oxford English Dictionary eller Oxford Dictionary of English, blanda inte ihop dem!

Avsiktlig förkrångling

Gammalt krångligt myndighetsspråk är faktiskt himla roligt att läsa ibland. Jag skulle inte vilja få hem ett brev från en myndighet som försöker göra mitt liv till något abstrakt som jag knappt kan förstå, men att läsa exempel på kanslisvenska tycker jag ändå är underhållande. Eller snarare att lista ut vad som gömmer sig bakom kanslisvenskan.

Nyss hittade jag ett beslut från Jordbruksverket där myndigheten pratar om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade sockerbetor. Jomenvisst. Nästa gång min mamma berättar att hon ska sätta potatis ska jag upplysa henne om att hon faktiskt ska göra avsiktlig utsättning av potatis.

Det finns fler som roas av kanslisvenskan. Studera gärna några kanslisvenska favoritfraser med översättning, eller läs några vanliga ordspråk som översatts till kanslisvenska.

18 augusti, 2010

Slejtra - att säga upp sig med stil

I dagens Metro puffar tidningen för att införa nyordet slejtra. Det betyder ungefär säga upp sig på jobbet på ett dramatiskt sätt efter Steven Slater som gjorde snygg sorti på flygbolaget Jet Blue.

Vi på Språkkonsulterna tycker att ordet är kul och användbart och anser det härmed infört.

Snabeldrake

Facebook är bra till mycket. Inte nog med att man nu kan hålla kontakten med gamla vänner från dagis, man får också chansen att lära sig nya ord och uttryck! Jag såg nyss en statusuppdatering om en vän som inte kunde sova, och att hon hade tagit en tur med snabeldraken om inte hennes dotter legat och sovit. Jag blev helt ställd över detta ord, men i stället för att göra bort mig genom att fråga henne frågade jag vår vän Google och fick veta att det är slang för dammsugare. Men det finns många blogginlägg och forumdiskussioner som vittnar om att jag inte är den enda som inte hört talas om snabeldrake. Har du hört det någon gång?

17 augusti, 2010

Är det ett språkfel eller är det bara jag?

Ibland tycker jag det är svårt att veta om något är ett språkligt misstag eller om det bara är jag som tänker fel. Som det här med kolsyra till exempel.

Där jag sitter och jobbar just nu finns det ett ställe där man kan hämta vatten ur två tappar. Vid den ena tappen står det "Kolsyrat vatten" och vid den andra står det "Kallt naturellt vatten". Men är verkligen naturellt en synonym till okolsyrat, vilket jag antar att det ska vara här? När jag beställer in naturellt mineralvatten menar jag ju att det inte ska smaka citron, päron, mango, guava eller rengöringsmedel. Däremot får det gärna bubbla.

Hjälp mig - är det mig eller vattentappen som det är fel på?!?

Digestivekex på engelska?

Som professionell språknörd får man förstås alltid svara på språkfrågor, var man än befinner sig. Så fort folk har fått klart för sig vad man arbetar med börjar de raljera över särskrivningar och de, dem eller dom-frågan, fråga ut en vad man tycker om engelskans utbredning i svenskan samt ställa frågor som börjar med "jag har alltid undrat över en sak...". Det är förstås väldigt roligt att jobba med något som engagerar så många!

Så häromdagen ställde en vän en språkfråga på min Facebook-sida. Han undrade vad digestivekex heter på engelska, för han hade börjat fundera på saken och kommit fram till att det inte kan heta digestive bisquits. Det tyckte han lät lite äckligt. Men jag blev tvungen att svara jo, det heter visst digestive bisquits, eller oftast bara digestives. Något ätbart som hjälper matsmältningen på traven kallas faktiskt för digestive på engelska, vare sig det är någon typ av mat, dryck eller medicin. Jag rotade runt lite på nätet och upptäckte att digestivekexen innehåller mycket natriumbikarbonat och att de därför ansågs vara väldigt bra för matsmältningen när de först började tillverkas för en 160 år sedan. Därav namnet (som min vän tyckte var lite väl magstarkt) matsmältningskex!

16 augusti, 2010

Att lära sig ord

När min dotter var knappt två år satt hon i vagnen och kastade iväg sitt mjukisdjur. Jag hämtade björnen förstås, och la tillbaka den i vagnen. "Tappa den!" sa hon glatt. "Nej du! Du kastade den." svarade jag. Självfallet prövade hon ett antal gånger till. Men sedan accepterade hon att hon hade kastat djuret, inte tappat det. Varpå hela proceduren givetvis upprepades några gånger för att pröva detta nya verb, att kasta.

Idag träffade jag en tvåårig flicka som satt prudentligt på en parkbänk och hänfört betraktade några änder, medan hon drack juice ur en tetrapak med sugrör. När juicen var slut tog hon förpackningen i handen, gick några steg från bänken och slängde bort den så långt hon kunde. Jag fick lite svårt för att hålla mig för skratt när mamman tittade strängt på henne och sa att så får man inte göra. "Jag slänga den?" sa flickan förvånat. Det blev en liten förevisning av en papperskorg, och en förklaring av var hon skulle slänga den.

Det är tur att barn är så nyfikna och läraktiga! För hur skulle flickan ha kunnat veta att hon inte bara skulle slänga den tomma juiceförpackningen, utan hon skulle slänga den i soporna.

När barn överanvänder ord kan det bli både gulligt och roligt. Men vi vuxna överanvänder också ord, eller använder ord vars innebörd vi missuppfattat. Och det är varken gulligt eller roligt, utan snarare något som kan bli både pinsamt och dumt. Så slå upp ord som du känner dig det minsta osäker på! Då slipper du nesan att andra har roligt på din bekostnad. Men framför allt, då gör du dig bättre förstådd.

13 augusti, 2010

Sträva efter en sträva

Jag strävar efter att bli färdig med min sträva sa min pappa idag och flinade. Jag vet vad det är att sträva sa jag teatraliskt, och vad en strävan är tillade jag mer modest, men vad fasen är en sträva? Jo, det är en sned stötta. Det vet jag nu!

Miljoner, miljarder och biljoner sätt att säga fel

Företaget omsätter 2,6 biljoner läste jag i en notis i SvD i morse. Jag blev lite överraskad över ordet biljon och blev tvungen att reda ut. Jo då, ordet biljon finns på svenska och betyder då 1000 miljarder. På amerikanska däremot betyder billion en miljard (alltså 1000 miljoner). Gud så krångligt! Kan ingen standardisera? Det kan ju bli en del besvärliga misstag om man tar fel på en miljard och en biljon!

Men språkkonsulter kan ju aldrig låta bli att luska i olika etymologiska databaser och Oxford Dictionaries ger vid handen att britterna minsann tidigare använde miljard och biljon på precis samma sätt som vi. Det är först på senare år som de har hängt på den amerikanska användningen.

12 augusti, 2010

Språkkonsulter kan göra det lättare att söka jobb

I en nyhetsnotis på Språkrådets webbplats får vi veta att många företags webbaserade jobbansökningsformulär är så krångliga att fylla i att många arbetssökande helt enkelt ger upp. Konsekvensen blir att många företag inte får tillräckligt många kvalificerade sökande till tjänsterna. Jag har själv krånglat mig igenom många sådana formulär och vet precis hur irriterande de är. Det är dessutom ingen överdrift att påstå att de oftast är anpassade efter arbetsgivaren. Men Arbetsförmedlingens egen CV-skapare är minst lika besvärlig!

Språkrådet har dock hittat lösningen på problemet: "Kanske dags för företagen att anlita professionella språkkonsulter som tar fram enklare formulär?" Språkkonsulterna är alltid redo att rycka in för ett sådant viktigt ändamål!

11 augusti, 2010

Inkråmsförvärv

Dagens diskussionsord på kontoret är inkråmsförvärv. Jag hittade ordet i ett dokument från Skatteverket när jag letade exempeltexter från den ekonomiska världen. Vi konstaterade att vi inte visste vad det var och att vi knappt visste vad inkråm var. Men efter lite efterforskningar visade det sig att inkråm kan vara t.ex. en fågels hjärta, lever och muskelmage, men också fyllningen i en kroppkaka.

Kan inkråmsförvärv alltså vara att köpa kycklinglever på Ica?

Semester och korsord, det är samma sak

För en släkting till mig är semester samma sak som korsord. Bara på semestern löser hon korsord, och på semestern löser hon nästan bara korsord. Samtidigt som korsord är det enda språkliga intresse hon har.

Hon läser inte särskilt mycket, ojar sig aldrig över korrekturfel i tidningar eller över språket hos dagens ungdom. Men hennes ordkunskap är stor. För till sin hjälp har hon genom åren haft ett flertal korsordslexikon som hon läst sönder. Nå, lite bad och sol, fall ur hängmattan och kanske en och annan katt har väl hjälpt till med sönderfallet förstås.

Av henne lärde jag mig tidigt att or är små djur som gör ädelosten god, att ar är ett ytmått, medan en ara är ett slags papegoja. Idag sa hon hurtigt med skratt i rösten, apropå att hennes semester är slut för i år: "Ja, det är väl tur, annars skulle jag ju bli så jäkla allmänbildad."

Det ligger mycket i det tycker jag. Att ordkunskap är en stor del av det som kallas allmänbildning. Och allmänbildning, det kan man ju skaffa sig lite varstans som tur är!

10 augusti, 2010

Slut på batteri

Det kom en språkfråga till Språkkonsulterna:

Varför säger man "jag har inget batteri kvar på telefonen" eller "jag har slut på batteri"? Batteriet är ju kvar fast utan laddning.

Språkkonsulterna svarade:

Jag tror att man säger så av så kallade språkekonomiska skäl. Vi försöker hela tiden att få fram så mycket som möjligt med så få (och korta) ord som möjligt. Det är därför ord som är vanliga i språket alltid är korta - svenskans vanligaste ord är och, att, som, så etc. Och när man säger "jag har slut på batteri", menar man att man har slut på laddning i batteriet men det är kortare, och för de flesta ganska tydligt, att utelämna "laddning".

09 augusti, 2010

Mitt i rötmånaden

Vi är mitt i rötmånaden. Mjölken och smöret åker snabbt in i kylskåpet efter frukosten, oavsett väder. Döttrarna rycker på axlarna och undrar om vi är vidskepliga. Jodå, för de slår upp ordet rötmånad på internet. Det finns ju affärer, kylskåp och frysar fnyser de.

Tills en av dem en morgon häller sur mjölk på jordgubbskrämen. Tänka sig vad erfarenhet är nyttigt ändå. Det är rötmånad sa de idag förnumstigt till våra gäster och dukade snabbt av frukostbordet när alla var klara. Och förklarade snabbt och korrekt ordet rötmånad för de yngsta gästerna dessutom.

06 augusti, 2010

Vad är sommarsjuka, egentligen?

"Jag har sommarsjuka" förklarade min sexåriga granne i förmiddags med stort allvar. "Jaså" svarade jag och backade betänkligt. "Ja" fortsatte hon. "Det sitter liksom i benen och armarna och hela kroppen. Det pirrar och spritter i hela mig liksom. Sommaren sitter till och med i håret. För det luktar hav och sol och saltvattensschampo." "Jaha, men du kräks inte och har ont i magen och så?" frågade jag. Förundrat tittar hon på mig och utbrister: "Och jag som trodde att det bara är sånt man äter som man kan tycka så mycket om så man kräks!"

04 augusti, 2010

Kissetofflor - ett nytt ord för mig

Jag har i sommar läst boken "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" av Jonas Jonasson. Det var inte titeln som fick mig att välja boken, även om den i sig är inspirerande. Nej, det var ett trevligt samtal på midsommarnatten, ett samtal där jag inte riktigt hängde med i svängarna.

Alla fnissade nämligen glatt åt ordet kissetofflor, men ville inte förklara sig. De menade att jag behövde läsa boken för att förstå vad det var som var så roligt.

Först tog jag förstås till internet. Ordet finns uppenbarligen före boken. Skor man har för att snabbt kunna gå ut och kissa helt enkelt. Eller i bokens version tofflor, tofflor som vid toalettbesök alltid får ta emot några droppar när man har blivit för gammal för att nå hela vägen fram.

Det är ju inte så kul egentligen. Men den gamle mannen i denna berättelse är lite speciell, så jag antar att det är hans prägel på ordet som gav upphov till skratt i midsommarnatten. Själv tycker jag nog att det är själva nyordsbildarfenomenet som är roligast.

02 augusti, 2010

Namn kan vara svårt

Min pappa har svårt att komma ihåg namn. En gång för väldigt många år sedan, när jag fortfarande bodde hemma, sa han att min kompis sökt mig på telefon. När jag undrade vilken kompis sa han att det var någon på A.

Jag föreslog Anki, Annie, Ammi, Ann, Anna och säkert några till som jag har glömt nu. Nej, det vara Sara som hade ringt visade det sig så småningom. Ja, sa pappa frågande. Det är väl ett namn med A? Två stycken till och med?

Numera använder han associationer och ordlekar för att minnas namn. Så när han idag vänligt frågade hur hon med geväret har det nuförtiden svarade jag glatt att Annie mår alldeles prima.

Närkesgatan

I veckans nummer av Södermalmsnytt ifrågarsätter en reporter varför det heter Blekinge-gatan och Skåne-gata, men Närkes-gata. Och visst är frågan befogad. När förleden i en sammansättning slutar på vokal brukar vi aldrig sätta dit ett foge-s och andra sammansättningar med Närke följer den principen: Närkeflicka, Närkebyggd, Närkekonst etc. Jag undrar också varför det blev ett s just i Närkesgatan.

2008 skrev vi ett språkbrev om foge-s i sammansättningar.