30 januari, 2012

Radiosportens underbara språk

Om man är intresserad av sport vill man förstås gärna kunna titta på sporten på tv, men i ärlighetens namn finns det inte mycket som slår radiosportens entusiastiska kommentatorer. Vilken hockeymatch som helst blir dubbelt så spännande när radiosporten kommer igång. Med ett rasande tempo och ett kreativt språk beskriver de varje passning, varje felskär och varje ansiktsuttryck på spelarna och tränarna. Men även när det inte är direktsändning, utan när radioprataren hinner förbereda sina ord noggrant, är de minst lika kreativa i språkbruket. Imorse hörde jag om en travkusk som förlorat ett lopp, och så här beskrev radioprataren loppet:
Han såg segern rinna ifrån honom som en inspirerad fjällbäck i solljuset.
Kanske den mest oväntade och poetiska liknelsen jag någonsin hört.

26 januari, 2012

Dubbeltydigt korsord

Korsordet i dagstidningen New York Times är känt för att vara svårt. Det beror nog på att de har otroligt påhittiga och kreativa korsordsmakare. Dagen innan det amerikanska presidentvalet 1996 var en av ledtrådarna i korsordet "huvudnyhet i morgondagens tidning (!)" och svaret var vinnaren i presidentvalet - men hur kunde korsordsmakaren veta vem som skulle vinna? Var han synsk? Hade han slagit vad? Satsade han sin karriär på den kandidat han själv röstade på?

Ingalunda. Korsordsmakaren gjorde så det fanns två möjliga lösningar på svaret (Clinton eller Bob Dole, de har lika många bokstäver) och på alla ord som korsade det. Oh vad klurigt! Och oh vad jobbigt att inte kunna lösa korsordet förrän nästa dag! Här kan du se korsordet. Det var ju tur att de inte gjorde ett liknande korsord till valet 2000, när det tog veckor innan en vinnare kunde utses.

I senaste numret av Språktidningen finns det ett trevligt och intressant reportage om en familj med tre generationer korsordsmakare, och tips på hur man kan börja skapa sina egna korsord. Det ger ju med ens en spännande bakom-kulisserna-inblick i ett yrke man inte tänker på så ofta!

24 januari, 2012

Stackars lilla apostrof

I somras rapporterade Helena att svenskar som använder genitivapostrof snor dem från engelska skyltar. Och stölderna bara eskalerar! För två veckor sedan gjorde den stora bokhandelskedjan Waterstone's, som grundades av Tim Waterstone, om sin logotyp - och de tog bort apostrofen. Tog bort! En bokhandel som inte följer grundläggande skrivregler i sitt eget namn, det är ju en sensation! Och mycket riktigt blev många kunder riktigt upprörda. Tänk dig själv om Akademibokhandeln skulle bestämma sig för att (förlåt) särskriva sitt namn. Och lägga till en jobbig logotypskrivning. Akademi Bokhandeln. Det känns inte så troligt, va? Men det är precis det som hänt i Storbritannien.

Varför, kan man då fråga sig? Så här säger Waterstones VD i pressmeddelandet:
Waterstones without an apostrophe is, in a digital world of URLs and email addresses, a more versatile and practical spelling.
För att sammanfatta: Eftersom apostrofer inte funkar i webb- och e-post-adresser är det lika bra att sluta använda dem helt och hållet i företagsnamnet. Apostrofen anses vara omodern. Stackars lilla apostrof!

Waterstones-apostrofen söker nu desperat efter ett nytt jobb. Du kan följa hens vedermödor på Twitter-kontot @SadApostrophe, där även andra företagslogotypers försvunna apostrofer skymtar förbi. Just nu är Waterstones-apostrofen rädd för att sluta som Harrods-apostrofen - han fick sparken 1928 men tror i sitt nersupna tillstånd att han fortfarande jobbar där. Stackars små apostrofer, vem ska trösta dem? Jag tror dock att det är för kallt och främmande för dem att jobba på svenska skyltar, så vi får hoppas att något engelskspråkigt företag förbarmar sig över dem.

23 januari, 2012

Myndighetsbreven och ångesten

Den roliga bloggaren Sonja Abrahamssons senaste krönika i Nyheter 24 handlar om den ångest hon får av brev från myndigheter som Försäkringskassan och Skatteverket. Så här känner hon inför pappren:
Alltid är det något de vill veta, något de vill ha. Vad de vill står alltid ”tydligt och klart”, men det är så diffust, så exakt, på en och samma gång. Jag drabbas av spontan dyslexi så fort jag ska försöka läsa myndighetsbrev.
Det kan inte vara lätt att vara en myndighet som måste skicka ut information när man vet att mottagaren inte riktigt vill läsa den, utan snarare får ont i magen av att se ett brev märkt Skatteverket. Myndigheterna arbetar hårt med att skriva begriplig och mottagaranpassad information, men att döma av Sonja Abrahamssons text är deras brev fortfarande svårtydda många gånger. Men det här är något som många andra skribenter också kan råka ut för. Hur når man fram till någon som inte alls vill läsa texten?

Det gäller att vara väldigt konkret och ha en respektfull ton. Använd gärna grafiska knep för att göra informationen överskådlig. Punktlistor, tydliga underrubriker och ett lättläst typsnitt hjälper läsaren att se det viktiga. Och överbelasta aldrig texten med överflödig information som läsaren måste slå sig igenom för att hitta kärnan!

17 januari, 2012

Tjugondag Knut ska julen ut

I fredags var det tjugondag Knut eller tjugondedag jul. Tjugo dagar efter julafton ska man städa bort julen enligt traditionen, så nu ligger nog de flestas julgranskulor och tomtar i en kartong på vinden eller i förrådet. Men samlingsnamnet för julprylarna varierar, och nu vill vi veta vad du har skrivit på din kartong? Vi har lagt upp en omröstning på vår Facebook-sida, så titta in där och lägg din röst!

12 januari, 2012

Språkfrågekampanjen gav 120 kronor till Stadsmissionen

Inför julen 2010 hade vi en kampanj på Facebook - ställ en språkfråga mellan lucia och julafton, så ger Språkkonsulterna 10 kronor till Stadsmissionen. Vi körde en repris 2011. 12 frågor blev 120 välbehövliga kronor till Stadsmissionen - tack alla som frågat! Vi fick många tillfällen att klia oss i huvudet och vi fick chansen att fräscha upp våra skrivregelkunskaper. Förra gången publicerade vi bara frågorna här på bloggen och hänvisade till svaren på Facebook-sidan, men nu publicerar vi både frågorna och svaren för enkelhetens skull.

Har du språkfrågor du inte hittar svar på? Du kan alltid kontakta Språkrådet, och det går också bra att ställa frågor till oss året om.

1. Skriver man jur.kand.-examen just så? Med punkter och bindestreck? Eller annars hur?

Svar: Oj, vilken utmaning du gav oss. Och fortfarande är vi inte riktigt säkra. Språkrådet brukar inte dra sig för att stapla flera skrivtecken efter varandra så därför skulle man kunna tänka sig den variant som du skrev. Men om man skulle följa samma princip som i "avd.chef" skulle man kunna skriva "jur.kand.examen". Jag föredrar själv den varianten eftersom jag tycker att det är osnyggt med flera skiljetecken efter varandra.

2. I nedanstående exempel på svenska skriver man väl ut punkten före citationstecknet och därefter ett frågetecken? På engelska skippar de punkt och använder frågetecken. Men det gör ju tanken till en fråga i så fall och det känns inte rätt.

Who walks into a shop and is like, "I want to eat fermented herring tonight?"

Vem går in i en butik och tänker: "Jag vill äta surströmming ikväll."?

3. Och hur gör man om man har en film- eller boktitel som innehåller ett utropstecken och titeln hamnar sist i en mening och det inte går att omformulera? Kursiverar man titeln och avslutar med en punkt efteråt, eller måste man använda citationstecken kring titeln för att undvika förvirring?

4. Samma princip om jag vill utropa att jag älskar L.A., blir det då "Jag älskar L.A.!" eller får man lov att skippa sista punkten i ett sånt läge? Filmen "Bananas!*" är ett annat (kanske långsökt) exempel då den har både utropstecken och asterisk. Skulle det då bli: "Jag gillar filmen Bananas!*!"

Svar: Du behöver inte nödvändigtvis avsluta citatet med en punkt. Det blir snyggare och tydligare utan. Men du har alldeles rätt i att frågetecknet ska vara utanför citatet. Så här:

Vem går in i en butik och tänker: "Jag vill äta surströmming ikväll"?

Den andra frågan var lite knivig, men jag hittade till slut vägledning i paragraf 4.4.3. Enligt den får man helt enkelt bita i det sura äpplet och skriver utropstecken, citattecken och sedan punkt. Eller kursiverar som du själv föreslår, det blir lite snyggare. Här är Skrivreglernas eget exempel:

Står det verkligen inget mer på lappen än "Jag vill hem!"?

5. Mina kolleger vill gärna skriva versaler i en mening som den här: Verktyg för Kraftfältsanalys (fråga mig inte vad det betyder!) Jag ändrar till liten bokstav, för kraftfältsanalys är ju inget namn. Vem gör rätt?

Svar: Åh, det är helt entydigt du som gör rätt. Det ska bara vara stor bokstav när man inleder en mening och i egennamn, annars små bokstäver. Det finns förstås en massa gränsfall, men kraftfältsanalys verkar inte vara ett av dem.

6. Jag förstår att Lucia-sången handlar om att natten går tunga steg, etc etc. Men varför sjunger man "skuggorna ruva" istället för "skuggorna ruvar"? Har de tappat bort ett R?

Svar: Det är inte bara orden som är gammaldags i luciasången, även grammatiken är föråldrad. Det är helt enkelt ett pluralböjt verb som lever kvar! Vi slutade använda dem i svenskan runt 1950, men i äldre litteratur kan de leva kvar, som du ser.

7. Skriver man "Hennes Kunglig Höghet" eller "Hennes Kungliga Höghet"? Även om det kanske är vanligare med "Kungliga" så är väl den officiella titeln utan "a"? Kan man skriva "Hennes kunglig höghet", alltså utan versaler? Och samma versalfråga angående det där med "Ers Nåd"/"Ers nåd"/"ers nåd".

Svar: Kungliga tilltalstitlar skriver vi vanligtvis med stor bokstav på varje ord, men det gäller inga andra titlar. Det blir alltså "Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan" men "Ers nåd" (inledande versal). "Kunglig höghet" är en fast enhet i det här fallet och ska därför inte böjas, men tilltalar man flera kungligheter ska man pluralböja. Men "Hennes Kungliga Höghet" är nog vanligare och fungerar också.

8. Jag funderar lite på versalisering och det här med släktnamn innehållande bin, von, af, van och så vidare. Stämmer det att man inte ska använda initial versal även om de skulle råka hamna i början av en mening? Man använder ju inte alltid förnamnet, så det borde alltså bli: "bin Ladin är död.", "von Anka är den rikaste ankan i världen."

Släktnamnet De Geer är väl ett undantag och ska alltid skrivas med stort D. På engelska verkar dessa namn alltid stavas med stor bokstav.

Svar: Det stämmer att man enligt svenska skrivregler ska inleda meningen med liten bokstav när det första ordet är en namnpartikel, och även när det är en enhetsbeteckning som börjar med liten bokstav, t.ex. pH. För att vara tydlig är det därför säkrast att skriva om meningen så den inleds versalt. På engelska gäller inte den här regeln, där sätter man ut versal på namnpartiklar och enheter i början av en mening.

9. Begreppet "mindfulness" har ju spridit sig i Sverige som en annan farsot. Och alla klagar över att det inte finns något bra svenskt begrepp för ordet. "Medveten närvaro" är det alternativ man hör oftast. Men har ni något bättre förslag? Eller hur tycker ni man ska hantera ett ord som fått så många 'egna' konnotationer?

Svar: Ja, "mindfulness" är väldigt vanligt i Sverige, men "medveten närvaro" verkar vara rätt vanligt det också och är det alternativ som Språkrådet föreslår. Vi håller med och tycker att det fungerar bra. Det kan förstås vara svårt att försöka kämpa för att använda svenska begrepp när många vill använda det engelska, men i det här fallet är det svenska begreppet rätt vedertaget.

10. Jag undrar om ordet "empowerment" går att översätta till något mer upphetsande än t ex "självbestämmande" eller "egenmakt"?

Svar: Men kom igen, inte finns det något mer upphetsande ord än "egenmakt"? Det är dessutom tydligare än det engelska, eftersom det berättar precis vad det handlar om. Kort och rakt på sak - ljuvligt!

Skämt åsido. Att vi hellre använder otydliga engelska ord än tydliga svenska handlar om att de låter mer spännande - men samtidigt framstår man som lite opålitlig eftersom det lätt blir floskelaktigt. De svenska motsvarigheterna framstår som pålitliga - men en smula tråkiga, som du själv anser. Det här ligger nog i låneordens natur. Eftersom de inte är på vårt eget modersmål kan vi inte förstå dem lika djupt som våra egna ord, utan de får en spännande och exotisk klang. Men strunta i att svenska ord inte uppfattas som lika spännande utan kom ihåg att du framstår som mer pålitlig när du använder svenska ord!

11. När används generisk respektive generell? Eller vad är skillnaden på generisk och generell?

Svar: "Generisk" handlar alltid om ursprung, t.ex. generiska läkemedel eller generiska viner. Det är också en språkvetenskaplig term "generisk betydelse" som betyder att ett ord betecknar alla individer, t.ex. MAN är rätt trött på julmat nu. "Generell" betyder mer "allmän" eller "sammanfattande". Men jag håller med dig om att i vissa fall känns det hugget som stucket vilket man ska använda. I det språkvetenskapliga exemplet kunde man väl lika gärna säga att MAN används i GENERELL betydelse. Men så där är det ju med facktermer ... de ska alltid vara lite märkvärdiga :-).

12. Ska ordet nackabo stavas med stort eller litet n?

Svar: Nackabo är en sammansättning av orten Nacka och bestämningen bo, och ska därför stavas med stort N. Det är skillnad på konstruktioner som göteborgare - de är avledningar av ett huvudord, inte sammansättningar, och ska därför skrivas med liten bokstav.

11 januari, 2012

Spännande seminariedag i Kulturhuset

Det är väl ingen som har missat att vi har infört en årlig grammatikdag i Sverige. I år infaller dagen den 3 februari och vi passar på att anordna en superintressant seminariedag i Kulturhuset. Det fullständiga programmet ligger nu ute på Grammatikdagens webbplats. Om du känner att du behöver fräscha upp dina gamla skolkunskaper kan du delta i morgonpasset Grammatik för blåbär, som är till för dig som vill få det mest elementära. Det är dessutom helt kostnadsfritt.


03 januari, 2012

En ny syndikerad multicurrency revolverande kreditfacilitet

Corporate bullshit säger man ofta om luddigt, modeordstätt och rätt intetsägande företagsspråk. Knepet är att använda glassiga ord och gärna lite svengelska, så märker ingen att det man säger egentligen är helt betydelselöst. I sann årssummeringsanda har tidningen Privata affärer har samlat affärsvärldens bästa floskler 2011 och det är en härlig samling nonsenssnack som ger sken av att vara betydelsefull. Läsarna fick rösta fram årets floskel, och den är en pärla.
Syftet med den nya strategin är att uppnå maximalt värdeskapande genom högre tillväxt och lönsamhet och därigenom göra Sandvik till ett ännu mer attraktivt företag för kunder, medarbetare och aktieägare.
Det är ju bra att de utmärker sig mot sina konkurrenter, som givetvis inte vill ha ett attraktivt och lönsamt företag.

02 januari, 2012

Vem vill bo i Sexträsk?

Under julledigheten efterlyste SVT fula ortsnamn och fick en lång, lång lista från sina tittare. Faktum är att de fick skriva två artiklar på ämnet - läs artikel nummer 1 och artikel nummer 2! Ämnet fascinerar uppenbarligen, och det är inte konstigt. Namnet på orten där vi bor är givetvis personligt och det är klart att man vill bo på ett ställe med ett vackert namn. Så besvärligt då att det finns mängder av mindre vackra ortsnamn. En gång i tiden har ortsnamn som Sexdrega och Pungpinan varit helt normala, men när språket förändras och vi inte längre minns ursprungsbetydelsen låter det pinsamt.

Min favorit bland fula ortsnamn är Köttsjön i Jämtland. Det låter så otroligt och underbart jättekonstigt. Och underbart nog finns det en skiva som heter Live in Köttsjön. Smaka på den titeln! Jag har länge velat köpa skivan enbart för titelns skull, och det har konstigt nog inte blivit av än.

Fina ortsnamn då? Där gillar jag ortsnamn som har ett förled med svan. Som Svanö, Svannäs och Svanaby. Det måste vara för att de får mig att tänka på vackra, vita svanar som flyter runt i vattnet och ser harmoniska ut.

Finns det fler fula och fina ortsnamnsfavoriter bland våra läsare?