24 december, 2014

Lucka 24 - god jul!

Dan före dopparedan försökte Erik beskriva julklappar så krångligt som möjligt!

Idag är det äntligen dopparedan och vi hoppas att du har haft mycket nöje av våra besvärliga formuleringar. Vi har haft väldigt roligt när vi skrivit dem! Och sista krångelbeskrivningen kommer här:
För födoändamål framtagen trögflytande vit massa vanligtvis tillverkad av rundkornig Oryza sativa och vätska från mjölkkörtlarna hos Bos taurus, vanligtvis med framträdande arom av Cinnamomum aromaticum och med tillsats av fröet från Prunus dulcis i underhållande syfte. Intages upphettad med pulveriserad Cinnamomum aromaticum, kristallerad sackaros samt vätska från mjölkkörtlarna hos Bos taurus, alternativt nedkyld blandad med lufttillsatt vattenemulsion av fett från vätska från mjölkkörtlarna hos Bos taurus samt fruktköttet från Citrus sinensis.
Vattnas det i munnen nu? En riktigt god jul önskar vi på Språkkonsulterna!

23 december, 2014

Lucka 23

I gårdagens lucka gömde sig ordet Knäck.

Dagens lucka skulle kunna vara författad av en osedvanligt bångstyrig belackare av klarspråk:
Ett kolli som enligt gängse bruk tenderar att placeras under ett exemplar av familjen Pinaceae redan före julafton eller frambringas genom mytisk persons försorg på förut nämnda kväll. Praxis skiljer sig dock åt. Det är brukligt att det yttre är utsirat och det inre efterlängtat. Därvid plägar mottagaren framgå av utsidan, i vissa fall åtföljt av en kryptisk, rytmisk omskrivning av innehållet.

22 december, 2014

Lucka 22

Gårdagens ord var glögg!

Men vad är detta, tro?

Formlokaliserad sackarosbaserad plombextraherare.

21 december, 2014

Lucka 21

Igår hade Anki krånglat till julskinkan ordentligt.

Kan du gissa vad vi har krånglat till idag?

Kryddad livsmedelsfluid, understundom med etanolinslag. Serveras tempererad med attribut såsom fröer av plommonsläktet och torkade frukter med hög sockerhalt.

20 december, 2014

Lucka 20

I går dolde sig en snölykta bakom luckan!

Vad bjuds det på i dag?

Porcusavslutning ingående i på i Lucka 11 nämnd inredningsdetalj med tydlig avsaknad av koppling till varken ideologiska paria i dagens politiska turbulens eller milneiska moatjéer, utan uteslutande för oralt och stämningsfullt avnjutande i för årstiden anpassat sällskap, gällande såväl inmundigande som pers.

19 december, 2014

Lucka 19

Igår hade Susanne krånglat till ordet jultomte!

Vilket ord tror du att jag försöker beskriva här?
Liten toppig byggnad av sfäriska byggelement tillverkade av säsongsbetonad kristallisk tillståndsform av H2O med inredning av en livaktig ljuskälla.

18 december, 2014

Lucka 18

I gårdagens lucka fick ni en omständlig beskrivning av kulprov, vilket för övrigt verkar vara rätt omständligt att utföra. I dag virvlar vi vidare med lucka 18 och nya utsvävningar i kanslisvenskans underbara värld. Häng med!
En gradvis sammansmältning av nordisk hybridfigur och övrig västvärlds tolkning av densamma. Framträder företrädesvis i rödvit mundering samt en i ansiktets nedre del framväxande hårbeklädnad. Färdas gärna, enligt folk- och barnatro, i fordon framfört medelst fyrfota arktiska hjortdjur av släktet Rangifer.

17 december, 2014

Lucka 17

Kanslisvenskan flödade fritt i gårdagens lucka – ska vi tala klarspråk så var det helt enkelt en chanukka-ljusstake (även kallat chanukkia).

I dag har byråkraten gått vilse och hamnat i köket. Vad kan det vara hen vill beskriva här?

Empirisk analys av konfektmassa, där hastig temperaturväxling av massan utnyttjas för att söka åstadkomma en sfärisk form, i syfte att utvärdera om viskositeten är den lämpliga för önskat resultat i slutprodukten. 

16 december, 2014

Lucka 16

Igår var det snöflinga vi var ute efter. Vad tror du gömmer sig här?

En med åtta vertikala hållningsanordningar för belysningspunkter av paraffin försedd inredningsdetalj som används i samband med högtid som firas av grupp med religiös grund i gamla testamentet och som markerar inledandet av högtid till ära av strålning inom den synliga delen av det elektromagnetiska spektrumet. 

15 december, 2014

Lucka 15

I gårdagens lucka bjöd Helena på adventsfika. Kan du lista ut vad som väntar på dig i lucka 15?
Sjärnformad sammansättning av till fast form omvandlad diväteoxid, starkt associerad till den högtid som snart komma skall. Under de senaste åren mer sällan förekommande, dock i mångas minne inpräglad såsom nedåt singlande alternativt yrande.

14 december, 2014

Lucka 14

Kunde du gissa vad Annasara menade med krångelordet i lucka 13? Rätt svar var luciatåg. Här kommer en nytt ord att gissa på:

En till avsevärd hög temperatur upphettad dryck, huvudsakligen tillredd på importerad böna av typen arabica, intages under den i kalendariet uppmärkta perioden med innebörd som avser dröjsmål. 
Svaret får du i morgon.

13 december, 2014

Lucka 13

Bakom gårdagens lucka dolde sig en saffransdoftande lussekatt. Listade du ut det? Bakom dagens lucka döljer sig ett ord med följande kanslispråkliga formulering:

Bestående av mindre eller större ljusbemängd folkmassa i framåtgående riktning i radformad uppställning under pågående sjungen vokalaktivitet. Alltid i vit beklädnad, ofta äv. med röda och bruna inslag.

12 december, 2014

Lucka 12

Gårdagens ord var julbord, men det visste ni väl redan?

Dagens ledtråd är som följer:
Bakverk med inspiration av såväl ljusbringande medelhavshelgon som Felissläktet. Kolorerad och smaksatt med luxuös tillsats.

11 december, 2014

Lucka 11

Gårdagens trassliga lucka innehöll glitter!

Vilken julig företeelse har krånglat till det för sig i dagens lucka?

För säsongsfrosseri anpassad omistlig inredningsdetalj vars beteckning avser såväl dess innehållsliga som funktionella karaktäristika. 

10 december, 2014

Lucka 10

I gårdagens lucka gjorde Mea en omständlig beskrivning av ischoklad. Vad tror ni att jag pratar om i dagens lucka?
Ett, vid solvarvets yttersta gräns, vegetationsomfattande material, ofta utsträckt samt med avsikt att verka ljusreflekterande. Även vid visst ljushögtidsfirande prydande processionsdeltagares trådformiga proteinutväxter.

09 december, 2014

Lucka 9

I gårdagens lucka gömde sig en mumsig struva.

Vad döljer sig bakom dagens lucka?

Kulturellt säsongsbundet njutningslivsmedel av malda bönor från theobroma cacao och vegetabiliskt matfett av torkad frövita. Serveras ofta i stela, kulörta behållare av metalliskt grundämne. Har, trots sin benämning, inget att göra med fryst diväteoxid.

08 december, 2014

Lucka 8

I gårdagens lucka gömde sig en adventsljusstake.

Vad kan det vara vi fiskar efter i dag?

Flottyrkokt bakverk av hård konsistens, typiskt sett tillagat på ett upphettat järn med dekorativ form (vanl. en stjärna). I standardutförandet är ytskiktet täckt av i kristaller av sackaros.

Bonusinfo:
HELVETISKT SVÅRA ATT GÖRA SJÄLV. Köp dem på bageri i stället! (Men undvik de fabriksgjorda, färdigförpackade varianter som säljs i dagligvaruhandeln. De är i smak helt väsensskilda från det hantverksmässigt gjorda originalet.)


07 december, 2014

Lucka 7

Gårdagens ord var julsånger!

Kan du gissa vad den här krångliga formuleringen betyder?

Ställning, vanligtvis av metall eller trä, för livaktiga ljuskällor och eventuella dekorationselement. Används företrädesvis som stöd för nedräkning till årsdagen av en födelse som har stor betydelse för personer med kristen trosuppfattning.

06 december, 2014

Lucka 6

Gårdagens ord var pepparkaka!

Kan du gissa vad denna tillkrånglade beskrivning handlar om?
Vokala, tonala, tematiska yttringar i tiden.

05 december, 2014

Lucka 5

Det vi sökte efter i gårdagens lucka var rött lack. Vilket ord tror ni göms här nedan?
Vanligt förekommande men med mindre god hållfasthet använt byggnadsmaterial för hus av ätbar sort samt framställs även i lämplig storlek för förtäring med hjälp av övre extremitetens ändorgan, då ofta i form av figurer i mänsklig eller animalisk skepnad. 

04 december, 2014

Lucka 4

I gårdagens lucka krånglade Annasara till ordet marsipangris. Vilket krångel! Men vad göms i dagens kanslisvenska gallimatias?
En vid avsevärt tempererad grad trögflytande substans av kulören röd, vilken kan brukas till försegling av kolli. Lämpligheten däri utgörs av substansens benägenhet att anta stelnad karaktär vid minskat värmetillstånd.

03 december, 2014

Lucka 3

Här får du det rätta svaret för gårdagens ord: adventsstjärna!

I dagens lucka finner du följande kanslisvenskt beskrivna ord:

Söt formbar massa i specifik animalisk utformning av partåigt hovdjurs-karaktär.

Vad kan det månne vara ..?

02 december, 2014

Lucka 2

I gårdagens lucka lockade Erik med en adventskalender, vilket säkert flera av er gissade. Men vad göms i dagens kanslisvenska grummel?
Vanligen från ovankant av fönster nedåthängande avbildning av himlakropp, avsedd för spridande av ljus och sannolikt glädje under väntetiden (tidsmässigt sammanfallande med ett antal inledande veckor i den sista i ordningen av årets tolv månader) inför en av en stor världsreligions mest uppmärksammade högtider.

01 december, 2014

Lucka 1

I år har jag fått den stora äran att öppna lucka nummer ett! Kan du luska ut vilket ord som döljer sig bakom denna dunkla formulering?

Redskap med syfte att verifiera den temporala framskridningen i juletid. Typiskt sett är redskapet av sådan beskaffenhet att det är förslutet, men vid öppning utgår oftast någon form av ersättning.

30 november, 2014

Snart på bloggen: Kanslisvensk julkalender

Glad första advent! Imorgon slipper vi äntligen den här fruktansvärda tiden som varit november 2014 och kan börja räkna ner till julafton och det återvändande dagsljuset. Ja, det är dags att ta fram sin julkalender. Förra året rimmade vi och tipsade samtidigt om fina julklappar till språknörden. I år tänkte vi hålla oss närmare vår egen vardag, men vi tror att det blir väldigt roligt ändå. Det blir en julkalender i kanslisvenskans anda!

Vi språkkonsulter ägnar en stor del av vår arbetstid åt att reda ut kanslisvenska formuleringar och ordval. Nog orsakar det mycket svordomar och starkt kaffe ibland. Men samtidigt är vi språknördar och kan tycka att det är roligt att leka med kanslispråket. Till exempel fnissar vi åt omformuleringen av det här väldigt vanliga och för årstiden lämpliga ordspråket: "Objekt vilka kamoufleras i en säsongsbetonad kristallisk tillståndsform av H2O blottläggas vid dennas övergång till större molekylär rörlighet." Kan du gissa vilket ordspråk det är? Här hittar du fler ordspråk på kanslisvenska.

Imorgon, den första december, öppnar vi första luckan i vår kanslisvenska julkalender. Varje dag fram till julafton kommer vi att beskriva ett juligt ord på bredaste kanslisvenska. Det blir roligt! Följande dag avslöjar vi vad det var vi krånglade till så hemskt.

Välkommen till vår julkalender!


28 november, 2014

Hämta inspiration från världen utanför - Om en internationell konferens om klar och tydlig kommunikation

Visst är det härligt att gå på svenska språk- och användbarhetskonferenser och få kunskaper, inspiration och bekräftelse. Jag brukar bli alldeles rusig av nya intryck och få en ordentlig energikick i mitt yrkesliv. Men att gå på en internationell konferens är något annat – det ger allt det där, men gånger 100. Jag rekommenderar verkligen alla som arbetar med språk, kommunikation, användbarhet, dokumentdesign och språkvård att någon gång ta sig utanför Sveriges gränser och skaffa ett nätverk och kunskaper från andra delar av världen. Att finnas i ett större sammanhang och få bekräftat att det finns människor över hela världen som jobbar med samma saker som du, som brottas med samma problem som du och som hittar ibland samma, ibland andra lösningar – det är otroligt utvecklande!

Senaste konferensen i Antwerpen, Belgien

Nyligen var några av oss från Språkkonsulterna på IC Clear Clarity som hölls i Antwerpen i två dagar. Sedan avslutade vi med en dag i Bryssel då konferensen samordnades med Clear Writing Award, ett årligt pris som delas ut till någon av översättarna i EU-kommissionen. Konferensen gästades av alla möjliga nationaliteter. Även om Europa, USA och Australien var starkt representerade så fanns där också folk från Argentina, Filippinerna, Hong Kong, Nigeria och Sydafrika. Och alla jobbar med nästan samma saker!

I de här sammanhangen har Sverige länge varit en stark spelare. Vi har ju haft myndighetsspråkvård och språkkonsulter sedan början av 80-talet – på så sätt ligger vi före. Men andra tvingas vara mer innovativa än vi, till exempel Sydafrika som har 11 officiella språk varav alla inte ens har ett utvecklat skriftspråk. Hur kommunicerar man rättigheter och skyldigheter till medborgarna i ett sådant land? Ja inte är det med hjälp av byråkratspråk i alla fall – här gäller bara rungande klarspråk.
I den anglosaxiska världen betonar de till skillnad från Sverige en viktig beståndsdel när det gäller tydlig och klar kommunikation och det är den rent visuella läsbarheten. Jodå visst brukar vi prata om underrubriker, styckeindelning och punktlistor i Sverige, men om man som USA har en stor population som är lågutbildade gäller det att ta till större grepp, exempelvis horisontella linjer, tonade plattor, färger, ikoner och faktarutor. Här har vi en hel del att lära.

I september 2015 arrangeras en internationell konferens i Dublin. Siktar du på att åka? Gör sällskap med oss i så fall. Vi lär bli åtminstone 5-10 svenskar som åker.

Hur går man med i internationella föreningar?

Du behöver inte vara medlem i någon organisationerna för att gå på konferens, men är du medlem har du säkrat att du inte missar något spännande event. Dessutom får du en massa andra fördelar och medlemsavgifterna är verkligen inte höga.

Gå med i Clarity om du arbetar med det juridiska språket. Clarity är ett nätverk bestående av jurister och andra som arbetar med juridiskt språk. Clarity anordnade alltså den senaste konferensen i Antwerpen och brukar organisera en ny vartannat år. De senaste har varit i Washington DC 2012, Lissabon 2010 och i Mexiko 2008. Clarity har ca 600 medlemmar från världens alla världsdelar och det finns fler anledningar än konferensen att gå med. Det finns en svensk avdelning som i och för sig inte är så jätteaktiv, men det fina med nätverket är att medlemmarna själva kan ta initiativ till aktiviteter, möten och rundabordssamtal. Clarity ger också ut en tidskrift Clarity Journal som kommer i brevlådan två gånger om året. Jag själv är svensk representant för Clarity så kontakta mig om du vill bli medlem eller gå direkt via Claritys webbplats.

Gå med i Plain om du arbetar kommunikation, användbarhet, dokumentdesign eller språkvård. Plain har sitt säte i Kanada men har medlemmar från hela världen. De har också ett livligt diskussionsforum där det diskuteras läsbarhet, språkriktighet, begriplighet och texter så att det står härliga till. Du ansöker om medlemskap på Plains webbplats.

See you in Dublin!

24 november, 2014

Det är svårt att veta vad man sjunger!

Språkliga betraktelser kan ibland vara vardagliga, enkla och omedelbara, men ändå fascinera. Jag tänker på hur barn (och en och annan vuxen) sjunger sånger av hjärtans lust utan att tänka så mycket på (eller veta) vad texten betyder. Det säger dock en hel del om hur vårt språksinne och vår hjärna fungerar: när vi inte känner igen ord och fraser, så sätter vi gärna in sådana vi kan istället. Jag minns en liten flicka i en barnvagn som jag hörde i tunnelbanan några dagar efter att Charlotte Perelli vunnit den svenska schlagerfestivalen 1999. Flickan sjöng med stark röst och stor övertygelse:"Du finns i mina drömmar, tusen och en napp!!" Ja, språket kan hänföra även i det lilla formatet!

17 november, 2014

När syndabocken har skulden

En vän till mig gjorde nyligen en språklig spaning angående ordet syndabock. Hen konstaterade att det har hänt något i användningen av ordet - det verkar vara på väg att få en förändrad betydelse.

Den traditionella syndabocken
Ordet syndabock har länge använts om den (eller det) som orättmätigt får skulden för något. Till exempel så här:

  1. Jag blev alltid syndabocken när min lillasyster pallade äpplen hos grannen; hon såg så oskyldig ut så ingen misstänkte henne.
  2. Iran säger att landet gjorts till syndabock för situationen efter 1990, då Irak försvann från marknaden på grund av FN-sanktioner.
  3. Det är lätt att peka ut alkoholen som syndabock när man har gjort något dumt en kväll.

I den här användningen av uttrycket är syndabocken alltså helt oskyldig. Det stämmer bra överens med uttryckets ursprung.

Uttryckets ursprung
Uttrycket syndabock kommer från en kristen sed som beskrivs i Gamla testamentet. Där handlar det, logiskt nog, om en faktisk bock:

"Han skall lägga båda händer­na på den le­van­de boc­kens hu­vud och över den bekänna is­ra­e­li­ter­nas al­la skul­der och brott, al­la de­ras syn­der, och därmed lägga dem på boc­kens hu­vud. Se­dan skall boc­ken föras ut i öknen av en man som står be­redd. Boc­ken skall bära al­la de­ras syn­der med sig ut i öde­mar­ken och släppas lös där ute i öknen." (Tredje Moseboken 16:21-22)

Den stackars bocken får alltså bära iväg människornas synder, och tillsammans med dessa förgås i ökenhettan.

Moderna syndabockar är skyldiga
Numera verkar syndabock användas om alla möjliga personer och företeelser som får skulden får något – även sådana som de faktiskt har gjort något dåligt (och eventuellt förtjänar att utpekas?). I dagspressen finns gott om exempel:

"Han tappade in en boll och blev syndabock efter förlusten mot AIK i måndags."
(DN 8 augusti 2014) Här vet jag förstås inte om spelaren ifråga faktiskt förtjänade att få skulden för hela förlusten, men en viss delaktighet hade han ändå, till skillnad från geten i öknen ...

Syndabockar verkar överlag mest (im)populära på sportsidorna:
"Få har väl missat att VM-festen slutade snöpligt för Brasilien, och som så ofta vid misslyckanden efterfrågas nu syndabockar."

Att uttrycket har fått en ny innebörd blir också tydligt här, där personen vill försvara en företeelse genom att säga att den inte förtjänar epitetet:
"Det finns gott om skadliga beteenden bland ungdomar i USA i dag, men det är väldigt sällan internet som är syndabocken, menar Boyd." (DN 5 augusti 2014)

Det personen vill säga här är att internet INTE bär skulden för de skadliga beteendena. I formuleringen antyds alltså att syndabocken vore den skyldige. Anar jag en trend?

14 november, 2014

Språkrådskrock

När vi skriver i jobbet vill vi skriva så bra texter som möjligt, ur en rad olika perspektiv. När jag granskar texter som andra har skrivit är det framförallt två perspektiv som jag kan hjälpa till med: klarspråk och jämställdhet. Båda perspektiven är viktiga ur demokratihänseende och för att en läsare ska känna sig inkluderad och tilltalad. Normalt kompletterar de här perspektiven varandra, men i ett av mina senaste uppdrag stötte jag på ett intressant problem när de till viss del krockade. Och det vore spännande att höra vad andra tycker!

Det handlade om valet mellan orden förälder och vårdnadshavare. Ur ett klarspråksperspektiv skulle jag förespråka förälder eftersom vårdnadshavare är mer tekniskt och skapar mer distans till läsaren. Det är förstås inte exakt samma sak som vårdnadshavare, men som klarspråksskribenter gör vi ibland små förenklingar som inte har ett exakt ett-till-ett-förhållande med förlagan. Vi kostar på oss att göra sådana förenklingar när det inte påverkar innehållet eller budskapet i stort. 

Men ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv skulle jag säga att vårdnadshavare är mer inkluderande eftersom det inte förutsätter någon särskild familjekonstellation. Jag vill inte exkludera dem som exempelvis inte passar in i familjenormen. Det finns barn vars föräldrar inte är deras vårdnadshavare, kanske är det istället en släkting eller någon annan närstående. En välmenad klarspråksförenkling som förälder skulle kanske lämna dem utanför i en del sammanhang.

Så, vad säger du? Hur ser du på de här orden och problemet när olika perspektiv kolliderar? Har du kanske stött på problemet i något annat språkligt sammanhang?


29 oktober, 2014

Bus eller godis?

På fredag är det halloween och sedan några år växer traditionen med barn som klär ut sig och går runt till grannarna och ber om godis (eller hotar med bus). Även om vi i Sverige kanske främst inspirerats av det amerikanska "trick or treat" så finns fenomenet i en rad länder. Så varför inte vara lite internationell i år och säga "bus eller godis" på några nya spännande språk?

  • Norska: Knask eller knep?
  • Isländska: Grikk eða gott? 
  • Finska: Karkki vai kepponen?
  • Tyska: Süßes oder es gibt Saures!
  • Italienska: Dolcetto o scherzetto?
  • Portugisiska: Doce ou travessura?
  • Spanska: Dulce o truco?
  • Franska: Farce ou friandise?
  • Polska: Cukierek albo psikus?
  • Iriska: Bob nó bia?
  • Swahili: Hila au pipi?
  • Indonesiska: Trik atau permen?
  • Esperanto: Ruzo aŭ delekto?


Läs också Ingrids klargörande inlägg om vad som egentligen infaller när under alla helgons förvirrade helg.

28 oktober, 2014

Svenskt terminologiarbete är hotat när TNC mister statsbidrag

Språkvetare har kanske inte för vana att lusläsa siffrorna i regeringsbudgetar, men just nu sitter många av oss och stirrar häpet på regeringens förslag att skära ner Terminologicentrum TNC:s statsbidrag. Från drygt 4 miljoner till knappt 300 000 från och med 2016. Det är anmärkningsvärt och motiveras bara med något luddigt om att regeringen vill finansiera "prioriterade satsningar". TNC är i chock, Språktidningen är i chock, jag är i chock. Vad kommer att hända nu?

Ja, vad innebär den här besparingen? Idag fungerar TNC som ett nationellt centrum för terminologi och fackspråk. Det är oerhört viktigt för att vi ska kunna ha enhetliga och konsekventa facktermer. TNC är ingen myndighet men är beroende av statsbidrag för att kunna fungera som ett terminologicentrum. Utan TNC stannar terminologiarbetet – de svenska fackspråken kommer att få det mycket svårare att utvecklas, myndigheternas ansvar för terminologi enligt språklagen blir svårare att nå och Rikstermbanken läggs ner. Bland annat.

Kan någon ens föreställa sig ett liv utan Rikstermbanken? Kan någon förstå vad det här kommer att innebära för fackspråksarbetet – kaos, förvirring och en stor brist på svenska termer! Ska myndigheterna börja blunda för språklagen? Hur kommer terminologiutbildning att se ut i Sverige, kommer det ens att finnas?

Jag hoppas att det hela handlar om ett korrekturfel eller missförstånd, eller är en del av en stor och fantastisk plan för framtidens terminologiarbete som regeringen kommer att avslöja imorgon. Inte kan vi väl bara lägga ner något så viktigt som centralt terminologiarbete? Nej, det är omöjligt!

27 oktober, 2014

Språkpolis, språkanarkist eller mittemellan

Jag tror att jag återkommer till det här då och då, men vi språkkonsulter är väldigt sällan språkpoliser privat. Vi stör oss inte på särskrivningar, struntar i felstavningar och tittar nyfiket på nya språkliga fenomen (ungefär så här). Om särskrivningspolisen Gymnasieingrid bara hade vetat hur tolerant hon skulle bli efter ett par år på universitetet hade hon säkert blivit rasande. Numera lägger jag knappt märke till en särskrivning om den inte orsakar något missförstånd i texten - ja, privat då förstås.

Men där ute i världen finns det väldigt många människor som inte är språkkonsulter, och många av dem är språkpoliser. Tack vare internet kan de diskutera sjuka sköterskor och förvirrande felsyftningar i en massa olika Facebookgrupper. Och tack vare internet produceras det förstås också fler texter för språkpoliser att leta språkfel i.

Emmy Rasper, programledare för Språket i P1, menar att motsatsen till en språkpolis är en språkanarkist i en artikel på svt.se. Riktigt så språkliberal är jag inte att jag skulle vilja kalla mig anarkist! Språkregler har ju faktiskt en praktisk funktion och visst använder jag dem privat och på nätet. Så jag håller mig nog till att kalla mig språkliberal.

Hur är det med dig? Är du språkpolis, språkanarkist eller mittemellan?

24 oktober, 2014

En dammodell av normen?

Förra veckan var jag och två kollegor på Region Värmlands konferens Schyst. Temat för dagen var jämlik och jämställd kommunikation (precis som det senaste Språkbrevet och Språkpodden från oss på Språkkonsulterna), med många intressanta infallsvinklar på hur texter och bilder kan vara inkluderande - men även rejält exkluderande och normerande.

Som alltid när jag har lärt mig något nytt är ögonen extra öppna, jag drabbas av den selektiva perceptionen. Och en morgon fastnar jag för den här reklamen:

Vi ser alltså en jacka som är i dammodell. Och ett par svarta byxor. Det står inte om de är för herr eller dam, men de "finns även i dammodell". Underförstått är alltså att när det inte står något, så är det en herrmodell. Hmm. Jag konstaterar att jag är rätt så känslig och bläddrar vidare.

Men efter ett par sidor dyker det upp mer reklam och jag får vatten på min kvarn: det outtalade, normen, verkar vara herrmodeller. Eller? Kolla på pjäxorna i mitten. Det finns en "dammodell" - och en "årsmodell"! Den kanske är för både dam och herr? Men de är ju så noga med att skriva  "unisexmodell" på de övriga plaggen ...


Fast det kanske inte är så mycket att haka upp sig på? Kanske ser jag detta för att jag är extra uppmärksam just nu? Kanske. Men jag kommer inte ifrån den gnagande känslan att dessa småsaker är delar av ett större mönster. Vad tror du?

Nyfiken på var jag blev så känslig? Läs mer om konferensen Schyst!

23 oktober, 2014

Var obs på ordklassen

I somras bloggade jag om förkortningsordet obs, och hur användningen av det har förändrats. Inlägget handlade framförallt om grammatiska aspekter av användningen; hur ordet har blivit mer självständigt och kan användas både som interjektion och som verb (trots att förkortningen har dolt ursprunget i verbet observera).

Men när jag i morse hörde obs användas på norska hajade jag till:

"Det er hjort ute på veiene, så var litt obs på det."

Det jag reagerade på var att obs här har hade tagit ytterligare en roll; tydligen är det på norska ett adjektiv (observant). Bara ett exempel på de små distinktioner som gör skillnad mellan våra grannspråk.

17 oktober, 2014

#användbar? Hur du väljer en bra hashtagg.

Vad har #cjam4, #schystkonferens, #esskonf14 och #csdisruptive14 gemensamt? 
De är alla konferenser. Och de har alla uppfyllt mitt Twitterflöde under veckan som gått, tydligt markerade med sina hashtaggar. 

Nu för tiden har varje konferens med självaktning en hashtagg*. Rätt använd och väl utnyttjad kan taggen vara ett fantastiskt verktyg för att göra konferenser, mässor och andra evenemang bättre:

  • Den ger mervärde till deltagarna genom att möjliggöra diskussion i realtid.
  • Den blir grunden till ett nyhetsflöde för de som inte kan närvara.
  • Den underlättar marknadsföring av evenemanget.
För att få den här effekten krävs två saker: engagerade deltagare och en bra hashtagg. Det förstnämnda är svårt att ordna i en handvändning, men när det gäller valet av hashtagg har du som anordnar evenemanget både ansvar och möjlighet att påverka. 

Hur väljer jag en bra hashtagg?

En bra hashtagg ska vara
  1. logisk
  2. särskiljande
  3. kort
1. Skapa en logisk och tydlig hashtagg 
Det hjälper deltagarna och underlättar marknadsföringen av ditt evenemang*. Om ditt evenemang handlar om svenska skådespelare bör du inte välja hashtaggen #swedishstars eller #actingSWE, utan kanske #swedishactors (eller #svenskaskådisar, beroende på målgrupp; twittrar folk på svenska finns ingen anledning att ha en tagg på engelska!). Poängen är att välja en tagg som tydligt visar vad evenemanget faktiskt handlar om. Det är lite som att sätta rubriker: du vill ringa in ämnet så att andra förstår vad det är, redan innan de har läst resten. 

När det gäller konferenser är det viktigaste att taggen är logisk för den intresserade skaran. Informera gärna om taggen redan i inbjudan till evenemanget. Då undviker du att deltagarna själva börjar hitta på olika varianter. 

En annan fördel med en logisk hashtagg är att den lättare blir ihågkommen och därmed kan användas spontant både före, under och efter evenemanget. Går det att få riktigt "genomsynlig" tagg kan den leva vidare länge. Utan att veta säkert vad som gällde testade jag att skriva in #oscars2014 på Twitter – och fick upp precis det jag förväntade mig. 

2. Kolla så att ingen har använt samma hashtagg nyligen
Detta är A och O. Poängen med en hashtagg är att hjälpa användare att hitta relevanta inlägg om något. Då vill man inte att det ska dyka upp en massa annat i samma sökning. Konferensen Clarity bör till exempel hitta en annan tagg, eftersom #clarity dyker upp i många andra sammanhang. Att ange årtal är ett vanligt sätt att markera att det rör sig om ett återkommande evenemang, och fungerar ofta för att göra ord ur allmänspråket till användbara taggar. 

Om det finns äldre evenemang med samma tagg gör det inte så mycket. Den som söker på taggen kan ändå lista träffarna kronologiskt.

3. Gör hashtaggen så kort som möjligt
Detta gäller framförallt på Twitter, där antalet tecken per yttrande är begränsat. När du bara har 140 tecken på dig att säga något smart och vettigt vill du inte slösa 20–25 av dem på taggen. Om det finns en vedertagen förkortning som har använts i marknadsföringen av evenemanget kan du använda den. Men undvik att hitta på en förkortning i sista stund.

Använd bara årtal i taggen om det är nödvändigt för att särskilja ditt evenemang från andra. I #csdisruptive14 hade man gott kunnat hoppa över årtalet. Om du behöver ange årtal, skriv hellre 14 än 2014. Varje tecken räknas! 

På sidan hashtags.org kan du se vilka hashtaggar som "trendar" och kolla statistik.

*Vad är egentligen en hashtagg?

En hashtagg, eller fyrkantstagg, är en fiffig grej som fungerar som ett slags nyckelord på sociala medier. Genom att märka din twittring (eller din bild eller din Facebook-status) med en hashtagg markerar du vad den handlar om, och gör den lättare att söka fram bland alla andra miljontals yttranden som myllrar över nätet. Till skillnad från andra ord i inlägget blir en hashtagg klickbar, så att den nyfikne kan klicka sig vidare direkt till ett tematiserat flöde.

Hashtaggar kan vara allmänna (till exempel #klarspråk, #catsofinstagram eller #tgif) men de kan också vara skapade för ett visst evenemang (som #språkrådsdagen, #kungligtbröllop eller #esskonf14). Det är detta mer specifika användningsområde som det här inlägget handlar om. 

13 oktober, 2014

Bildrebus: gissa drycken!

Idag bjuder vi på en aningens knepig bildrebus. Kan du gissa vad det finns för dryck i flaskan?

06 oktober, 2014

Varför heter månaderna som de gör?

Av någon outgrundlig anledning så började jag häromdagen att fundera på varför månaderna egentligen heter som de gör. Det hade jag aldrig reflekterat över förut. Jag tror att jag kom och tänka på att september ju låter lite som ett räkneord, oktober likaså, och november och december också förresten. Men varför har i så fall inte alla månader namn som är ordningstal? Ingen ska få mig att tro att mars betyder tre och augusti åtta. Och förresten, vänta lite nu! - september är ju inte årets sjunde månad utan den nionde! Vad är detta för konstigt system?

Månadernas namn har vi enligt flera vederhäftiga källor på nätet ärvt från den  romerska kalendern, där alla månader hade namn efter ett ordningstal. Men bara en handfull av dessa månadsnamn har överlevt. Övriga månader har fått andra namn. Januari efter guden Janus, februari efter festen februa som hölls vid årsslutet (februari var från början årets sista månad), mars efter guden med samma namn och april efter ett snarlikt latinskt ord som betyder öppna - antikens folk tyckte att naturen "öppnade sig" när vårblommor och grönt började spira. Maj fick namn efter guden Jupiter, som också kallades Jupter Maius (den store). Juni fick namn efter guden Juno.

(Mycket riktigt så betyder inte augusti åtta, eller sex för den delen. Kejsar Augustus snodde månaden Sextilis och gav den sitt eget namn. Ryktet gör gällande att han dessutom gjorde månaden lite längre för att den skulle bli finare än Julius Cesars månad juli.)

29 september, 2014

Årsrik, inte gammal

När vi blir oroliga att såra eller diskriminera uppstår nya beteckningar för att ge en diskriminerad grupp högre status. Framför allt har sätten att omnämna personer med funktionsnedsättning och personer från ett annat land passerat revy och avlöst varandra sedan 50-talet.

Nu dyker en ny beteckning för gammal eller äldre upp på den politiskt korrekta arenan: årsrik. Exempelvis på seniorbloggen kan vi läsa Barbro Westerströms inlägg Varför så få årsrika i riksdagen?

Ålder är en av de sju diskrimineringsgrunderna enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO). Det innebär att det är olagligt att diskriminera någon på grund av ålder, och allt som oftast handlar det nog om att diskriminering på grund av hög ålder, inte låg. Men det är inte helt otänkbart att även yngre personer kan känna sig diskriminerade på grund av låg ålder. Undrar om det då kommer att behövas en ny beteckning för ung? Inte lär det bli årsfattig i så fall :-)


22 september, 2014

Hur skrattar vi i skrift?

Hahaha är ett sätt att transkribera skratt på på svenska. Men även andra vokaler kan fungera: hehehe, hihihi, höhöhö ... Vilka tror du är vanligast?

Svaret hittar du i dagens språkspalt i Svenska dagbladet.

19 september, 2014

Ta sin Mats ur skolan

Har ni hört uttrycket "Ta sin Mats ur skolan"? 

För mig var det helt nytt fram tills för en månad sedan, men i svenskan har det tydligen funnits sedan åtminstone 1700-talet. (Den första dokumenterade förekomsten är från 1719!) Numera verkar det inte vara många som använder uttrycket: i Språkbankens korpus med texter från svensk press hittar jag bara en handfull förekomster, utspridda mellan 1987 och 2012.

För att få veta vad uttrycket betyder fick jag vända mig till SAOB, som ger följande förklaringar:
  • Att dra sig ur en brydsam eller farlig situation utan förlust eller förödmjukelse
  • Att göra sig kvitt något
  • Bege sig av från något besvärligt; dra sig ur spelet; fly fältet

Men var kommer uttrycket ifrån?

Uttryckets uppkomst är inte helt klarlagd, men det finns flera teorier:

En spridd teori är att det i alla fall delvis är en förvrängning av ett tyskt uttryck (det vore ju inte första gången). "Einen matsch machen" är en kortspelsterm som innebär att man "tar eller förlorar alla spelen". Uttryckets mats skulle alltså ursprungligen vara en match, ett spel. (Tyskans ’matz’ betyder däremot parvel, alltså en liten pojke.) 
Hur skolan kom in i bilden förklaras som en mix med annat gammalt uttryck: "att slå någon/något ur skolan". Vad detta betyder är kanske inte lika svårt att gissa: "att vara någon överlägsen; överglänsa; besegra någon/något; slå; konkurrera ut".

En annan teori bygger på att namnet Mats skulle ha varit synonymt med dumbom eller odugling, och att det därför inte var någon idé att ha denne Mats i skolan. Denna betydelse hos namnet verkar dock vara helt bortglömd, och tur är väl det, oförtjänt som den var! 

Andra uttryck med personnamn

Mats är inte det enda personnamnet som dyker upp i fasta uttryck i svenskan. Till exempel finns "mota Olle i grind" och "mata sin Måns"Kan du komma på fler?

09 september, 2014

Mer språk i vardagen!

Nu har höstterminen dragit igång på allvar för alla som pluggar. Tanken på skolstart väcker många minnen: bänkpapper, nya pennor, nya kursare och nya böcker fulla med ny kunskap. Visst kan man sakna det ibland? Men du behöver förstås inte plugga för att lära dig något nytt! Det finns många sätt att lära sig nya saker. För dig som vill lära dig ett nytt språk, eller polera bort rosten på ett du redan kan, ger jag här mina tre bästa tips:


1. Byt språk i telefonen eller på Facebook

Att byta språk i telefonen är ett enkelt sätt att få in ett nytt språk i vardagen. Du får visserligen ett tämligen begränsat ordförråd, men det är i alla fall en början! (Dessutom kan det vara prima underhållning. Gissa till exempel vad "tastatur" betyder på norska?) Se bara till att du vet hur du hittar tillbaka till språkinställningen – om du inte är sugen på att ragga upp en japan eller spanjor på gatan för att hjälpa dig ...

Samma tips gäller för Facebook. För att maximera träningen, välj olika språk på Facebook och telefonen! Den riktigt ambitiöse (eller pompöse?) väljer kanske latin? Om det bara är underhållning du är ute efter erbjuder Facebook även alternativ som Pirate English och upside down English. Själv har jag haft min på franska så pass länge att jag inte ens tänker på det längre. Dags att byta med andra ord!

 

2. Lyssna på poddar och radio 

Att lyssna på ett annat språk är ett praktiskt sätt att "utsätta sig" för det utan att själv behöva vara särskilt aktiv. Du kanske inte lär dig lika mycket som om du sitter och pluggar aktivt eller är på plats i ett land där språket talas, men ett och annat snappar du garanterat upp. Om inte annat får du en känsla för ljudbilden vilket kan hjälpa dig med uttalet senare. Radio och poddar är perfekta för promenaden, kollektivtrafiksresan eller träningen.

Det enklaste sättet är kanske att ladda ner en radioapp från ett land där ditt utvalda språk talas. Satsa på de statliga kanalerna så får du mycket prat! Den som har uppnått en högre nivå av förståelse kan sedan börja leta bland program och poddar för att specialisera sig på olika områden. Dessutom finns särskilda poddar för just språkinlärning om man vill vara mer målinriktad i sitt lyssnande.

 

3. Byt ut Candy Crush mot Duolingo

När vi ändå talar om appar finns förstås en mängd appar gjorda för just språkträning. En av de mest populära är Duolingo, som är uppbyggt som ett litet spel där du jobbar dig igenom olika nivåer. Tanken är att du ska ägna 10-15 minuter om dagen åt det - så kommer du snabbt upp på en habil kunskapsnivå! Så varför inte byta ut spelandet och slösurfandet mot lite språkträning? För dig som är en obotlig tävlingsmänniska finns dessutom en funktion i Duolingo för att utmana dina vänner.

03 september, 2014

Trender som skapar ord och ord som skapar trender

Selfie - årets nyord 2013

Varje år dammsuger Språkrådet texter efter nya ord och sammanställer dem i en lista. I 2013 års lista förekom ordet selfie, vars användning ökat lavinartat på såväl sociala medier som i tidningstext. Ordet har rentutav haft sådan genomslagskraft att Oxford Dictionaries utsåg selfie till årets nyord 2013 i sin listning.

För den som har missat det, så är en selfie ett självporträtt  eller en egobild om man så vill  avsedd för att läggas upp på sociala medier. Den är ofta tagen på armlängds avstånd eller i en spegel, och inte så sällan ur en mycket fördelaktig vinkel.

Diskussionerna kring selfien är många och högljudda. Är selfie-trenden ett positivt och sunt sätt för personer att själva ta makten över hur de blir beskådade, och att ta plats på sociala medier på egna villkor? Eller handlar det om en egocentrerad form av uppmärksamhetssökande som är kännetecknande för en generation med sig själva i fokus? Oavsett vilket så tycks selfien vara här för att stanna, och har dessutom gett upphov till en massa andra nyord.

Selfien ynglar av sig

Den språkintresserade kan lätt få fram siffror på hur ett ords användning ökar över tid, men med selfien kan vi dessutom se populariteten på ett annat sätt: ordet smittar av sig! Om man är en grupp som tar en egobild så är det numer en ussie kanske för att man vill undvika att kalla det för en groupie? Om du tar en skrytig bild på din bokhylla och lägger ut i sociala medier så är det en shelfie. Om du lyckas fånga en ekorre på din egobild så har du åstadkommit en squelfie. Och häromdagen såg jag min syster i Åre lägga upp en egobild - självklart en fjällfie!

Här är en liten lista på de selfierelaterade ord jag ramlat över på senaste, vilken är din favorit?
Beardie - skäggselfie
Feetfie - egobild på fötter
Fjällfie - selfie med fjällbakgrund
Mamfie - selfie med barn
Nailfie - nagelselfie
Poofie - selfie tagen på dass
Shelfie - skrytig bild på egna bokhyllan
Squelfie - selfie med ekorre
Ussie - gruppselfie

Slutligen: Låt oss inte glömma de ordvitsiga selfie-homofonerna!
Cellfie - selfie i fängelsemiljö, alternativt tagen i mikroskop
Selphy - selfie bredvid stor printer
Sälfie - selfie med säl

02 september, 2014

Språklig missuppfattning: grumla över något

Jag lyssnade på Anna von Bayerns sommarprat häromdagen. Även om hon talar flytande svenska har hon gissningsvis tyska som modersmål och en sak som är spännande med andraspråkstalare är att de kan sätta fingret på otydliga uttryck i ett språk och komma med intressanta nya uttryck.

I just det här fallet fastnade jag för Annas uttryck "att grumla över en fråga", istället för grubbla. Jag tyckte att det var fint eftersom det väcker en inre bild hos mig att man tänker på en fråga som är lite grumlig, som man behöver reda ut och göra tydligare. Vilket ju verkar helt logiskt!

01 september, 2014

Språket påverkar smaklökarna

Jag läste nyss i Språktidningen att vi hellre väljer mat som låter lockande när vi går på restaurang. Och att vi dessutom tycker att det smakar godare. Så det är alltså en fördel att krydda med adjektiv som saftig eller mör. När jag senast åt ute gick jag också på namnet, men bara för att det lät så roligt: rubbad lax!

29 augusti, 2014

Lättläst information inför valet

Åh, vad ska man rösta på egentligen? Vilket parti tycker att skolan är viktig och vilket tycker att arbetslöshet är dåligt? Så svårt! Ännu svårare blir det förstås om man av någon anledning har läs- och skrivsvårigheter och därför inte har någon möjlighet att plöja igenom partiprogrammen. Det kan bero på dyslexi, autismdiagnos, koncentrationssvårigheter, synproblem eller att man har ett annat modersmål än svenska. Men självklart ska även personer med läs- och skrivsvårigheter få en rättvis chans att lära sig mer om vad de olika partierna tycker.

Sju av riksdagspartierna* har tillsammans med Centrum för lättläst därför tagit fram lättläst valinformation. Där förklarar de väldigt enkelt vad de tycker i sina viktigaste frågor – jätteviktigt för den som har det behovet. På vissa ställen gör dock det förenklade språket att det blir luddigt och abstrakt, som i de här exemplen:

"Vi vill ha lägre skatt på arbete och på sådant som är miljövänligt." (Centerpartiet) Vad är "sådant som är miljövänligt"?
"Vi vill ... göra förorterna bättre." (Miljöpartiet) Vad räknas som "bättre"?
"Vi vill ändra lagen så att det blir olagligt att ha sex med någon som inte tydligt visat att den vill ha sex." (Vänsterpartiet) Det kan bli svårt att hänga med i debatter om våldtäkt och samtycke och förstå att det var det Vänsterpartiet menade.

Politikerspråk lider i och för sig oftast av luddighet, lättläst eller ej!

De finns dock en del svårare ord i broschyren, som bistånd och hedersvåld. Men tack vare ordlistan längst bak går det att lära sig dem och förstå vad det handlar om. Det är ett mycket bra knep för att alla läsare ska kunna hänga med och samtidigt lära sig nya ord som de kommer att ha nytta av.

Broschyren finns både att beställa i pappersformat och att läsa direkt på nätet.

*Sverigedemokraterna ville inte bidra till lättläst valinformation.

28 augusti, 2014

BCBGM....va?!

Nej, det är inte ett korrekturfel som min kollega hittade i tidningen i morse. Detta är alltså på riktigt namnet på ett märke. Men vid första anblick ser det inte klokt ut, eller vad säger ni?

Bild på en annons som gör reklam för modemärket BCBGMAXAZRIA

Om man tittar lite närmare kan man utröna att det finns ett personnamn gömt i denna bokstavskombination: BCBG Max Azria. (Efter lite efterforskningar får jag också lära mig att BCBG står för "Bon chic, bon genre" vilket ska betyda ungefär God stil, god attityd). Inte fullt så krångligt som det först såg ut alltså.

BCBGMAXAZRIA är ett exempel på så kallad logotypskrivning, något som vi språkkonsulter brukar avråda ifrån: Dels för att det inte följer svenska stavningsregler, dels för att det ofta gör texten svårare att läsa. (När det gäller blandningar av stora och små bokstäver jag kan tänka mig att det blir extra jobbigt för dyslektiker, men det har jag inga vetenskapliga belägg för.) 

Fler exempel på logotypskrivningar och hur vi rekommenderar att du ska skriva i istället:
iPhone - Iphone
IKEA - Ikea
BankID - Bank-id
PowerPoint - Powerpoint
GöteborgsOperan - Göteborgsoperan
F! - Fi 

PS. NK, vi rekommenderar även punkter i förkortningar (t.o.m.), även det för tydlighetens skull.

27 augusti, 2014

Vad säger politikerna egentligen?!

Så här i valtider är det många och stora ord i omlopp. Politiker på alla nivåer talar sig varma för sitt partis åsikter och är förstås angelägna om att deras idéer och förslag ska framstå i det mest fördelaktiga ljuset. Vackra ord, många löften. Men politiker vet vikten av att inte lova någonting bestämt, eller åtminstone att lämna ett rejält manöverutrymme inom ramen för sina löften. Därför kan det vara en bra idé för oss väljare att ställa oss frågan: Vad säger politikerna egentligen?

"Vi har ambitionen att ta beslut om en avgiftssänkning i barnomsorgen under denna mandatperiod!"

Det låter ju positivt, eller hur? Men vad politikern egentligen säger här är att man kanske kan tänka sig att göra något längre fram - tidigast om fyra år - men inte just nu.

"Försvarsutgifterna måste stå i rimlig relation till den hotbild som finns i världen!"

Kraftfullt och rationellt, inte sant! Men vad detta egentligen innebär är ju att den försvarsbudget som politikern kommer att förorda beror på hur han eller hon uppfattar omvärlden. Lugnt och fridfullt = vi kan skära ner rejält på försvaret. Faror hotar överallt = rusta upp försvaret!

"Vi är för jämställdhet!"

Det låter bra på alla sätt, tycker du inte? Men kan det rentav vara så att olika politiker och partier menar olika saker med ett ord som jämställdhet (eller för den delen feminism eller humanism)? Vet du vad politikern som du lyssnar på lägger in i detta ord? Och vad tänker politikern göra för att uppnå denna jämställdhet? Vad säger politikerna egentligen?

"I vårt parti värnar vi om människor!"

En sann humanist har talat, visst? Men är det alldeles säkert att politikern därmed menar alla människor? Och varför i så fall inte säga det? Och om det inte gäller alla, vilka människor talar politikern om? Världsmedborgare, svenskar, pensionärer eller flyktingar?

Vad säger politikerna egentligen?!




22 augusti, 2014

Svårt språk = diskriminering?

Den 1 januari 2015 förväntas den nya tillgänglighetslagen träda i kraft. Vadå, säger du kanske, vi har ju redan massor med lagar som reglerar olika typer av diskriminering. Ja, det stämmer men det som är annorlunda med den här lagen är att den har ett rättighetsperspektiv. Lagen reglerar rättigheterna för personer med funktionsnedsättningar att få vara delaktiga i alla delar av samhället. I praktiken innebär det att om en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att ett företag inte har tagit bort hinder kan företaget bli skadeståndsskyldig.

Rullstolar och krångelsvenska

Det enklaste exemplet är förstås funktionshinder som är fysiska och synliga: Om du är rullstolsburen och inte kan komma in på restaurangen på grund av en för hög tröskel kan du anmäla restaurangen för diskriminering. I alla fall om hindret är enkelt avhjälpt. (Här kommer väl prejudikaten att bestämma var gränserna går.) Det är lite svårare att exemplifiera med mindre synliga och konkreta företeelser som språk, men i förarbetena står uttryckligen att företag kan behöva tillhandahålla information med särskilt anpassade format som exempelvis storstil, daisy, lättläst eller klarspråk. Om jag ska försöka mig på en egen parallell med rullstolsscenariot skulle den se ut så här: Om du har lässvårigheter och kommer in på exempelvis försäkringsbolagets eller bokhandelns webbplats och inte förstår de krångliga konsumentvillkoren, trots att det skulle vara enkelt för företaget att skriva dem begripligt, så har du rätt till skadestånd för att företaget i onödan har hindrat dig från att förstå.
- Vi ska inte ha ett samhälle där människor med funktionsnedsättning utestängs på grund av att enkla åtgärder för tillgänglighet nonchaleras, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Inte bara myndigheter

Tidigare lagstiftning, till exempel språklagen (2009:600), har bara gällt myndigheter och statlig verksamhet. Men den nya tillgänglighetslagen innefattar alla samhälleliga verksamheter, alltså också privata företag, till exempel banker, försäkringsbolag, hamburgerrestauranger, bokhandeln, etc. De enda som är undantagna är företag med färre än 10 anställda. Det här är en stark markering från lagstiftaren att bristande tillgänglighet ska betraktas som diskriminering. Det är ett sätt att markera att självklara åtgärder inte ska ses som en gåva från goda givare utan en rättighet.

Hur påverkar det texter och webbplatser?

Det ska bli intressant att se hur lagen kommer att påverka vårt samhälle under kommande år och hur fallen  hanteras när personer som upplever sig diskriminerade anmäler företag till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Och var kommer domstolarna att dra gränsen och hur kommer de att sätta skadeståndsnivåerna? Men en sak är säker - lagen kommer att skapa debatt. Och både vi på Språkkonsulterna och våra kolleger på webbyråer och skrivbyråer kommer att få många nya kunder som vill ha hjälp att skriva klarspråk och göra webben tillgänglig. För när företagen väl har börjat tänka i de rätta banorna kommer de också att inse att tillgänglighet har en affärsmässig potential. Om de kommunicerar begripligt och gör webbplatsen tillgänglig så släpper de in nya kundgrupper. En ömsevinst, helt enkelt!

Läs mer i pressmeddelandet hos Regeringskansliet eller lagrådsremissen i sin helhet om du orkar. Och kom gärna med spontana synpunkter och diskutera här på Pratbubblor.




21 augusti, 2014

Språkets makt – språkkunnig eller smart?


Innan jag blev språkkonsult arbetade jag i många år som marknadskommunikatör på ett internationellt japanskt företag. Marknadsavdelningarna på de olika dotterbolagen runtom i Europa samarbetade på flera områden, vilket innebar att jag då och då satt på möten i bland annat London, Paris och Milano tillsammans med mina utländska kolleger. Det språk som vi alla kommunicerade via var förstås engelska, som också var det så kallade koncernspråket.

Alla mina kolleger var mycket kompetenta och på mötena bollade vi idéer om hur vi skulle kunna dra nytta av varandras erfarenheter och aktiviteter. Efter ett par år och ett antal möten la jag märke till att ju bättre någon behärskade engelska desto smartare verkade personen och desto mer gehör fick ofta vederbörande för sina idéer och förslag. Detta gav förstås de engelska modersmålstalarna en orättvis fördel, som de kanske inte alltid var medvetna om. Ibland kunde vi andra också märka att de upplevde sig själva som lite smartare och oss andra som, helt enkelt, lite mer korkade och något mindre värda att ta på allvar (i olika grad beroende på hur dålig vår engelska var).

Att engelska är så spritt över hela världen ger engelska modersmålstalare en klar fördel internationellt. Men en svensk modersmålstalare, i Sverige, har förstås motsvarande fördel i kommunikation med personer som inte har svenska som modersmål. Eftersom vi då kan uttrycka precis vad vi tänker och tycker (hur smart eller osmart det än är).

Slutsatsen av detta?
  • Modersmål är livsviktigt (hurra för svenska språklagen!).
  • Bedöm inte en personers kognitiva förmågor utifrån deras språkkunskaper.
  • Att du har svenska som modersmål innebär inte automatiskt att du är smartare än någon som inte har det. Du kanske bara är bättre på att uttrycka det du tycker och tänker.
http://spraktidningen.se/artiklar/2013/11/makten-gar-till-den-som-kan-spraket

18 augusti, 2014

Hur klarar du det politiska blindtestet?


Valtider, valtider, valtider! Debatter, valaffischer, insändare, tv-reklam, påtryckningar och valstugor så långt ögat når. Men vad säger politikerna egentligen, och hur skiljer sig språken åt mellan partierna?


Kanske har du hört Språkkonsulterna i P3:s valfestival på senaste? Förra torsdagen berättade Helena Englund Hjalmarsson om tre anledningar till varför politikerna uttalar sig så himla luddigt. I fredags förklarade Mats Hydbom hur viktigt det är att vara en god retoriker som politiker, och hur olika partier kan mena olika saker med samma uttryck såsom arbetarparti, solidaritet och feminism. Som Mats sa: "Alla partier vill lägga beslag på de positiva orden."

Ofta använder partierna identiska ord för att beskriva sin politik, för alla skriver ju under på att rättvisa, trygghet och frihet – ord som ofta återkommer när partierna omtalar sig själva – är bra för såväl individer som samhället.

En undersökning vi gjort visar att ordval inte tycks vara det som skiljer de olika parterna åt, så hur lätt är det att skilja partierna åt när man inte ser deras företrädare framför sig?


Utmana dig själv i vårt politiska blindtest!


Kan du identifiera riksdagspartierna enbart utifrån ledtrådar från deras partibeskrivningar, ord tagna från deras politik kring hbtq-frågor, och citat från deras almedalstal? Facit hittar du längst ned.

1.
Om partiet: Frihet, utvecklas, blomstrar.
HBTQ-politik: Samkönade, hbt-kompetens, tredje kön, diskrimineringsskydd.
Almedalscitat: ”Ska vi leva med mångfald eller ska vi leva i enfald och inskränkthet?”

 2.
Om partiet: Rättvisa, hållbara lösningar, feministiskt, ekologiskt, välfärd.
HBTQ-politik: Rättigheter, könsidentitet, könsuttryck, föräldrar.
Almedalscitat: ”Jag vill bo i ett land där min son och dotter ska ha lika möjligheter att utvecklas till de personer som de är och vill vara.”

3.
Om partiet: Framåt, framtiden, politisk kraft.
HBTQ-politik: Människovärde, könstillhörighet, respekt.
Almedalscitat: ”Vi har en jämlikhetstanke, idealiskt för att skapa ett så solidariskt samhälle, att det får andra länders ledare att häpna.”

4.
Om partiet: Sverigevänligt, gemenskap, samhörighet, varmare, trygghet, omtanke, ansvar.
HBTQ-politik: Privat fråga, skall rättsligt beivras.
Almedalscitat: ”Jag tycker väldigt mycket om tanken på hur vårt välfärdssamhälle är utformat och tänkt att fungera.”

5.
Om partiet: Fred, jämställdhet, hållbara och demokratiska samhällen.
HBTQ-politik: Asylskäl, könsneutral, transpersoner.
Almedalscitat: ”Vi har en hög utbildningsnivå, vi har forskning i världsklass och vi har en miljömedveten befolkning.”

6.
Om partiet: Förändras, utvecklas, bredda, förnya, nyfikenhet, tillsammans.
HBTQ-politik: Älska, respekteras, könsroll, könstillhörighetslag.
Almedalscitat: (Ej tillgängligt i skriftlig version.)

7. 
Om partiet: Ansvar, valfrihet, rättvisa, värdig vård, blomstrande näringsliv.
HBTQ-politik: Unik, okränkbar, värnar.
Almedalscitat: ”För även om många fått det allt bättre i Sverige så gäller det inte alla: Vårdköerna har kortats men ännu får sjuka vänta för länge.”

8.
Om partiet: Grönt, frihetligt, hållbart, närodlad politik, frihet, ansvar.
HBTQ-politik: Diskriminering, rätt värde, älskar, rättigheter.
Almedalscitat: ”Men låt oss aldrig glömma att vi också bor i ett land där vi fortfarande inte har lyckats att ge alla samma chans.”
................................








Facit:
1. Folkpartiet
2. Vänsterpartiet
3. Socialdemokraterna
4. Sverigedemokraterna
5. Miljöpartiet
6. Moderaterna
7. Kristdemokraterna
8. Centerpartiet

Språklig missuppfattning: Förkorva sig

Vissa minnen vill man förtränga. Som den där gången på gymnasiet när jag sa till min dåvarande flickvän att jag skulle förkorva mig i någon författares böcker. ”Vad sa du?” skrattade hon fram. Jag insåg att mitt liv fram till den punkten hade varit en lögn – jag hade missuppfattat ett ord.
Jag hade hört uttrycket förkovra sig några gånger och inte riktigt begripit vad det betydde. Min hjärna hade i sin strävan att förstå ordet bytt plats på ett par språkljud och fantiserat ihop en bild av en korv som stoppades med innehåll. Logiskt tänkte jag.
Där och då var det otroligt pinsamt. I dag är det bara roligt. Dels har jag förstås fått lite mer självdistans, dels har jag insett att det är så hjärnan fungerar: När vi stöter på något nytt och okänt förstår vi det genom att sätta det i relation till något vi redan känner till. Och ibland blir det lite fel.
Det händer fortfarande att jag inser att ett ord inte betydde riktigt det jag trodde eller stavades som jag hade fått för mig. Inte sällan handlar det om uttryck jag lärt mig som liten, när hjärnan och kreativiteten var lite mer flexibel. Men det gör inget. Oftast är det faktiskt ganska roligt.
Vilka ord eller uttryck har du missuppfattat? Och hur tänkte du då?

13 augusti, 2014

Namn som ögonöppnare

På sommaren brukar jag fjällvandra, och då passar jag på att ägna mig åt en annan hobby: att identifiera blommor. Jag har skaffat mig en liten flora som jag tar upp titt som tätt. När det har gått ett par dagar behöver jag inte ta upp boken så ofta, jag börjar känna mina små vänner. Nu vet jag vad flera av dem heter.

Nu blir det också tydligare för mig hur många sorter det finns. Med hjälp av namnen kommer jag liksom närmare. Från början såg jag bara ”åh, blommor!” Nu ser jag fjällbinka, gullris, krypljung, rosling, svarthö …

I år har jag närmat mig de vita blommorna. De finns i massor och de har intressanta namn. En heter fjällarv. Jag upptäckte också en underart som heter kal fjällarv; den har inga hår på stjälken. Innan jag visste vad de hette såg jag ingen skillnad på dem. Jag tänkte faktiskt inte på att fjällarven hade en fjunig stjälk. När jag med namnens hjälp blir uppmärksam på nya blommor, så upptäcker jag alltså även nya saker hos dem som redan finns i min repertoar. Det tycker jag är spännande. Namnen vidgar mina vyer.

Jag tror att jag ska ge mig på videfamiljen nästa år. Förhoppningsvis kan jag med namnens hjälp förändra min bild av dessa ogenomträngliga buskar. I stället för att bli irriterad och se ett aggressivt snår kanske jag kan uttala deras namn och se att massan består av flera olika sorter. Några är säkert riktigt fina, om jag bara tittar lite närmare.

Finns det något du knappt ser, för att du inte vet vad det heter?

12 augusti, 2014

Språkets makt - mer än bara ord

Du börjar tala inför arbetsgruppen och känner plötsligt att det du har att säga inte verkar vara intressant – några av dina åhörare börjar messa, en börjar bläddra i sina papper, en annan reser sig och går och hämtar kaffe. Du avslutar innan du riktigt slutfört ditt resonemang och känner dig lite dum. Och irriterad.

Känns det igen?

Språk är makt och makt är språk brukar det heta. Och givetvis är det bra och viktigt att ha språket för att kunna framföra det man vill säga - men det är också viktigt att kunna ta och få utrymme att göra det. I exemplet ovan kanske talaren hade något riktigt bra att bidra med, men blir mer eller mindre tystad av gruppen genom rätt subtila signaler. Ingen av de andra säger något; gruppens agerande sker utan tal. Och språket och samtalssituationerna är ju så mycket mer än bara orden.

Det finns olika sätt att hindra någon att få utrymme och de fem(eller sju) så kallade härskarteknikerna är exempel på det. Att osynliggöra någon, som i exemplet ovan, är en av dessa. (Fast det kan förstås finnas andra förklaringar till att gruppen reagerar så här okoncentrerat: det är varmt, mötet har redan pågått i tre timmar utan paus och så vidare. Men då kunde man förstås respektfullt påtala just det och ge talaren chansen att tala efter att gruppen fått en välbehövlig bensträckare.)

Känner du till de här teknikerna? Och vet du hur du kan bemöta dem? För det finns ju sätt att motarbeta härskartekniker och istället lyfta fram och stärka - det kan vara sig själv man hjälper eller andra. Om du vill få goda råd om det, kan du till exempel börja med att läsa den här artikeln om motstrategier och bekräftarstrategier. Där intervjuas bland annat Ditte Eile som under sin studietid på Stockholms universitet var med och tog fram dessa strategier. 

04 augusti, 2014

En chattrobot har klarat Turingtestet! Eller?

Så här i semestertider lyssnar jag ikapp på mina poddradioprenumerationer, bland annat Vetenskapsradions veckomagasin. Där kunde man i mitten av juni höra om att ett datorprogram klarat Turingtestet (en chattrobot kallad Eugene Goostman). Turingtestet handlar förenklat om huruvida man kan kalla en maskin intelligent eller inte. Och den här chattroboten har, vid en tävling i London, lyckats övertyga 33 procent av en jury att de pratat med en människa under en fem minuter lång chatt. Och därmed klarat Turingtestet.

För mig som språkintresserad låter det ju spännande. Mänsklig kommunikation är otroligt komplex och vi är väldigt känsliga för kommunikativa konstigheter. Att med ettor och nollor få en maskin att behärska detta – ja, det låter nästan omöjligt.

Och gräver man vidare i nyheten om chattroboten som klarade Turingtestet så verkar det som att vi får vänta ett tag till på att det omöjliga ska ske. Många har varit kritiska till omständigheterna när testet genomfördes. Skaparna av Eugene Goostman har nämligen tagit något utav en genväg genom att ge Eugene en persona som en 13-årig pojke från Ukraina. Eftersom testet är att chatta på engelska så kan en del konstigheter alltså förklaras av att det inte är Eugenes förstaspråk, och eventuella kunskapsluckor och nyckfullheter kan förklaras av hans ålder.

Computer Sweden har chattat med Eugene och lagt upp konversationen till allmän beskådan. Läs och fundera över om du skulle ha trott att det var en ukrainsk 13-åring. Jag vill gärna tro att jag inte skulle gå på något sånt här:
CS: Busy day?
EG: Oops! I don't have an answer... It might have been stolen by malicious android!

22 juli, 2014

På språknördig utflykt i Wales

Under semestern tog jag en tur till norra Wales med släkten i Liverpool. Medan historienörden peppade inför slottsbesöket peppade språknörden som bara den inför att få se alla tvåspråkiga skyltar. Och hon blev inte besviken!


ÄR det inte ljuvligt att få se walesiska på skyltar! Jag skulle förstås behöva gå en kurs i walesiskt uttal för att kunna läsa skyltarna på riktigt, för de har helt andra uttalsregler och ljud än talare av germanska språk är vana vid, men det är ändå härligt att se. Läs den här utförliga engelska wikin om walesiskt uttal för att se vad jag menar. Men några godbitar från den här skylten kan jag dela med mig av (med reservation för feltolkningar).

Två l är kanske mest kännetecknande för walesiskan. Det är en kombination av l och h, ett ljud som bara finns i några få språk och tydligen väldigt svårt att lära sig. Här kan du läsa en utförlig guide till ll-uttalet. Några engelskspråkiga guider tipsar om att uttala det med ett ch som i skotska loch (alltså chl), andra tipsar om att uttala det med th (thl) medan den sista utvägen verkar vara uttalet som min engelskspråkiga pappa lärde mig, kl. Eller hårdplugga framför Youtube.

Två d ger ett th-ljud som du nog känner igen från engelskan. Och minns du Dafydd i Little Britain? Just det, hans namn uttalas ungefär Davith (enkelt f uttalas v).

Och så tornet på verket, det konsonantlösa vokallösa twr som jag inte ens kan circumflexa ordentligt på mitt tangentbord (t^wr?). Men är det verkligen konsonantlöst vokallöst? Nej, w är faktiskt en walesisk konsonant vokal som uttalas som svenskans långa u eller det engelska oo i book. Jag vet dock inte vad circumflexen tillför, men gissar att ordet uttalas ungefär tur - och hör, det låter ju väldigt likt tower! Som en pinsam parentes kan jag berätta om ortnamnet Cwm som har internskämtsstatus i min familj, och vi uttalar det Quim. Helt fel, har jag ju lärt mig nu.

Bildspråk behöver inte översättas.

Tyvärr fick jag ingen bild av skylten vid utgången. Walesiska för utgång är nämligen allan. Fniss!

Vad är walesiska för ett språk egentligen?

Som du säkert förstår av skyltarna är walesiska (eller kymriska) tillsammans med engelska officiellt språk i Wales som ligger väster om England. Språket är keltiskt och därmed släkt med iriska och skotsk gäliska. Men statusen som officiellt språk har bara funnits sedan 2011. Fram till 1900-talets början var walesiska majoritetsspråket i Wales, men under 1900-talet tog engelskan över helt. Idag talar ungefär en femtedel av invånarna walesiska. Om du vill lära dig mer har svenska Wikipedia en lång artikel om walesiskans historia och grammatik. Och blir du sugen på att åka till Wales kan jag rekommendera det. Vackra slott, böljande kullar, spännande språk ... Den walesiska dialekten av engelska är också väldigt vacker.

Chirk Castle i Wales.

02 juli, 2014

Tack och tack

Som riktigt hängiven språkkonsult är det svårt att undgå att göra språkliga reflektioner, även om det är sommar och semester. Jag tillbringar just nu ett par dagar i Söderhamn, Hälsingland och har lagt märke till en lokal språkvana. När man tackar gör man det inte bara en gång, utan två: tack och tack. Det används åtminstone av folk i servicenäringen, t.ex. äldre dam i souvenirbutik, ung tjej på Wayne's coffee och ung man på trendrestaurang. Antagligen dubbeltackas det också i Söderhamns hem och stugor, men det har jag inte så mycket inblick i. Men visst är det en lustig språkvana?

30 juni, 2014

Pratbubblor tar sommarlov

Pratbubblor går på sommarlov! Det betyder att det troligen inte kommer dyka upp några nya inlägg här i juli. Men vi är tillbaka som vanligt i augusti, med alla våra språkliga betraktelser från semestern. (Själv ska jag till Danmark vilket bådar för en del språkförbistring...)

Du som får abstinensbesvär kan alltid ta en titt i bloggens arkiv, där finns mycket kul att välja på! Du kan gå tillbaka månadsvis eller bläddra bland våra etiketter. Där finns allt från anglifiering och användbarhet till mat och metaforer. 


Pst... Språkkonsulternas kontor är bemannat hela sommaren - du hittar oss som vanligt via vår webbplats.

28 juni, 2014

Åland, Äland och Öland

Åland och Öland är ju välkända geografiska platser för de flesta, men idag lärde jag mig att det också finns ett Äland. Det är en liten ort utanför Härnösand som inte gör så mycket väsen av sig. Men jag tycker att det fyller en viktig funktion eftersom som det gör ramsan komplett: Åland, Äland och Öland.

25 juni, 2014

Obs att språket förändras

En observant vän kom till mig förra veckan med en språkfråga. Hen hade varit på konsert på Gröna Lund, och sett följande meddelande på en skylt:
"OBS ATT ECLIPSE ÄR STÄNGD UNDER KONSERTEN".
(Eclipse är en åkattraktion, om någon undrar.)

Min vän reagerade på formuleringen och undrade - är inte det här slang? Att skriva "Obs att", alltså?
"OBS! ECLIPSE ÄR STÄNGD..." hade väl varit vanligare att skriva?

Jo, det är sant, sa jag, att "Obs!" oftare används som en interjektion, med utropstecken och en huvudsats efter (Eclipse är stängd, Manlig personal kan förekomma i omklädningsrummet etc). Men obs är ursprungligen en förkortning för observera. Och det är ju helt grammatiskt korrekt att skriva "Observera att åkattraktionen är stängd." I förkortad form bör det dock skrivas med punkt efter, som är brukligt med avbrytningsförkortningar: "Obs. att Eclipse är stängd."

Jag misstänker dock att vi är många som inte läser ut det förkortade "obs" i huvudet, utan betraktar det som ett eget ord. Det är alltså lite av en språklig kameleont som kan ta olika roller i en sats. Det här har även Språkrådet tagit upp i sin frågelåda.

En lustig detalj i sammanhanget är att både min vän och jag själva använder "obs att" på det här nya (?) sättet, inte minst på Twitter (kanske i analogi med det Twitter-typiska "dock att", en grammatisk konstruktion som blivit vanlig för att spara tecken). Men när formuleringen börjar dyka upp i mer officiella sammanhang, och utanför internet, reagerar vi på det – just för att vi börjat förknippa det med vårt eget "digitala" språk.

Hur använder du obs? Skulle du ha reagerat på skylten?

19 juni, 2014

Tala så folk förstår - ett medvetet grepp som går att mäta

Inför valet i höst analyseras partierna och partiledarna på alla möjliga vis. En av alla dessa är statsvetaren Anders Sundell, som har gjort en intressant kvantitativ språkanalys av partiledarnas vokabulär i riksdagsdebatter. Vem använder flest antal unika ord? Vem varierar ordförrådet minst? Läs mer om hans undersökning på DN.se. Efter att ha tittat på 5000 ord från varje talare under partiledardebatter i riksdagen kan han konstatera att Annie Lööf (C) varierar ordförrådet mest medan Jimmie Åkesson (SD) gör det minst. Men det skiljer inte mycket åt!

Det är förstås svårt att dra slutsatser från en sådan begränsad undersökning, så det blir betydligt intressantare när Sundell utökar undersökningen till alla partiledare sedan inför valet 1998. Då går det faktiskt att se mönster. De partier som varierar ordförrådet minst är Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, medan Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet varierar det mest. Eftersom Mona Sahlin, den som varierar ordförrådet minst av alla, gärna framhåller att hon talar så att vanligt folk förstår och även har fått bra betyg på just den punkten i valundersökningar, så går det att tänka sig att politiker på vänsterkanten håller sig till ett begripligare språk som ett medvetet retoriskt grepp. Det är intressant att det går att se sådana mönster i en sådan här enkel kvantitativ analys!

Språk är makt och maktspråk är en viktig del av politikernas arbete. Det ska bli intressant att se hur de använder språket inför valet i höst.

18 juni, 2014

Nu blir det bildrebus!

Nu kör vi igång eftermiddagen med en bildrebus! Vad föreställer det här?

Jag som skriver heter Sofie och är Språkkonsulternas nya praktikant. Hej hej!

17 juni, 2014

Språkrådets analys av språksituationen i Sverige

Den 28 maj publicerades Språkrådets årliga analys av språksituationen i Sverige. Rapporten är med sina 82 sidor en tillbakablick på året som varit för det svenska språket, det svenska teckenspråket och de nationella minoritetsspråken. I det här blogginlägget kommer jag att kort ta upp tre saker från 2013.

Språklagen under 2013
I rapporten berättar Språkrådet bland annat om hur språklagen tillämpats under 2013. JO tog emot tre anmälningar som alla rörde paragraf 11, eller klarspråksparagrafen som den ibland kallas. Två av anmälningarna rörde Skolverkets kursplaner, medan den tredje var när vi anmälde Patent- och registreringsverket (PRV) för att de använde för krångligt språk i ett beslut. JO valde att inte pröva något av ärendena.

Språkrådet och Google – Ogooglebart
I kapitel 3 kan man läsa om konflikten mellan Språkrådet och Google om ordet ogooglebart. Ordet förekom på Språkrådets nyordslista för 2012 och definition var ’som inte går att hitta på webben med en sökmotor’. Google kontaktade Språkrådet och ville att de skulle ändra definitionen till ’när man inte kan finna informationen man söker i sökmotorn Google’ och att det dessutom skulle framgå att Google är ett registrerat varumärke.

Språkrådet gick med på att ändra definitionen till ’när man inte kan finna informationen man söker (vilket normalt sker med den i Sverige dominerande sökmotorn Google)’ och att lägga till en text som angav att listan kunde innehålla ord som är skyddade varumärken. Google var inte nöjd med denna kompromiss, utan stod fast vid att deras formulering skulle användas. Detta ledde till att Språkrådet istället tog bort ordet från nyordslistan helt och hållet. Hela konflikten gav upphov till en hetsig diskussion i Sverige som dessutom märktes utomlands.

Samiska syns mer i samhället
Enligt rapporten blir samiskan allt mer synligt i samhället, vilket är oerhört glädjande. En bidragande orsak tros vara att det sätts upp fler vägskyltar på samiska; i dag finns cirka 190 skyltar på samiska runtom i landet.
 
För att samiskan ska revitaliseras måste språket dock börja användas inom fler av samhällets områden, skriver Språkrådet. Och dessutom krävs ett medvetet arbete för att språket ska fortsätta att utvecklas inom de områden där språket redan används, till exempel inom rennäringen.

Mer intressant läsning
Rapporten innehåller mycket annan intressant läsning. Det var bland annat kul att läsa om hur Sverige och andra nordiska länder har hanterat parallellspråkighet inom högskolan samt om hur modern språkteknologi kan användas för att öka tillgängligheten för public service. Vad tycker du var mest intressant under språkåret 2013?