Fackuttryck, jargong och nörderi

Alla områden har sina egna fackuttryck. Och alla områden har sina egna nördar. Den här diskussionen hölls igår kväll mellan två personer som jag tycker om. Den ger en härlig inblick i en värld som är obegriplig:

N1: Jag har redan fyllt mina 2.6 TB. Måste byta några ettor mot tvåor efter jul...

N2: Ja, jag hade nånstans mellan 6-8 (vet inte riktigt) 1 TB diskar, så man vill ju utnyttja dem. Jag ser fram emot den dagen man knäcker Drobons 16TB/partitionsgräns! :-) Prova att komprimera dina DVD-filmer med Handbrake i stället för att köpa nya diskar - mina tester har gett VÄLDIGT bra resultat med 1-1,5 GB storlek/film. Visserligen tar det fem timmar per film att konvertera, men att köa upp en film tar bara ett par minuter (mer om du vill ha med extramaterial) när man har dem på hårddisk redan som du, och sedan går det ju av sig själv...

N1: Jag har kodat in allting med Handbrake redan. Det går rätt fort att göra (på min Mac med ungefär 100 fps). Men jag vill kunna nå mina "rå-dvd" också med extramaterialet, så de får ligga kvar så länge... Hittat en backuptjänst (Backblaze) också med obegränsad lagring för $5 i månaden. 3TB på väg att backas upp nu ;)

N2: Om du får 100 fps i kodning så ger du antingen avkall på filstorlek eller kvalitet (jag får 200 fps med sunkiga inställningar); men det kan ju vara ok om man inte är kompromisslös. :-) Mozy har också $5 för obegränsat per månad och jag har allt funderat på det. Men med ADSL så är nog pipan för smal för att backup:a sådana mängder (men jag skall räkna på det någon dag). Den som hade fiber ändå...

N1: Kör med h264. Väljer jag ffmpeg dubblar jag fps men kvaliteten blir lidande. Men jag fuskar lite också och använder extern kodare ;)

N2: Klart man har h264 (eller x264 då). Men sedan vill man ju ha High Profile och det sänker ju framerate. Och jag är lite lat och kör 2-pass för att få en vettig storlek på ett enkelt sätt. Har du lyckats pilla fram en bra RF för Constant Quality som inte producerar jättelika filer?

Språkkonsulterna Down under

Vid konferensen Plain2009 i Sydney var både Helena och Anki talare. Se intervjuerna här.

Det var det här med fackorden

När vi granskar text stöter vi ofta på en hel del termer och begrepp som kan vara helt obegripliga innan man satt sig in i betydelsen av dem. Eller vad sägs om brunifiering? Nej just det, inte helt självklart vad det innebär. (Även om man kan få vissa associationer.)

Brunifiering betyder att vatten har fått "ökade halter av humusämnen eller järn- och manganföreningar" och kan därför leda till "en rad negativa konsekvenser för de akvatiska ekosystemen". Brunifiering kan dessutom innebära att "vattnet försämras som råvara för produktion eller dricksvattenförsörjning". Blev vi klokare? Ja, en aning kanske, men jag hade nog blivit ännu mer upplyst om mina kunskaper om humusämnen och akvatiska ekosystem varit lite djupare.

Och visst, det är väl knappast troligt att gemene man (kvinna?) kommer ha användning för brunifiering i sitt vardagliga språkbruk. Men ett nytt ord är ju alltid ett nytt ord - ordförrådet kan aldrig bli fullt!

Ps: Definitionen kommer från Vattenmyndigheten i Kalmar län.

En exceptionell bok

I går hade vi en liten och informell släppfest för fjärde upplagan av Klarspråk på nätet. Enligt BTJ:s recension (10101268, Hans Svensson) har vi lyckats bra:

"Att en bok om Internet efter tio år kommer ut i en fjärde upplaga är exceptionellt. [...] Författarna är mycket erfarna och sakkunniga och boken är en nästintill nödvändig hjälpreda för alla som vill publicera sig på nätet."

Klart att vi är malliga!

Vad hände med blodapelsinerna?

Språknörderi

Ikväll var jag på ett föredrag om den sociala webben. Ett ord som dök upp under föreläsningen var midgets, som betyder dvärgar. Men jag förstod att jag missade något och gick hem och googlade. Det var lite trösterikt faktiskt. Det var långa rader av sajter som höll med mig om att midgets betyder dvärgar. Slutligen fann jag att midgets också kan betyda något som är ovanligt litet för sin sort, eller en modell i miniatyr av något. Då kom jag ihåg. En midget är en liten ruta där man kan läsa om vädret, eller som dyker upp på skärmen för att visa att det kommit ett nytt mejl.

Nytt är ofta svårt. Men nästan alltid roligt också. Det är mer än 25 år sedan jag var 15 år och för första gången tryckte på ett tangentbord till en dator. Vilken 15-åring som helst idag vet förmodligen mer än vad jag någonsin kommer att veta om sociala medier. Tanken på vad en 15-åring kommer att kunna om ytterligare 25 år är svindlande! Ändå är jag mest nyfiken på alla nya ord och alla nya sätt att använda språket som kommer att komma. Jag bryr mig ärligt talat inte så mycket om ny teknik, men det nya språket tekniken för med sig kan få mig såväl att le långa stunder som att skrynkla hjärnan i fascination. Tack alla tekniknördar för den underhållning ni ger alla oss språknördar!

Fanstyg och frasmaskiner

På Almgrens sidenväveri på Söder får man inte bara veta att bäste herr Almgren var något av en industrispion. (Eller för den som tycker att det låter bättre: Han pysslade förmodligen med lite industrispionage i början av sin karriär.) På Almgrens får man också veta en hel del intressant och rolig kuriosa om Nordens i dag enda bevarade sidenfabrik. Kuriosa som innefattar ett par lustiga ord och uttryck.

Fanstyg till exempel. Det är det tyg som Dragonbataljonen pryder sina fanor med, och som lite skämtsamt brukar kallas för fanstyget. Men det som fick oss språknördar att bubbla till lite extra var frasmaskin. Fabrikens frasmaskin användes när de anställda skulle stärka sidentyget till exempelvis paraplyer. Då ångades tyget med hjälp av maskinen, plus att man strödde över något särskilt stärkande medel i flingform.

Allvarligt talat hörrni. En frasmaskin. Känns som en pryl som många skribenter kan tänka sig att skriva upp på önskelistan. För i den bästa av fantasivärldar skulle det kanske kunna se ut så här:

1. Ta en text, vilken som helst.

2. Stoppa in den i frasmaskinen.

3. Voilà! Texten har fått frasanpassat radfall.

Låter nästan som en språkteknologisk revolution.

Grattis språkpolitiken!

Den 7 december 2005 klubbade riksdagen igenom Sveriges språkpolitiska program. Grattis på 4-årsdagen.

Usch vad omständlig du är!

Fick en fråga av en kollega tidigare i dag:

- Malin, hur stavas omständig? Med eller utan L?

- L? Nä, men... Det stavas väl omständig? Utan L alltså.

Men icke. Vi gick bet på stavningen och fick se oss själva som besegrade efter att vi saolat. Det stavas omständlig. Ordet omständighet betyder ’sakförhållande som har betydelse i sammanhanget’ medan omständlig betyder ’(alltför) detaljerad och invecklad’. Och på Språkrådets webbplats får vi dessutom veta att omständlig är taget från tyska umständlich. (För den som vill få sin beskärda del av språkhistoria.)

Abstrakt vs specifikt?

Innebörden av ergonomi är bred. Det läste jag i en broschyr häromdagen. Men hur var det nu igen med abstrakta och konkreta formuleringar? Passa språket skribenter! Se upp för flummet, tala ur skägget istället.

Konstig ordbild

Vissa ord är så ovanliga att vår automatiserade avkodning inte funkar. Så var det för mig i lördags när jag stötte på ordet "angorageten". Fattar du inte heller vad det står?

Ledtråd: Jag var på Moderna museet i Stockholm ...

Nu är det Begriplex igen

Intresset för språk och begriplig information är stort i Sverige! Så stort att konferensen Begriplex fick lov att anordnas en gång till. Språkkonsulterna är självklart med och pratar om praktiskt språkvårdsarbete, bland annat då min kollega och jag håller varsitt seminarium under eftermiddagen: ett som handlar om lättläst, vårdat och begripligt på webben, och ett som handlar om språkhjälp på intranät. Hoppas vi ses där!

Legitimera och identifiera

"Med Bank-ID kan du identifiera dig på nätet” skriver Stora banken.

- Nej, vänta nu! säger Helena, det där måste vara en anglicism. Det måste väl vara någon annan som identifierar mig. Jag legitimerar mig så att du kan identifiera mig.

- Jaha, vad bra! säger Stora banken.

Engelska i ettan?

I gårdagens Brännpunkt i Svenskan kritiserar ett gäng tunga aukoriteter Folkpartiets förslag om att barnen ska börja läsa engelska redan i ettan. Som utomstående kan man undra lite vad som är problemet i den här debatten, och visst känns det lite som ett slag mot väderkvarnar. Men ändå ... om Fokpartiets förslag faktiskt inte ger några egentliga vinster, kanske skolans resurser skulle satsas på viktigare saker - bättre grammatikundervisning till exempel. Bättre grammatikkunskaper underlättar ju all språkinlärning oavsett vilket språk man vill bli bra i.

Du måste ringa mig!

Ofta när vi språkkonsulter pratar rubriker så ger vi exempel på de mindre bra formulerade kontra dem som är mer informativa. I dag när jag kom hem blev jag dock varse att en till synes mindre informativ rubrik resulterade i helt rätt effekt på mig som hyresgäst. Det finns faktiskt viktiga meddelanden.

Palla mig en fredag förmiddag!

Att palla något kan ju ha flera betydelser. Det kan dels handla om att palla något från grannens gård, men det kan också betyda att palla med en påfrestning. Själv brukar jag använda verbet i något vidgad betydelse. Till exempel i dag då jag insåg att jag hade förvirrat mina kollegor i onödan i en mejlkorrespondens i förmiddags. Skrev därför ett ursäkta-mig-mejl där jag suckade högt åt mig själv: Palla mig alltså. Och då förstår ni ju att det var jag som var "påfrestningen". Inte äpplet som skulle knyckas.

Nypåstigen

Den sista tiden har jag åkt tåg väldigt mycket. Och förutom att jag numera kan hela kundtidningen utantill har jag gjort en del språkliga iakttagelser. Exempelvis säger alltid konduktören numera Nya resande när han eller hon går igenom tåget efter ett stopp. Nya resande … När slutade de att säga Nypåstigna? Och varför? I mina öron låter inte det ena bättre än det andra, inte enklare eller elegantare eller modernare. Det vore roligt att veta vad som ligger bakom den genomgripande förändringen av fraserna.

Accept på anbudet

"Vi kan leverera förutsatt att vi får accept på anbudet senast den 18 november" skrev jag nyligen i en offert. Min yngre kollega tyckte att det var ett konstigt uttryck. Jag funderade lite på var jag hade fått det ifrån och fick en känsla av att det var något jag lärt mig i ämnet Affärskorrespondens på gymnasiet (ja, det var mycket länge sedan). Men vid närmare eftertanke är nog frasen på utdöende, så jag ändrade och skrev "Vi kan leverera förutsatt att ni accepeterar offerten senast den 18 november".

Produktmomentkorrelationskoefficient

Långa ord tar tid att ta sig igenom, men de är roliga (ja, jag är språkkonsult). Exemplet i rubriken är taget ur psykologstudents statistikbok. Och visst, det kanske säger sig självt att sån härlig litteratur oundvikligen innehåller några ord här och där som gör att man får utslag. Men för att ta på mig de optimistiska glasögonen måste jag säga att det är roligt när skribenter utnyttjar det här med att bilda nya ord genom sammansättningar. Och som pragmatiker funkar det ju inte att bannlysa ord, fraser och meningar som till synes är "dåliga". Det viktiga är ju att skriva på ett språk som funkar det aktuella sammanhanget, och som är avsett för rätt mottagare. Den där koefficienten är förmodligen en sån huvudet på spiken-definition som säger allt för den som är insatt. Och då har man ju lyckats med sin kommunikation!

Gud förbannat så kung det är

Jag gillar regionala uttryck och svordomar. Speciellt de som man inte hör så ofta och såna som i princip bara förekommer i den regionen man befinner sig. Gud förbannat till exempel. Det är en svordom som jag bara förknippar med Norrland – framför allt Piteå där far min bor. Och visst, det är möjligt att någon utbrister "Gud förbannat!" i Arboga eller Vänersborg också. Men sannolikheten är nog rätt så liten.

Och om vi förflyttar oss söderut, närmare bestämt mot Umeå till, är det ganska säkert att du nån gång kommer få höra kung i något sammanhang. Kung betyder grymt, fett, mästerligt. Men det kan också betyda ja, självklart, eller något liknande jakande svar som bekräftar ett påstående eller en fråga . Lite så här:

- Då bestämmer vi lunch på Tjabba thai om en timme ungefär.

- Kung.

- Ah men berätta nu då, hur var klubben i lördags? Hade du kul?

- Ja alltså, det var kung!

Själv växte jag aldrig in i Ume-kulturen till 100 procent att jag började svänga mig med uttrycket. Det var mer förbehållet den infödde på något sätt. Snudd på att jag hade känt mig löjlig om jag hade börjat säga kung varje gång jag velat framhäva något som grymt bra. Nä. Det hade känts pinsamt faktiskt. Jag valde det något okungliga uttrycket najs istället.

Slangis

Den australiska engelskan innehåller mycket slang som i mina öron
låter lite som barnspråk, till exempel "brekkie" för breakfast,
"vegie" för vegetable, "barbie" för barbeque. Fniss, tänk om till
exempel finlandssvenskan skulle ha utvecklats likadant: fruckis,
grönsis och grillis.
Skickat från min iPhone

Ibland är det kul med byråkratiska

En till avsevärd ålder nådd emotionell bindning av huvudsakligen erotisk art löper inte under några förhållanden någon risk att på ett avgörande sätt förändras genom gradvis omvandling till järnoxid.

Jag kan inte annat än hålla med.

Klarspråk på nätet i en fjärde upplaga

Och som den syns sen - lila och grann!

Rubriker, rubriker, rubriker

Rubriker är alla skribenters lilla baby på något sätt. De ska leda läsaren genom texten och vara hållplatser för ögat samtidigt som de ska upplysa läsaren om något. Och så får de gärna vara roliga och leda till reflektion. Men det beror såklart på textgenre.

Språkkonsulten säger: Skriv informativt!

Journalisten säger: Skriv kort!

Copywritern säger: Skriv smart!

Eller? Vad karaktäriserar egentligen den "bästa" rubriken? I senaste numret av Språktidningen får vi läsa hur Expressen chockade läsarna. Med rubriker. Läs ett sammandrag av artikeln på Språktidningens webbplats.

Hellre en pojke på vinden...

... än en som flyger i väg med heliumballongen. Ja, så kan det låta när man leker med ordspråken. Det senast nämnda kommer från morgonens nyhetssändning i SVT. Och visst tillför det ytterligare en dimension i språket om man spetsar till en mening med något ordspråk eller idiomatiskt uttryck. Speciellt om man som i pojken på vinden-exemplet även får till en komisk aspekt med det hela. Men det förutsätter ju såklart att alla känner till originalversionen: Bättre en fågel i handen än tio i skogen. Personligen känner jag just nu att det är bättre med en muffin på mitt skrivbord än tio på Seven Eleven.

Vilket datum var det nu igen?

Språkkonsulterna + Plain = 2011

I söndags kickade klarspråkskonferensen Plain i gång i Sydney med temat "Raising the Standard". Ska bli spännande att höra vad kollegorna berättar sen när de kommer tillbaka från andra hörnet av världen. Och en stor parentes i sammanhanget är ju att Språkkonsulterna anordnar nästa Plain-konferens. Då med temat "Establishing the Framework for Plain Language". Försök att lägga 9-11 juni 2011 på minnet!

Pördy pördy!

Med risk för att uppmärksamma denna Mogi lite väl sent, men ta och kolla in hennes "egna ordbok". Fantastiskt roligt.

Intralog och bejaga

Vad kul det är med kreativitet! Jag träffade idag en man som vägleder företagsledningar. Han är alltså, som det så populärt kallas, coach. Efter många år och lång erfarenhet har han funnit att det saknas ord för en del av de företeelser han vill beskriva.

Intralog, det är när du för en dialog med dig själv och anstränger dig för att stanna upp och lyssna på dig själv. Bejaga betyder att du tar kommandot över dig själv, tar ansvar för dina beslut och vågar stå upp för dem. Säg inte att du måste gå, utan ta ansvar för ditt beslut och säg att du vill gå. Vill du inte gå, så se till att du inte behöver gå. Men är du på väg någonstans där du anser att du behöver vara, våga stå för det och göm dig inte bakom måste. Ungefär så.

Vare sig de nya orden kommer av påhittighet eller av behov är det berikande med lite nyord tycker jag. Min nya bekantskap har till och med uppfunnit ett ord som han nu håller på att registrera som ett nytt begrepp inom hans arbetsområde. Jag spår att han kommer att locka nya kunder till sin verksamhet när han registrerat begreppet.

Hur ser det ut inom ditt arbetsområde? Kanske kan du sätta ord på ett fenomen inom ditt yrke och använda det ordet för att vinna marknadsandelar? Eller kanske kan du skapa ett nyord bara för att göra vardagen lite roligare? Skicka gärna in förslag!

Gobbledegook

Gobbledegook är det härliga engelska ordet för ungefär rappakalja på svenska. Nu har ett brittiskt försäkringsbolag i samarbete med byrån Plain English Campaign publicerat en tio-i-topp-lista över de värsta nonsenssnacket. Läs och skratta åt både Bush och Schwartzenegger!

Var är esset?

I min värld heter stationen Stockholms Centralstation. I dagligt tal kallad Centralen, eller kanske Stockholms Central.

Då och då sker en liten ansiktslyftning på stationen, och under våren och sommaren har det satts upp en hel del nya skyltar. På de nya skyltarna med stationens namn står det nu Stockholm Central. Vart tog genitivesset vägen?? Är det här en miss eller en språklig förändring på gång? Kanske bara en simpel anglifiering?

Som språkkonsult är jag inte stockkonservativ i min inställning till språket, snarare nyfiken och fascinerad av förändringar. Men det här esset, det saknar jag faktiskt. Min språkkänsla säger tydligt ifrån; Stockholm Central är inte ett språkriktigt stationsnamn.

Vad anser du? Förresten, har stationen nu officiellt bytt namn? Det vore roligt att veta vem som tagit detta historiska beslut.

Att skriva lättläst är inte det lättaste

Det här med lättläst är himla fint. Tänk så enkelt man kan göra det för läsaren genom att säga det som behöver bli sagt utan att gå några omvägar.

Men ju lättare en text ska vara, desto högre krav ställs också på skribenten. Vissa texter kanske är lättlästa på pappret: med korta, enkla meningar samt en terminologi som förstås av alla. Men det är inte säkert att texterna är helt gjutna för det. Du måste se upp med att inte klappa läsaren på huvudet! För som lättläst-skribent balanserar man lite på en skör lina. Två till synes rätt likadana meningar kan få två helt olika innebörd.

Alla skribenter vet också att man måste anpassa en text efter syfte och mottagare. Och visst, syftet är en sak, men mottagaren kan ju vara allt från två personer till flera hundra tusen. Vilka förkunskaper har de? Hur mycket information ska jag skriva ut och hur mycket ska jag lämna - får jag lämna? Och vem eller vilka bedömer sedan bäst vad som är en lättläst text?

Ja, det är självklart vi som skriver som ska kunna bedöma om texten är tillräckligt avgränsad och anpassad efter målgruppens (eller målgruppernas) behov. Men det är enklare sagt än gjort. För vem vet egentligen bäst vad mottagaren behöver? Den som skriver eller den som läser?

Det stora otäcka engelska monstret

Lars Melin var med i SVT:s nyhetsmorgon för en tid sedan i samband med hans då nyutkomna bok Ärans och hjältarnas språk. Han diskuterade engelskans inflytande på bekostnad av svenskan, och fnissade mer eller mindre bort "det engelska hotet". Och jag tyckte han hade en poäng - vi kanske är lite väl språkparanoida ibland? Svenskan kommer (ju) aldrig att dö. Men vid närmare eftertanke, och efter att ha stirrat på handkrämstuben på skrivbordet lite för länge, känner jag att det vore vettigt om vi i Sverige kunde anstränga oss lite mer för att uttrycka oss på svenska. Sanningen att säga så blir jag mer och mer irriterad när kosmetikabranschen väljer att vräka på med engelska adjektiv istället för svenska diton. Eller vad sägs om extreme clean deep cleansing moisturizing face wash?

Bristfälliga kunskaper på drakarna

En kompis till mig jobbar som språkvårdare på en av våra största dagstidningar. Hon menar att det största problemet för korrekturen är de unga journalisterna som faktiskt inte har grundläggande kunskaper i svenska språket och inte heller i att skriva och sätta ihop en text. På journalistutbildningen ingår nämligen ingen skrivundervisning alls. Jag blev förstås förvånad och kollade kursbeskrivningen på kursen Journalistiskt skrivande på journalistutbildningen (JMK vid Stockholms universitet) och hittade följande beskrivning:

"Moment som ingår är journalistiska arbetsmetoder med insamling och bearbetning av information fram till färdiga artiklar i olika genrer. Dessutom tar kursen upp intervju som arbetsinstrument, källor och källkritik och introducerar lagar och normer av relevans för journalistyrket."

Hmmm ... det kanske borde ingå lite regelrätt skrivträning? Någon på JMK som har en kommentar?

Om att få främmande

Språkkonsulterna fick ett mejl från en person som undrade varför uttrycket "att få främmande" egentligen heter som det gör. Man får ju oftast gäster och inte främmande (förhoppningsvis). En intressant fråga som krävde viss undersökning.

Faktum är att substantivet gäst tidigare haft betydelsen ’främmande, främling’. I SAOB står det att främmande är en person som inte har sitt hem ”på ett ställe, utan mera tillfälligt kommit som besökande”, och att betydelsen ”stundom närmande sig resande, gäst”. Så det finns med andra ord ett lite snårigt samband mellan gäst, främling och främmande. Sen hittade jag lite mer info som sträcker längre bak i språkhistorien: Det fornsvenska gÆster härstammar från det indoeuropeiska ghosti-, som i sin tur hänger ihop med latinets hostis som kan betyda både gäst, främmande och fiende.

Gudars skymning, jag önskar att jag hade ett chip i huvudet så jag kunde programmera in all språkhistoria!

Språk i tiden

Uttrycken "som ett brev på posten" eller "säkert som amen i kyrkan" börjar bli lite omoderna. Väldigt få brev kommer med posten längre och väldigt få människor går i kyrkan regelbundet. Och idag hjälpte gatukontoret mig att komma på en bra ersättningsfras som ligger i tiden: som en p-bot på en städgata.

Vad är en kamel?

En kamel är en häst utformad av en kommitté! Enligt en generaladvokat vid EU-domstolen är det det brittiska sättet att uttrycka vådan av för mycket kompromisser i politiken. Och det är väl inte så tokigt sagt. För även om kommittédeltagarna kan leva med sina eftergifter, så får de rätt stora konsekvenser för hästen. Eller kamelen? Det och en massa annat lärde jag mig på gårdagens konferens Öppenhet och klarspråk i EU. Ett och annat allvarsord fick jag med mig också. Du kan se hela konferensen som webbutsänding.

Bussvagn

Jag åkte just 4:an mellen Fridhemsplan och Zinkensdamm. Busschauffören var lite äldre, förmodligen genomsvensk och av det gamla yrkesstolta gardet. När jag klev på med min stämplade remsa var han så intresserad av att titta på den att han tog på sig glasögonen bara för denna uppgift. Men det som verkligen avslöjade att han var en busschaufför av den gamla sorten var språket: "Var vänliga fortsätt bakåt i vagnen." Den 20-åriga killen bredvid mig tittade på sin kompis och sa "Vagnen, vad menar han med det?

Om du förstod gissar jag att du är minst 40+.

Skickat från min iPhone

Hejsningar

Idag fick jag ett mejl som avslutades med hejsningar istället för hälsningar. Det låter trevligt på något vis, lite personligt sådär. Jag sökte på nätet och fann att hejsningar har använts lite sparsamt i ett par år i alla fall. Men var kommer det ifrån? Kan man använda det istället för hej också? Upplys mig gärna!

Visste ni det här om kålrötter?

Kålrötter heter på franska rutabagas, ett underligt ord som jag ofta funderat över. Och hör och häpna! Rutabagas kommer ifrån gamla svenska dialekter! Kålrötter i Skåne benämndes "rotabaggar" och på Gotland "rutabaggar". Men hur tog sig ordet till Frankrike? Det undrar jag fortfarande över.

Nytt verktyg för textvärdering

Igår skrev Computer Sweden om ett verktyg som värderar text automatiskt. Det nya verktyget ska enligt reportern kunna läsa och förstå text på ett sätt som liknar den mänskliga hjärnan. Vi som har pluggat språkpsykologi och språkkognition i flera år vet att det här är en omöjlighet. Språket är så komplext och har så många dimensioner att man aldrig kan lära en maskin att bedöma information på samma sätt som en människa. I alla fall inte det här millenniet. Men inte desto mindre är Saplos verktyg intressant för sökmotorer och maskinell omvärldsbevakning. Det kan t.ex. skilja på rom som man har i daquirin, Rom som man reser till, rom som man har på toasten och en rom som talar romani. Imponerande!

När orden inte räcker till?

Jag är på lägerskola med ett femtiotal tredjeklassare, där flertalet inte har svenska som förstaspråk. I en av stugorna ska det bo en sju, åtta småkillar. De intar rummet med buller och bång och ser sig raskt omkring. En kille konstaterar glatt: "det är bilder på väggarna". De beundrar bilderna ett tag, rusar sedan ut till de andra och säger upphetsat: "vi har snygga brudar på väggarna i vårt hus. Massor av snygga brudar!" Konfunderad går jag in till dem i en av de stugor vi hyrt av Svenska scoutförbundet. Jodå, väggarna är fulla av fotografier. Av strikt klädda damer, ofta i hatt, och de flesta ser lite barska ut. Fotografierna är daterade ca 1910-1935. Snygga? Jo, kanske det? Eller hade killarna helt enkelt inte tillräckligt stort vokabulär för att uttrycka att de tyckte att fotografierna uttryckte en form av högtidlighet? Vad kan egentligen ligga i uttrycket "snygga brudar"? Uppenbarligen mer än jag hade föreställt mig. Det gläder mig i och för sig. De snygga brudarna på bilderna skulle det kanske också glädja, det fåtal som kan tänkas fortfarande vara i livet i alla fall.

Svenskundervisning på bussen

Nu går linje 302 i Bålsta mot Futurum.

Felstavare

Det är inte alldeles säkert att man är bra på att stava bara för att man är språkkonsult. Själv kan jag få hjärnsläpp när jag ska skriva successivt, annullera eller kommitté. Dessutom har mina fingrar oftast för bråttom så det blir nästan alltid kansek, sytsem och männsikor istället för kanske, system och människor. Vill du veta vilka som är våra vanligaste felstavningar? Norstedts har en lista.

Krulliga papper

"Om utskrifterna är krullade eller inte staplas rätt, ta ut pappersbunten ur magasinet som används, vänd på bunten och lägg den tillbaka i magasinet."

Xerox översättare har tydligen inte tagit fasta på att använda god, idiomatisk svenska i sina anvisningar. Eller har de använt maskinöversättning?

Snos eller snooze?

Det första ordet jag möts av varje morgon är ett av de bästa orden som finns. Snooze. Ni vet, den snudd på livsnödvändiga funktionen som gör att man kan sova vidare i några minuter till varje morgon... Jag började fundera på om det finns någon etablerad svensk stavning för ordet? Eller är det jag som har missat en väckarklocks- eller mobiltelefonstillverkare som sett till att det står "snosa" istället för "snooze"?

Fula ordbilder

Tänk att en del ord blir så fula i skrift. Det är som om de ingående bokstäverna inte är riktigt sams. Häromdagen skrev jag samhällsskikt och kände direkt att jag ville formulera om till något snyggare. I dagens SvD kan man läsa en artikel där ordet skönhetsspruta förekommer. Också fult, paradoxalt nog.

Iphone vill inte ha öl

Se upp för att droppa din dyrgrip i den stora starka! Ajabaja, då får du ett felmeddelande: Detta tillbehör är inte kompatibelt med Iphone. Ganska roligt. Helt plötsligt fick kompatibilitet en lite ny innebörd.

Ikea gör medvetna val

Många språkvårdare och språkpoliser förfasar sig över felaktiga särskrivningar och ibland håller jag med om att de ställer till problem i läsningen. Ett företag som konsekvent särskriver sammansättningar med det egna namnet är Ikea. Dessutom bryter de mot skrivreglerna i företagsnamnet IKEA, som egentligen borde skrivas versalgement (alltså stort I och resten små bokstäver).

Men Ikea har gjort någon som många andra skrivregelsöverträdare inte alltid gör - de har gjort ett medvetet val. På Ikeas sida för frågor och svar redogör de klokt och genomtänkt för sina val, som bland annat grundar sig på en befogad oro över att Ikea ska förlora sitt egenamnsvärde i uttryck som t.ex. ikeaköer eller ikeanyckel.

Så även om det aldrig skulle falla mig in att följa deras skrivsätt så måste jag ändå lyfta på hatten för att de vet vad de gör.

Adoptera ett ord!

Det må vara lite sent omsider att flagga för DN:s Adoptera-ett-ord-kampanj men man kan ju inte annat än låta bli. Kolla in listan över "utrotningshotade ord" och bli förälder du med! Pax för oomkullrunkeligen.

Angiveri

En kollega hos en kund tycker att ange är ett stelt, formellt och ålderdomligt ord. Själv tycker jag att det är fantastiskt användbart när jag jobbar med internetlösningar, till exempel "Ange ditt lösenord i fältet Password". Alternativen är oftast så kallade partikelverb, till exempel fyll i och mata in. Det blir gärna lite otympligt i löpande text. Och registrera har FRA-varning. Vad tycker du om ange?

Visst har du hett på solkräm?

He är mitt favoritverb. Typiskt norrländskt och grymt användbart! Grejen är den att he betyder ungefär sätta, lägga, applicera, och går därför att utnyttjas i de flesta sammanhang. (Det böjs för övrigt he - hett - hett). I Stockholm hör man det nästan aldrig, med undantag för en gång då jag var på Åhléns kosmetikavdelning där en tjej till min stora förtjusning sa: "Det är bara att he på ett tunt tunt lager med ansiktskräm"! Va? Sa hon he? Jag var tvungen uppmärksamma henne på detta underverb och hon höll med med. He är bäst.