Om att få främmande

Språkkonsulterna fick ett mejl från en person som undrade varför uttrycket "att få främmande" egentligen heter som det gör. Man får ju oftast gäster och inte främmande (förhoppningsvis). En intressant fråga som krävde viss undersökning.

Faktum är att substantivet gäst tidigare haft betydelsen ’främmande, främling’. I SAOB står det att främmande är en person som inte har sitt hem ”på ett ställe, utan mera tillfälligt kommit som besökande”, och att betydelsen ”stundom närmande sig resande, gäst”. Så det finns med andra ord ett lite snårigt samband mellan gäst, främling och främmande. Sen hittade jag lite mer info som sträcker längre bak i språkhistorien: Det fornsvenska gÆster härstammar från det indoeuropeiska ghosti-, som i sin tur hänger ihop med latinets hostis som kan betyda både gäst, främmande och fiende.

Gudars skymning, jag önskar att jag hade ett chip i huvudet så jag kunde programmera in all språkhistoria!