Det är kult med norska!

Jag blev så rasande nyfiken på det där Donaldplåstret Ingrid bloggade om, så jag gav mig ut på googlejakt. För att göra en lång jakthistoria kort så hittade jag följande påstående "Donald-plaster är ikke kult lenger!" Detta ledde oss då in i en ny fundering: skulle vi förstå "kult" som roligt eller k-märkt (som svenska ordet kult). Ytterligare googlande ledde fram till slutsatsen att det var en norskifiering av engelskans cool. Fast det fanns de språkjonglörer som menade att man kunde använda det som en skojsig böjning på adjektivet kul, som skojsig ungefär...

När vi ändå är inne på roliga grannspråksord så vill vi gärna skicka med er ordet "harry" som enligt högst ovetenskapliga källor ungefär betyder dålig smak. Att klä sig i matchande joggingoveraller och solhattar i sommar skulle kunna ses som harry. Enligt bekanta till min skrivbordsgranne (Ingrid) så skulle det också kunna sägas om nån som är lite bakom flötet: Han är lite harry den där Sven eller Är du harry eller? I mina hemtrakter (norr om Göteborg) har vi ett specifikt tilltal till harry:ar vi möter: É du go eller?