Jag: Finns det några tältplatser här?
Dansk kille: (säger något obegripligt på snabb danska)
Jag: Va?
Dansk kille: (upprepar det obegripliga i samma hastighet)
Jag: (tänker efter men förstår fortfarande ingenting) Va?
Dansk kille: (upprepar precis samma harang en gång till)
Jag: Långsammare tack!
Dansk kille: (ger upp och börjar prata engelska)
Mina samtal fungerade ofta så här. Jag försökte förtvivlat förstå det grötiga svaret men till slut började dansken prata engelska i stället. Ja, till och med när jag faktiskt förstod vad samtalspartnern sa och vi hade ett fungerande samtal kunde de ändå byta språk till engelska. Andra gånger insåg jag i efterhand att jag nog helt missförstått vad någon sagt till mig, och säkert framstått som lite konstig. Vad nu det heter på danska. I morse lyckades jag i alla fall föra ett helt (begripligt) samtal på skandinaviska med taxichaffören. Han hjälpte till genom att räkna ihop våra pengar på svenska, tack och lov! Halvfems? Nej. Försök inte ens. Det går inte. En dag kanske jag lär mig det danska räknesystemet, men inför den här helgen hade jag helt enkelt inte tid.
Så på det stora hela erkänner jag mig besegrad av danskan. Den är helt enkelt ett annat språk och det krävs stort tålamod från både mig och den som pratar danska för att vi ska kunna prata skandinaviska. Det var faktiskt väldigt skönt att kunna effektivisera kommunikationen med hjälp av engelskan, så vi snabbt kunde gå rakt på sak utan att ta "jomen jag ska visst förstå vad du säger, jag SKA, vänta lite bara"-omvägar. Men det känns lite surt att inte ha lyckats bättre med mitt mål.
Den enda chansen att förstå danska är att vara full, vilket förstås är varför alla svenskar är så drängpackade i Roskilde. :-)
SvaraRaderaAhaaaa, det var alltså där jag gjorde fel! Då vet jag det till nästa gång!
SvaraRadera