Varför ska myndigheter egentligen uttrycka sig med klarspråk? Ett svar är förstås att språklagen från 2009 slår fast att man i offentlig verksamhet ska uttrycka sig vårdat, enkelt och begripligt. Men det svaret räcker ju inte riktigt.
Klarpråk är en demokratifråga
Kravet på klarspråk grundar sig på en insikt hos våra folkvalda att medborgarna måste kunna förstå vad som sker på myndigheter, i riksdagen och i andra beslutande organ för att kunna skapa sig en bild av samhället, forma en egen åsikt och delta i debatten. Om planer, händelser och resultat i det offentliga döljs bakom ett byråkratiskt fikonspråk, så utesluter man en majoritet av medborgarna från att vara en del av samhället och dess utveckling.
Sverige i världen
Språklagen säger också att svenskan ska användas av oss svenskar även i internationella sammanhang som till exempel inom EU. Om svenska EU-delegater ständigt tvingas lyssna och själva agera på främmande språk, så minskar våra möjligheter att uttrycka oss kraftfullt och nyanserat och därmed påverka vår omvärld. Språk är makt, och om vi inskränks i vårt språk, så inskränks också vår rätt att påverka utvecklingen i världen.
Klarspråk i framtiden
Det är förstås önskvärt att klarspråkstanken får ett ännu större genomslag framgent och språklagen borde ju borga för det. Men det förutsätter också att vi medborgare ställer krav och visar att vi tycker att klarspråk är en rättighet. Om vi reagerar varje gång en myndighetsperson uttrycker sig krångligt i skrift eller tal, om vi säger ifrån när en person som talar ett minoritetsspråk inte kan kommunicera på det språket i ett offentligt sammanhang, om vi vänder oss mot att svenskan marginaliseras i viktiga internationella sammanhang, då förtjänar vi att klarspråk blir en självklarhet i Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar