Modersmål - del 4

När jag började första klass i Lyckebyskolan i Blekinge för länge sedan var Modersmålet ett av ämnena på schemat. Men det var inte vilket modersmål som helst, det var svenska och inget annat. På modersmålslektionerna tränade vi läsning far ror, mor är rar utan en tanke på hur könsrollsstereotypa texten och bilderna var. Och ingen tänkte någonsin på att man kunde ha ett annat modersmål än svenska. Om någon skulle ha haft det fanns det ingen anledning till att denne någon skulle utveckla det språket. Vi bodde, levde och umgicks i Sverige och svenska var det enda språk vi behövde för vår tillvaro.

En annan tid nu

Ja, det var sannerligen en annan tid. Visserligen enklare, men också fattigare på nyanser. Idag heter skolämnet Svenska och på schemat finns även hemspråk för de barn som har ett annat, eller flera andra modersmål. Vi har en språklag vars 14 § slår fast den enskildes tillgång till språk:   

Den som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska, alternativt minoritetsspråken eller teckenspråk. Och den som har ett annat modersmål ska ges möjlighet att utveckla och använda det.  

I svenska skolor blandas i dag alla möjliga språk och de flesta ungar har ord från invandrarspråken, engelskan och svenskan i sin vardagsvokabulär. Det skulle vara kul att se hur en oskuldsfull läsebok från 50-talet skulle återge någon av dagens vardagssituationer. Kanske: Yo, hen är cool, shunnen ojnar, sweet!