För ett tag sedan tog jag en rejäl promenad runt
Södermalm i Stockholm. När jag kom ut från Monteliusvägen – en vacker promenadsträcka
på Mariabergets norra kant med utsikt över Riddarfjärden – hamnade jag på Kattgränd.
I början av denna gata ligger kvarteret Kattrumpan.
Innan ordet rumpa representerade
ryggslutet betydde det något annat. Enligt Svenska Akademiens ordbok är ordets
äldsta belagda betydelse ’svans (på djur)’ och det användes i denna betydelse i
bibeln redan 1541.
Namnet Kattrumpan
användes i skrift första gången 1649, enligt boken Stockholms gatunamn, vilket gör det till ett av de äldsta kvartersnamnen
på Söder. Utan att vara alltför insatt i kvarterets dopprocess – jag var inte
där när champagneflaskan krossades – är det rimligt att anta att namnet
alluderar på kattens vadderade viftdel, snarare än dess bak.
Även om jag inte har märkt det själv, ska ordet rumpa i betydelsen ’svans (på djur)’
fortfarande leva kvar i standardsvenskan. Är det någon som i dag använder ordet
rumpa i denna äldre betydelse?
