I vår bloggserie om dagar i almanackan har turen kommit till Skärtorsdagen. Skärtorsdagens speciella namn har inte med färgen skär att göra. Inte med knivar och det nutida verbet skära heller. Det är i stället det fornnordiska verbet skära som går igen, som betyder rena. Jesus tvättade eller renade lärjungarnas fötter före den sista måltiden, som alltså avåts på denna dag enligt vad kyrkofäderna slagit fast i efterhand. Därav namnet Skärtorsdagen.
Vidare, enligt bibeln, förråddes ju Jesus senare på natten av Judas och Jesu lidande tog sin början. Enligt folktron släpptes alla onda makter fria i samma stund som Jesus blev dömd. Därför ansågs skärtorsdagsnatten vara häxornas natt och Skärtorsdagen var enligt folktron den dag när alla häxor begav sig till Blåkulla för att fira häxsabbat med djävulen. Man kunde skydda sig mot påskkäringarna genom att skrämma dem med skott och påsksmällare eller tända påskeldar.
Dagens beskedliga påskkäringar, det vill säga utklädda barn som går runt på Skärtorsdagen och önskar Glad påsk! och eventuellt överlämnar ritade påskbrev, har dock inte mycket gemensamt med de riktiga påskkäringarna. Men från början imiterade påskkäringarna, enligt Nordiska museet, riktiga häxor, både till utseende och beteende. De hade täckande masker, kvast, ibland smörjhorn och kaffepanna och försökte skrämmas genom att kasta ner sten i skorstenen eller lägga en glasskiva över skorstenen för att röka ut familjen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar