Vi fortsätter att utforska namnen på några av årets dagar. Nu har turen kommit till en av de mindre kända: askonsdagen.
Askonsdagen är alltid dagen efter fettisdagen och infaller i år den 13 februari. Det är alltså den första dagen i fastan - ja, du vet, den där tiden när vi "traditionellt" undviker kött och i stället livnär oss på söta vetebullar fyllda med grädde och mandelmassa. På senare år verkar dock denna diet ha haft sin premiär långt tidigare, kanske årets allra första vardag?
Förleden ask i askonsdag syftar på aska. I den katolska kyrkan finns nämligen en sed att prästen på denna dag strör aska, eller tecknar ett kors av aska, på kyrkobesökarnas huvud. Under fastetidens vedermödor renas de troende, så att de är rena och skära när de går till kyrkan på skärtorsdagen.
I Svenska Akademiens ordbok får jag veta att dagen 1525 hette Askeodhensdagh. Askan kom alltså från den katolska seden, och det blir tydligt att onsdag ju fått sitt namn efter asaguden Oden. Både askonsdagen och fastan verkar alltså sedan länge präglas av en föränderlig blandning av olika traditioner och av kulturmöten. Jag tycker att det är ett spännande exempel på hur såväl språk som kultur är något levande, och att de därför ständigt förändras!
Ps
Ibland kallas onsdagen i påskveckan för askonsdagen, men den dagen heter egentligen dymmelonsdag. Hela påskveckan heter ju stilla veckan, och förr ringde då inga kyrkklockor. I stället fanns en sed att slå med en träklapp, som på isländska heter dymbell. I Dalarna var dymbel ett dialektalt ord för träplugg i början av 1900-talet (även det enligt Svenska Akademiens ordbok). Kanske känner du som läser detta till om ordet används någonstans än i dag?
Och jag som har trott att namnet kom av att man skulle äta gröt med aska i under askonsdagen. Som för att riktigt understryka att nu var det slut med go-äta - nu blir det andra bullar av. Jag undrar var jag har fått den idén ifrån! :)
SvaraRadera