01 februari, 2010

Snuttifiering eller bara så som språket bör vara?

Anders Lotsson hade en hypotes i senaste utskicket av Språksamt. Han skrev att han "var beredd att tro att förmågan att koncentrerat läsa och förstå långa, kvalificerade texter har försämrats på grund av snuttifieringen. Om vi inte hittar det vi söker på tre rader zappar vi."

Och visst har han en poäng. Läsaren vill snabbt ha svar på det han eller hon söker. Jag kan bara utgå från mig själv. När jag läser något (allra helst på webben) så kan jag bli extremt frustrerad om avsändaren inte kan komma till sak på en gång. Krävande läsare ställer högre krav på avsändaren.

Det kanske är det Lotsson menar, att det korta och sakliga språket på något sätt har tagit överhanden? Att ett allt för enkelt och begripligt språk inte främjar läsutvecklingen på samma sätt som en komplicerad text gör? Jag vill dock inte gå så långt att jag kallar trenden för snuttifiering.

3 kommentarer:

  1. Jag håller med Lotsson i att "om vi inte hittar det vi söker på tre rader zappar vi". Men har det inte mer med innehåll än språk att göra? Om jag googlar något så letar jag ju efter fakta, och om jag måste ta mig igenom diverse utvikningar innan jag hittar fakta så kommer jag inte att hitta det utan söka vidare.

    Däremot inbillar jag mig i alla fall att språket på sidan får vara hur komplicerat som helst bara det beskriver det jag är ute efter.

    Lite synd förstås - det blir en uppenbar konflikt mellan texter som är "mysiga" att läsa och texter som rapar upp fakta. Men vilken "vanlig" författare skulle våga sig på att skriva en bok som är både uppslagsverk och som skall locka läsaren med att vara trevlig att läsa, och det är väl den konflikten som en webbskribent ofta har?

    SvaraRadera
  2. Hm. Jo, visst har det med innehållet att göra, men det ena behöver nödvändigtvis inte utesluta det andra. Vill man att en text ska formuleras med ett enkelt och begripligt språk så måste inte det alltid ske på bekostnad av ett fattigare innehåll. Men mer komplicerade texter behöver givetvis större utrymme om man vill formulera dem enklare och mer "svenssonifierade".

    Konflikten du pratar om beror ju på var webbskribenten ska publicera texterna. Och även här säger jag att det ena inte behöver utesluta det andra. Det beror på hur skicklig skribenten är, i kombination med mottagarnas förkunskaper. Men visst kan det vara ett krux att hitta exakt rätt nivå!

    SvaraRadera
  3. Jag såg ett tv-program som handlade om dyslexi (har jag för mig). Där var det en man (forskare??) som pratade om att för att utvecklas i läsandet måste vi underhålla det genom att läsa men för utvecklingen, som sagt, behöver vi läsa texter som vi inte är vana vid och om områden som inte är våra stora intresseområden.
    Däri ligger kanske också fenomenet om att "zappa" till nästa text, om vi inte hittar det vi söker inom tre rader.

    Å andra sidan är jag böjd att hålla med föregående kommentatörer om att det nog beror på att man förväntar sig en faktatext, om det är fakta man söker. Faktatexter bör vara sakliga och ge bra information mer eller mindre på en gång.

    SvaraRadera