Språkfrågekampanjen gav 120 kronor till Stadsmissionen

Inför julen 2010 hade vi en kampanj på Facebook - ställ en språkfråga mellan lucia och julafton, så ger Språkkonsulterna 10 kronor till Stadsmissionen. Vi körde en repris 2011. 12 frågor blev 120 välbehövliga kronor till Stadsmissionen - tack alla som frågat! Vi fick många tillfällen att klia oss i huvudet och vi fick chansen att fräscha upp våra skrivregelkunskaper. Förra gången publicerade vi bara frågorna här på bloggen och hänvisade till svaren på Facebook-sidan, men nu publicerar vi både frågorna och svaren för enkelhetens skull.

Har du språkfrågor du inte hittar svar på? Du kan alltid kontakta Språkrådet, och det går också bra att ställa frågor till oss året om.

1. Skriver man jur.kand.-examen just så? Med punkter och bindestreck? Eller annars hur?

Svar: Oj, vilken utmaning du gav oss. Och fortfarande är vi inte riktigt säkra. Språkrådet brukar inte dra sig för att stapla flera skrivtecken efter varandra så därför skulle man kunna tänka sig den variant som du skrev. Men om man skulle följa samma princip som i "avd.chef" skulle man kunna skriva "jur.kand.examen". Jag föredrar själv den varianten eftersom jag tycker att det är osnyggt med flera skiljetecken efter varandra.

2. I nedanstående exempel på svenska skriver man väl ut punkten före citationstecknet och därefter ett frågetecken? På engelska skippar de punkt och använder frågetecken. Men det gör ju tanken till en fråga i så fall och det känns inte rätt.

Who walks into a shop and is like, "I want to eat fermented herring tonight?"

Vem går in i en butik och tänker: "Jag vill äta surströmming ikväll."?

3. Och hur gör man om man har en film- eller boktitel som innehåller ett utropstecken och titeln hamnar sist i en mening och det inte går att omformulera? Kursiverar man titeln och avslutar med en punkt efteråt, eller måste man använda citationstecken kring titeln för att undvika förvirring?

4. Samma princip om jag vill utropa att jag älskar L.A., blir det då "Jag älskar L.A.!" eller får man lov att skippa sista punkten i ett sånt läge? Filmen "Bananas!*" är ett annat (kanske långsökt) exempel då den har både utropstecken och asterisk. Skulle det då bli: "Jag gillar filmen Bananas!*!"

Svar: Du behöver inte nödvändigtvis avsluta citatet med en punkt. Det blir snyggare och tydligare utan. Men du har alldeles rätt i att frågetecknet ska vara utanför citatet. Så här:

Vem går in i en butik och tänker: "Jag vill äta surströmming ikväll"?

Den andra frågan var lite knivig, men jag hittade till slut vägledning i paragraf 4.4.3. Enligt den får man helt enkelt bita i det sura äpplet och skriver utropstecken, citattecken och sedan punkt. Eller kursiverar som du själv föreslår, det blir lite snyggare. Här är Skrivreglernas eget exempel:

Står det verkligen inget mer på lappen än "Jag vill hem!"?

5. Mina kolleger vill gärna skriva versaler i en mening som den här: Verktyg för Kraftfältsanalys (fråga mig inte vad det betyder!) Jag ändrar till liten bokstav, för kraftfältsanalys är ju inget namn. Vem gör rätt?

Svar: Åh, det är helt entydigt du som gör rätt. Det ska bara vara stor bokstav när man inleder en mening och i egennamn, annars små bokstäver. Det finns förstås en massa gränsfall, men kraftfältsanalys verkar inte vara ett av dem.

6. Jag förstår att Lucia-sången handlar om att natten går tunga steg, etc etc. Men varför sjunger man "skuggorna ruva" istället för "skuggorna ruvar"? Har de tappat bort ett R?

Svar: Det är inte bara orden som är gammaldags i luciasången, även grammatiken är föråldrad. Det är helt enkelt ett pluralböjt verb som lever kvar! Vi slutade använda dem i svenskan runt 1950, men i äldre litteratur kan de leva kvar, som du ser.

7. Skriver man "Hennes Kunglig Höghet" eller "Hennes Kungliga Höghet"? Även om det kanske är vanligare med "Kungliga" så är väl den officiella titeln utan "a"? Kan man skriva "Hennes kunglig höghet", alltså utan versaler? Och samma versalfråga angående det där med "Ers Nåd"/"Ers nåd"/"ers nåd".

Svar: Kungliga tilltalstitlar skriver vi vanligtvis med stor bokstav på varje ord, men det gäller inga andra titlar. Det blir alltså "Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan" men "Ers nåd" (inledande versal). "Kunglig höghet" är en fast enhet i det här fallet och ska därför inte böjas, men tilltalar man flera kungligheter ska man pluralböja. Men "Hennes Kungliga Höghet" är nog vanligare och fungerar också.

8. Jag funderar lite på versalisering och det här med släktnamn innehållande bin, von, af, van och så vidare. Stämmer det att man inte ska använda initial versal även om de skulle råka hamna i början av en mening? Man använder ju inte alltid förnamnet, så det borde alltså bli: "bin Ladin är död.", "von Anka är den rikaste ankan i världen."

Släktnamnet De Geer är väl ett undantag och ska alltid skrivas med stort D. På engelska verkar dessa namn alltid stavas med stor bokstav.

Svar: Det stämmer att man enligt svenska skrivregler ska inleda meningen med liten bokstav när det första ordet är en namnpartikel, och även när det är en enhetsbeteckning som börjar med liten bokstav, t.ex. pH. För att vara tydlig är det därför säkrast att skriva om meningen så den inleds versalt. På engelska gäller inte den här regeln, där sätter man ut versal på namnpartiklar och enheter i början av en mening.

9. Begreppet "mindfulness" har ju spridit sig i Sverige som en annan farsot. Och alla klagar över att det inte finns något bra svenskt begrepp för ordet. "Medveten närvaro" är det alternativ man hör oftast. Men har ni något bättre förslag? Eller hur tycker ni man ska hantera ett ord som fått så många 'egna' konnotationer?

Svar: Ja, "mindfulness" är väldigt vanligt i Sverige, men "medveten närvaro" verkar vara rätt vanligt det också och är det alternativ som Språkrådet föreslår. Vi håller med och tycker att det fungerar bra. Det kan förstås vara svårt att försöka kämpa för att använda svenska begrepp när många vill använda det engelska, men i det här fallet är det svenska begreppet rätt vedertaget.

10. Jag undrar om ordet "empowerment" går att översätta till något mer upphetsande än t ex "självbestämmande" eller "egenmakt"?

Svar: Men kom igen, inte finns det något mer upphetsande ord än "egenmakt"? Det är dessutom tydligare än det engelska, eftersom det berättar precis vad det handlar om. Kort och rakt på sak - ljuvligt!

Skämt åsido. Att vi hellre använder otydliga engelska ord än tydliga svenska handlar om att de låter mer spännande - men samtidigt framstår man som lite opålitlig eftersom det lätt blir floskelaktigt. De svenska motsvarigheterna framstår som pålitliga - men en smula tråkiga, som du själv anser. Det här ligger nog i låneordens natur. Eftersom de inte är på vårt eget modersmål kan vi inte förstå dem lika djupt som våra egna ord, utan de får en spännande och exotisk klang. Men strunta i att svenska ord inte uppfattas som lika spännande utan kom ihåg att du framstår som mer pålitlig när du använder svenska ord!

11. När används generisk respektive generell? Eller vad är skillnaden på generisk och generell?

Svar: "Generisk" handlar alltid om ursprung, t.ex. generiska läkemedel eller generiska viner. Det är också en språkvetenskaplig term "generisk betydelse" som betyder att ett ord betecknar alla individer, t.ex. MAN är rätt trött på julmat nu. "Generell" betyder mer "allmän" eller "sammanfattande". Men jag håller med dig om att i vissa fall känns det hugget som stucket vilket man ska använda. I det språkvetenskapliga exemplet kunde man väl lika gärna säga att MAN används i GENERELL betydelse. Men så där är det ju med facktermer ... de ska alltid vara lite märkvärdiga :-).

12. Ska ordet nackabo stavas med stort eller litet n?

Svar: Nackabo är en sammansättning av orten Nacka och bestämningen bo, och ska därför stavas med stort N. Det är skillnad på konstruktioner som göteborgare - de är avledningar av ett huvudord, inte sammansättningar, och ska därför skrivas med liten bokstav.