Från Svealand (ungefär) och norrut gråter man när man grinar, söderut ler eller skrattar man. Så gissa om min norrländska vän som är nybliven mamma och bor i Skåne har problem? Så fort någon säger "åh titta, nu grinar hon!" om barnet får mamman panik och tror att hon gråter. Min vän är minst sagt frustrerad över språkförbistringen.
07 januari, 2011
Att grina eller att grina
Det är ju märkligt hur vissa ord kan betyda vitt skilda saker i olika delar av landet. Grina är ett sådant ord. För mig har det alltid betytt gråta, men när jag läste Alice i underlandet lärde jag mig att det också betyder le. Cheshire-katten grinar nämligen enligt den svenska översättningen och på bilderna såg jag att han log brett.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag bor i Göteborg och här gråter vi här vi grinar. Grina i betydelsen "le" känns inte obekant, men det är inte så jag använder det.
SvaraRaderaAha! Tack för kommentaren. Det var Wiktionary som kom med de geografiska påståendena, men de är väl inte helt fasta.
SvaraRaderaI hela Skåne är grina , skratta/le.
SvaraRaderaEtt grin är ett leende även i de delar i landet där grina betyder gråta. Konstigt.
SvaraRaderaDet kanske kan vara så, men personligen skulle jag tycka det vore konstigt att säga "ett grin" när jag lika gärna kan säga "ett leende" som är mycket naturligare för mig.
SvaraRadera