Konsten att gömma ett Språkråd

För en tid sedan fick Språkrådet en ny webbplats. Eller snarare: infogades i en annan webbplats – den som tillhör Institutet för språk och folkminnen (Sofi). Förändringen har varit mycket omskriven, både innan och efter att den genomfördes. Här kommer ytterligare några iakttagelser och funderingar.

För oss som jobbar i språkbranschen är det en bekant historia. I mars 2012 fick vi veta att Språkrådets dåvarande chef Lena Ekberg hade sagt upp sig efter interna stridigheter. En skandal i Språkvärlden! Historien som sipprade fram var denna: Sofi:s generaldirektör Ingrid Johansson Lind hade redan 2010 bestämt att myndighetens olika webbplatser skulle samordnas. Det handlade om två olika sajter: sofi.se och sprakradet.se. Beslutet möttes av motstånd och protester från de som ansåg att en sådan omorganisation hotade Språkrådets genomslagskraft, och ville att Språkrådet skulle få behålla sin egen primära webbadress. Men så blev det alltså inte, och Lena Ekberg slutade i protest.

Webbplatsen som symbol för organisationen

Det kan låta dramatiskt att säga upp sig på grund av en webbplats. Men webbplatsen och dess adress var mest en symbol för tvisten om Språkrådets ställning inom myndigheten. För Språkrådet är ingen egen myndighet, utan en del av Sofi sedan 2006. Syftet med att sammanfoga webbplatserna var att organisationen skulle framstå som enad, i stället för att Språkrådet sågs som en "myndighet inom myndigheten". Det låter inte som en orimlig tanke, eller hur?

Det Ekberg oroade sig för var omorganisationen skulle försämra Språkrådets makt att agera självständigt. I en intervju med Språktidningen 2012 sa hon:

"Vårt varumärke är ett inarbetat begrepp och vi är jätterädda om det. Det är viktigt att vi även i fortsättningen kan vara en tydlig röst i språksamhället. Då måste vi synas och försöka ta den platsen."

Till saken hör alltså att Språkrådet hela tiden varit mer känt än resten av Sofi. Språkrådgivning och språkvård är helt enkelt något som intresserar en större målgrupp än dialektarkiv, gamla inspelningar och andra folkminnen. Sorgligt kanske, men sant. Självklart fyller alla myndighetens delar viktiga funktioner, och troligtvis fanns det en tanke att göra fler människor uppmärksamma på Sofi:s övriga verksamhet, genom att göra den synlig för de som besöker Språkrådet. Det borde inte vara omöjligt att åstadkomma utan att samtidigt gömma Språkrådet.

Den nya webben och den enade myndigheten

Så hur blev det? Den nya webbplatsen, www.sprakochfolkminnen.se lanserades den 23 april. På startsidan möts du nu av ett meddelande om nylanseringen, och skillnaden mot förut. I sidans toppmeny finns tre flikar: Språk, Folkminnen och Om oss. Den som är ute efter språkrådgivning, Klarspråkstestet eller något annat som tidigare fanns på Språkrådets egen webb, klickar sig säkert utan tvivel vidare till Språk. Väl där finns en ny meny med val som Språkrådgivning, Minoritetsspråk, Dialekter och Klarspråk. Det är tydligt vad du kan hitta här – ingen försämring mot tidigare.

Men en sak är markant: på startsidan för Språk syns Språkrådets namn ingenstans. I ingressen syns sidans avsändare som ett "vi":
Vi arbetar med språkvård och språkpolitik och följer svenskans och minoritetsspråkens utveckling i Sverige. Dessutom ger vi råd i språkfrågor och håller föredrag om exempelvis språkvård, klarspråk, dialekter och namn. I vårt språkarbete ingår forskning och svenskt och nordiskt samarbete. Vi ger också ut böcker och tidskrifter inom våra ämnesområden.
För att förstå vem som ligger bakom detta "vi" får du lita till sidans URL (adressen) och den logga som ligger i topp, som säger att du befinner dig hos Institutet för språk och folkminnen.

Klickar du på språkrådgivning i menyn är det samma sak som på startsidan: en ingress med "vi" – inget omnämnande av Språkrådet. Här finns en kontaktlista med mejladresser: samtliga med domännamnet sprakochfolkminnen. Det är bara ute i högerspalten som du kan ana något annat: en hänvisning till Språkrådet på Facebook och en till Språkrådet på Twitter. Namnet Språkrådet är alltså inte totalt utplånat. Men för den som inte känner till Sofi:s organisation är hänvisningarna otydliga; det framgår faktiskt inte om länkarna leder till sidor som är kopplade till Sofi, eller om det är andra aktörer du kommer att hamna hos om du klickar. Det saknas en presentation av Språkrådet och dess relation till Sofi.

Men helt omöjligt är det inte att hitta svaret. Den enträgne söker sig kanske till toppfliken Om oss. På den sidan, under rubriken Organisation kan du läsa:
Verksamheten hos Språkrådet, myndighetens språkvårdsenhet i Stockholm, är huvudsakligen inriktad på språkrådgivning, föreläsningar, utgivning av språkböcker och språkpolitik.
Här får du alltså en presentation av Språkrådet. Förklaringen kommer visserligen som en bisats (eller rättare sagt ett inskott) men den finns där. I sidans ingress (som kanske är det enda den otåliga mottagaren läser) nämns dock enbart Institutet för språk och folkminnen.

Innan den uppmärksamme hävdar att jag har inte varit helt ärlig, måste jag göra ett tillägg: Språkrådet omnämns faktiskt på varje sida. Under rubriken Om myndigheten kan vi läsa:
Institutet för språk och folkminnen arbetar med att öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, namn, folkminnen och andra immateriella kulturarv i Sverige. Ansvaret för språkvårdsarbetet ligger i huvudsak på Språkrådet.
Den här presentationen ligger i "sidfoten", längst ner, och följer med oavsett vilken sida du befinner dig på inom webbplatsen. Men ärligt talat – hur många bläddrar så långt ner? Läsaren på nätet är uppgiftsorienterad och söker information i rubriker, ingresser och i länkar. Inte i sidfötter.

Ett undangömt Språkråd 

Resultatet av omstruktureringen av webben är att Språkrådet till synes ätits upp av Sofi. Jag kan inte uttala mig om hur den konkreta organisationen av verksamheten har påverkats (jag tycker att den fortfarande verkar fungera bra). Men när det gäller webben är förändringen markant. Det finns en ny avsändare, en annan röst. Det ger onekligen ett enhetligt intryck. Men det är inte oproblematiskt:

• För det första är det otydligt när en vill hänvisa personer till webbplatsen.
  Jag som utbildar i språk nämner gärna Språkrådet, men att göra det och sedan skicka personer till en sida där Språkrådet knappt syns är inte bra; det motsäger den tydlighet jag själv förespråkar. Att varje gång behöva förklara varför webbplatsen ser ut som den gör känns inget vidare. 
• För det andra går Sofi nu miste om den pondus Språkrådet har som aktör. Det vill säga precis vad Lena Ekberg befarade. Man har gömt undan det varumärke som byggts upp sedan Nämnden för svensk språkvård grundades 1944. Den som tidigare sökt upp Språkrådet för rådgivning kan nu fråga sig: "Är jag på rätt ställe? Är Institutet för språk och folkminnen lika kunniga och pålitliga som det Språkråd jag är van vid?"

Det kanske mest uppseendeväckande med det hela är att det går helt emot det löfte Ingrid Johansson Linds gav för två år sedan:
"Språkrådet har legitimitet, ett starkt förtroende och förekommer mycket i medierna. Det är otroligt positivt och det är precis så vi vill att det ska vara. Språkrådet kommer fortfarande att ha möjligheter till egen profilering. Vi ska inte försämra varumärket eller göra det mindre synligt."

Jag vet inte om Johansson Lind ljög om sina intentioner, eller om hon helt enkelt har misslyckats. Men faktum kvarstår: Sofi har gömt Språkrådet. Och det är väldigt, väldigt synd.

Vad tycker du om Sofi:s nya webbplats? Ta chansen att uttrycka dina åsikter i deras enkät.