11 juni, 2014

Ett språkligt sommarminne

Som turist i främmande land måste man förstås vara förberedd på att alla inte kan tala ens eget språk. En sommar för många år sedan var jag på cykelsemester i Finland, och då ville jag och mitt resesällskap i en liten by på landbygden fråga efter vägen till närmaste järnvägsstation för att vi skulle kunna åka tåg en etapp av resan.

Detta var i en del av Finland där inte många talade svenska, så vi plockade fram vår svensk-finska parlör och hittade en finsk fras som skulle betyda just detta. (Jag har senare förstått att parlören var mycket gammal och att den fras vi använde ungefär lät: "Högt vördade poliskonstapel! Godhetsfullt anvisa vägen till närmaste järnvägsstation.")

Först gällde det ju att hitta en polis eftersom parlören utgått från att en sådan skulle tillfrågas. Sedan kom vi lyckligtvis på att om vi frågade på finska, så skulle förstås polisen svara på finska. Därför slog vi också upp vad "Jag förstår inte" heter på finska, och det hette såvitt vi förstod "En ymmärrä". Vi lärde oss denna fras utantill för att kunna svara det när polisen svarade oss på finska.

Glada över vår egen fiffighet stegade vi fram till en polis, knackade honom på axeln och läste upp frasen ur parlören. När det var klart tittade polisen frågande på oss en stund, skakade sedan sakta på huvudet och utbrast: En ymmärrä!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar