Kärt namn har många betydelser

För en stund sedan fick jag frågan ”Varför finns det så många öar som heter Bastuholmen?” Jag försöker hitta ett svar via betydelsen av namnet. Den naturliga förklaringen vore att det handlar om en holme där det finns en bastu. Men namnet borde ha några år på nacken, och hur vanligt var det egentligen i historien att det fanns en bastu på flera öar i till exempel Stockholms skärgård?

När jag slår upp bastu i den fantastiska www.saob.se hänvisas jag föga överraskande till badstuga. Den uppslagsposten är skriven 1898, och där kan jag läsa att en badstuga är en mindre byggnad där man badar varmt (eller jättevarmt). Ja, det verkar ju rimligt att det på många öar skulle kunna ha funnits någon form av stuga för bad.

Men i SAOB upptäcker jag ytterligare en betydelse av ordet: ”(mindre) uthus (till landtgård), vanl. afsedt för linets l. maltets torkande; torkhus, ria, kölna, mälthus; i vissa trakter af Sv. äfv.: tvättstuga.” Kanske är det en sådan typ av byggnad som har gett namn till alla bastuholmar, eller åtminstone några av dem?

Ortsnamn med bastu finns det tydligen på många håll i Sverige. På Wikipedia refererar en artikelskrivare (i artikeln om bastu) till ett par böcker om norrländska ortsnamn. Hen menar att förleden inte nödvändigtvis har med bad att göra, utan att den kan också handla om en ”enkel, timrad byggnad med eldstad i mitten som användes som tillfällig bostad i samband med bland annat fiske”. Hm, det låter också passande.

År 1898 refereras förresten till ytterligare en betydelse av bastu, troligen utvecklad ur seden att piska sig eller någon annan med björkris under badstunden: ”Om jag kommer hem utan tröja … så får jag bastu”, det vill säga ett kok stryk! Men den förklaringen hör förhoppningsvis inte hit.

Så, varför finns det så många öar som heter Bastuholmen? Det kan jag fortfarande inte riktigt svara på. Men jag fick mig en spännande utflykt i språkhistorien!