10 juli, 2012

Det bara klatrar sig

Idag hörda jag en god vän från Ångermanland använda ett ord som jag aldrig hört förut: klatra. Enligt honom betyder det ungefär krångla eller trassla i bemärkelsen att någonting går en emot. Eftersom jag aldrig hört det förut googlade för att se hur det används i andra sammanhang. Jag hittade några väldigt talspråkliga inlägg på ett forum för motorintresserade, men i övrigt är ordet inte så väldokumenterat. Kanske Pratbubblors läsare har lite koll?

3 kommentarer:

  1. I norra Jämtland (nära de delar av Ångermanland som ingår i Jämtlands län) har jag många gånger hört ordet användas, ofta men inte alltid med kort första a ("klattra"), om krånglande teknik.

    Nästan alltid bilar eller datorer, och vanligen när det krånglar på ett gåtfullt och/eller riktigt irriterande sätt.

    SvaraRadera
  2. Där, i norra Jämtland, finns också substantivet "klater", ett ord som jag nog aldrig säger eftersom ingen förstår det där jag bor, men som ofta dyker upp i mitt huvud - mycket oftare än "krångel" dyker upp, men så sa min far också "klater" och "klatra" minst en gång om dagen under hela min uppväxt ;-).

    Olle P

    SvaraRadera
  3. Under min uppväxt i Östergötland brukade min mamma, som själv var född och uppvuxen i Umeå på 1950-talet, säga "din klatter" till mig när jag t.ex. tappade eller spillde något. För mig betyder därför ordet något i stil med klumpeduns, eller någon som trasslat till det för sig av ren klumpighet.

    Ann-Charlotte

    SvaraRadera