När vi språkkonsulter granskar myndighetsrapporter, instruktioner eller annat kan vi ibland bli helt förtvivlade av långa meningar, otydliga formuleringar och svåra ord. "Men hur kan man skriva så här?" säger vi förbryllat och läser upp obegripliga avsnitt. "Förstår de själva vad det står? Läser de sina egna texter?"
Efter 3,5 månader på Europaparlamentets översättningsenhet slår det mig att jag har fått se textproduktion ur skribentens perspektiv. För visst vill EU-översättarna skriva tydlig svenska - men de hinner inte! Visst vill de dela upp de obegripligt långa meningarna - men det går inte alltid! Visst vill de skriva så det går att förstå - men originalet kan vara så abstrakt att översattarna själva inte riktigt förstår! En praktikantkollega, nej flera, berättade om hur de i sina översättningar förtvivlat försökt vaska fram något begripligt ur luddiga texter som maler på om ingenting alls, och de mer erfarna översättarna har lugnt sagt att det går inte alltid. I stället har de lyckats göra den finska texten lika luddig som det tyska originalet.
Men vänta nu - det sista låter ju nästan som vanligt språkkonsultprat om abstrakta myndighetsrapporter? Just det. Jag har fått se hur textproduktion på en enorm myndighet fungerar, och jag kan tänka mig att många myndighetsrapporter kommer till på liknande sätt. Information samlas in från flera olika håll och ska sammanställas snabbt. Bråttom, bråttom. Inte finns det någon kollega som hinner göra en ordentlig granskning av de där 50 sidorna (fast det gör tack och lov EU-översättarna) och inte hinner man sitta och fila på perfekta formuleringar. Ofta är det bara att skriva ner det första man kommer på, och är källan svårbegriplig är det troligt att det smittar av sig.
Det är uppfriskande med nya perspektiv på tillvaron!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar