Hur bör vi vårda språket?

Vi språkkonsulter har språket som arbete, men vi kanske ändå inte stannar upp och funderar på vad det egentligen innebär att "vårda språket" och hur man bäst kan göra det. Vi borde alltid rekommendera friskvård.

Vårda det sjuka till liten nytta

Uttrycket språkvård kan ju föra tankarna till sjukvård och vårdplatser, och det skulle signalera att vi rycker ut när något blivit sjukt i språket på en myndighet eller när ett företag drabbats av epidemisk substantivsjuka, komplex syntax eller elakartad passiv ordbildning. Och visst kan det vara så ibland. Då får man konstatera hur sjukdomsbilden är och göra punktinsatser (!) som kan råda bot på de värsta akuta symptomen. Nog kan det hjälpa för stunden, men om språket är svårt drabbat och tillståndet har blivit kroniskt, så kan vården bli närmast palliativ (vård i språkets slutskede).

Friskvård fungerar bättre!

Så mycket bättre det då är att friskvårda språket! Att få se till språkets hälsotillstånd i ett brett perspektiv. Föreslå insatser som effektivt motverkar det sjukliga på ett tidigt stadium och värnar och uppmuntrar det friska och sunda. Att ordinera språklig motion, nyttig kost och en i övrigt hälsosam språkstil. Att varna för osunda beteenden som kan ge dålig språkhälsa på sikt, så att det aldrig inträffar.

Ja, vi språkkonsulter vill vara alla skribenters personliga tränare, så att de kan gå från klarhet till klarhet.