Nu när jag är en examinerad och väldigt verksam språkkonsult bryr jag mig inte så mycket om särskrivningar i sms från kompisar, på skylten i pizzerian eller på Konsum, eller i en annons för en ny butik. Visst svider det lite i ögonen, men jag får inte längre lust att beställa klisterlappar från skrivihop.nu eller starta arga sms-konversationer med likasinnade. För som språkkonsulten Emilia Emtell klokt formulerar saken i senaste numret av Språktidningen så är detaljerna i språket just detaljer. Det är helheten som är det viktiga.
Men igår kväll tittade jag på kulturmagasinet Kobra i SVT. Det handlade om sökmotorföretaget Google (och var vansinnigt intressant) och för att illustrera en poäng skrev de in text i e-postfunktionen Gmail. Och gissa om jag fick tefatsstora ögon när ett av orden var särskrivet? Kobra, kulturmagasinet framför andra, har inte koll på så enkla detaljer i språket. Plötsligt sjönk deras trovärdighet i mina ögon. Det här är en redaktion som ska kunna göra reportage om journalistik, språk och litteratur, men som inte korrekturläser sina egna inslag. Som går ut till hundratusentals tittare. Hur skulle det se ut om vi språkkonsulter hade liknande språkliga fel i våra Powerpoint-presentationer, för att ta ett exempel? Med all respekt för att detaljer är detaljer, för vissa av oss hänger mycket av vår trovärdighet på att vi har stenkoll på detaljerna. Dit räknas Kobra.
Kobras särskrivning tycks inte ha orsakat någon flodvåg av upprördhet i sociala medier, men jag hittade en tweet som dessutom fått en retweet.
Nej, nu går skam på torra land!
SvaraRadera