30 augusti, 2012

Har du härflyt i texten?

Språkkonsulterna har i allmänhet en tolerant språksyn och tycker varje individ måste respekteras oavsett vilka språkliga val de gör. Men vi är inte mer än människor och när vi läste den här meningen brast vi ut i gapskratt. Vad är det egentligen som får någon att skriva härflytande och därom?

  Tvist i anledning av detta avtals tillkomst, tolkning eller tillämpning eller därur härflytande rättsförhållande skall slutligen avgöras av skiljemän enligt gällande svensk lag därom. 


23 augusti, 2012

Glamorös grammatik

Äntligen talar någon om det självklara: att det finns en koppling mellan grammatik och glamour! Läs själv artikeln om denna etymologiska härlighet i senaste Språktidningen.

20 augusti, 2012

Kärt namn har många betydelser

För en stund sedan fick jag frågan ”Varför finns det så många öar som heter Bastuholmen?” Jag försöker hitta ett svar via betydelsen av namnet. Den naturliga förklaringen vore att det handlar om en holme där det finns en bastu. Men namnet borde ha några år på nacken, och hur vanligt var det egentligen i historien att det fanns en bastu på flera öar i till exempel Stockholms skärgård?

När jag slår upp bastu i den fantastiska www.saob.se hänvisas jag föga överraskande till badstuga. Den uppslagsposten är skriven 1898, och där kan jag läsa att en badstuga är en mindre byggnad där man badar varmt (eller jättevarmt). Ja, det verkar ju rimligt att det på många öar skulle kunna ha funnits någon form av stuga för bad.

Men i SAOB upptäcker jag ytterligare en betydelse av ordet: ”(mindre) uthus (till landtgård), vanl. afsedt för linets l. maltets torkande; torkhus, ria, kölna, mälthus; i vissa trakter af Sv. äfv.: tvättstuga.” Kanske är det en sådan typ av byggnad som har gett namn till alla bastuholmar, eller åtminstone några av dem?

Ortsnamn med bastu finns det tydligen på många håll i Sverige. På Wikipedia refererar en artikelskrivare (i artikeln om bastu) till ett par böcker om norrländska ortsnamn. Hen menar att förleden inte nödvändigtvis har med bad att göra, utan att den kan också handla om en ”enkel, timrad byggnad med eldstad i mitten som användes som tillfällig bostad i samband med bland annat fiske”. Hm, det låter också passande.

År 1898 refereras förresten till ytterligare en betydelse av bastu, troligen utvecklad ur seden att piska sig eller någon annan med björkris under badstunden: ”Om jag kommer hem utan tröja … så får jag bastu”, det vill säga ett kok stryk! Men den förklaringen hör förhoppningsvis inte hit.

Så, varför finns det så många öar som heter Bastuholmen? Det kan jag fortfarande inte riktigt svara på. Men jag fick mig en spännande utflykt i språkhistorien!

09 augusti, 2012

Maskinöversättningar i tydlighetens tjänst?

Visst kan väl s.k. maskinöversättningar duga när man söker information på internet? Det viktigaste är väl att man förstår på ett ungefär? Ja, så kan man visserligen tycka och resonera, men ibland är det verkligen på gränsen.

Jag sökte i våras efter information om möjligheten att hyra hus i Skottland och fick då upp en svensk text, som jag lovar att ingen mänsklig översättare rört.

Den som publicerat informationen ville få mig att hyra ett hus i närheten av slottet Balmoral under rubriken: "Bo i skotska Holiday Houses att besöka Balmoral med lätthet". I texten benämns Balmoral som "denna vackra småhus i Aberdeenshire". Det talades om att "aktuella drottningen besöker ofta dödsboet" ("the estate" stod det förmodligen i originaltexten) och det berättas att det är här som "Ghillies bollen hålls" när drottningen kommer. Man erbjuds "ta en titt inuti" och "bläddra i olika utställningar".

Avslutningsvis slår texten fast att: "När dagen är över, är det sannolikt kommer du att bara alltför glada att glida in i säng".

Man kan ha maskinöversättningar som njutningsmedel, men värdet i övrigt är verkligen tveksamt.



06 augusti, 2012

Skräddarsytt

Ord är roliga, eller hur? Ibland betyder de inte riktigt det de ser ut att betyda, och då kan det bli extra roligt. Häromdagen cyklade jag förbi denna skylt här i Stockholm:


Jag fick alla möjliga kreativa associationer. Kanske kan man förvara sina böcker i sydda hyllor, om man först stärker tyget riktigt ordentligt? Eller räcker det möjligen om man spänner tyget mellan två konsoler?

Skylttypen kallas för övrigt ljusskylt - och en sökning på nätet avslöjar att de även erbjuds i skräddarsydda versioner.

02 augusti, 2012

Grilljanne

Jag läste ytterligare ett blogginlägg på Modemagasinet King om engelskans utbredning inom vissa domäner. Det var intressant och sansat, även om det handlade om sådant som Lars Melin skrivit om i åratal och i otaliga böcker. 

Men återigen var det kommentarerna som väckte mitt intresse - det var någon som tyckte, med glimten i ögat, att ordet brat var ett onödigt engelskt inlån eftersom vi har det svenska uttrycket grilljanne. Jag googlade och kollade lite etymologi, och enligt Wikipedia  var grilljanne mycket riktigt ett uttryck som motsvarar dagens brat - en bortskämd ung sprätt som gillade att hänga på Jones Grill som låg vid Jakobs torg på 1890-talet. 


Jag säger som kommentatorn: Grilljanne är definitivt ett ord som jag tänker börja använda!