Språkkunskaper är en konkurrensfördel

Igår var det den 26 september och den europeiska språkdagen. EU-kommissionen i Sverige ordnade därför ett halvdagsseminarium i Stockholm idag. Temat var "Språkkunskaper - en konkurrensfördel för företagen?" Alla talarna visade förstås att språkkunskaper är en konkurrensfördel, på flera olika sätt. Som Språkkonsulternas utsände återger jag här kort, och lite längre, vad jag uppfattade som kärnan i dagens seminarium. Läs bara den inledande sammanfattningen, eller hela sammandraget från seminariet.

Sammanfattningsvis blev ungefär detta sagt:

• Sveriges internationella handel ökar när språkkompetensen ökar.
• Hög språklig kompetens möjliggör bättre affärer även inom Sverige.
• Vi måste bli bättre på att använda utlandsföddas språkkompetenser.
• Om Sverige ska kunna stå sig konkurrensmässigt även i framtiden behöver både myndigheter och företag satsa på språklig utbildning i många olika språk.
• En god svenska är förutsättningen för en bra översättning, och därmed för en god skriftlig kommunikation mellan Sverige och andra länder.
• Hög språklig kompetens främjar handel och bidrar starkt till högre välfärd.

May-Ann Ramsay från EU-kommissionen berättade att EU:s språkpolitik ska uppmuntra språkinlärning, främja språklig mångfald, främja integration, främja förbättrade språkkunskaper och främja en sund flerspråkig ekonomi. Det långsiktiga målet är att alla medborgare ska behärska två språk utöver modersmålet. Kommissionen vill därför öka medvetenheten om språkens roll i näringslivet.

Andreas Hatzigeorgiou från Utrikesdepartementet berättade att mer än femtio procent av Sveriges BNP kommer från exporten, och att hinder för en god export idag inte är avgifter och tull utan snarare sådant som bristande marknadskännedom, kulturskillnader och språkskillnader. Goda språkkunskaper underlättar kommunikationen mellan importörer & exportörer och säljare & myndigheter, underlättar för inhämtandet av nödvändig information och deltagandet i nationella och internationella nätverk, samt ökar möjligheten till förtroendeskapande i arbetsprocesserna. Ingenting nytt alltså. Men! Andreas kunde stödja hela sitt resonemang med siffror, vilket ju ofta ger användbara argument. Det finns pengar att tjäna på ökade språkkunskaper! Han berättade också om projektet Kosmopolit för att ta till vara utlandsföddas språkkunskaper.

Lotta Norberg från Företagarna berättade om rapporten "Språkkunskaper ger export" som de släppte idag. I början av september svarade cirka 1300 småföretagare på frågor om export och språkkunskaper. Korrelationen mellan språkkunskaper och exportaffärer var hög. Bara 9 procent hade svarat att de ansåg att främmande språk är ett handelshinder. Lotta ifrågasatte dock om de som inte ansåg att det var ett hinder ens hade prövat att ha internationella affärer.

Lars Karlberg från Utrikesdepartementets språkenhet berättade om en språkinventering som Ulrica Risso gjort av personalens språkkunskaper. Bland många observationer som gjordes var att det måste skapas utrymme för språklig förkovran, tjänstemännen behöver kunna EU-terminologin inom sina verksamhetsområden, kunskapsnivån i engelska behöver höjas, längre språkutbildningar inom kommande behovsspråk behöver finansieras, befintlig språklig kompetens behöver tas till vara bättre och det behövs fler skräddarsydda intensivkurser i engelska, franska, ryska, arabiska och kinesiska. Lars lyfte också fram att svenskan behöver vara bra för att kommunikationen ska kunna fungera bra, likasom för att översättningar ska kunna bli bra. Dessutom pratade han om att självstudiematerial och interaktiva språkutbildningar är ett bra komplement.

Eva-Maria Fahrer från Adfahrer berättade om de språkliga fördelarna hon har haft av att ta emot praktikanter från andra länder genom IAESTE, en internationell organisation för studentutbyte.

Den avslutande paneldebatten rörde sig huvudsakligen om att tyskan förlorat mark som andraspråk i Sverige trots att Tyskland är en av Sveriges största affärspartners, språkutbildningen i högstadiet behöver förbättras, modersmålsundervisningen i alla språk har stor betydelse och lärarna där bör få pedagogisk utbildning, inom språk behövs både bredd och spetskompetens, och utökade språkkunskaper har betydelse även inom Sverige särskilt som ett lokalt bra företagsklimat och bra integration hör ihop.

Kjell Ljungbo från Stockholms universitet berättade också under debatten om sin doktorsavhandling "Language as a Leading Light To Business Cultural Insight". Han berättade att han ungefär konstaterar att för att en affärsman ska lyckas med att göra goda affärer i andra länder behöver han ha god generell kommunikationsförmåga, vara en god retoriker, ha en kulturell nyfikenhet, vara flerspråkig och vara beredd att lära sig landets språk där han vill göra affärer. Om han lär sig landets språk uppnår han kundnärhet, ökad tillit, bättre informationsunderlag, ökad marknadskunskap, en förståelse för media, och genom bland annat detta ökad försäljning och dessutom ökad levnadsstandard för många. I avhandlingen visas alltså att hög språklig kompetens bidrar till hög välfärd!