Mer språk i vardagen!

Nu har höstterminen dragit igång på allvar för alla som pluggar. Tanken på skolstart väcker många minnen: bänkpapper, nya pennor, nya kursare och nya böcker fulla med ny kunskap. Visst kan man sakna det ibland? Men du behöver förstås inte plugga för att lära dig något nytt! Det finns många sätt att lära sig nya saker. För dig som vill lära dig ett nytt språk, eller polera bort rosten på ett du redan kan, ger jag här mina tre bästa tips:

1. Byt språk i telefonen eller på Facebook

Att byta språk i telefonen är ett enkelt sätt att få in ett nytt språk i vardagen. Du får visserligen ett tämligen begränsat ordförråd, men det är i alla fall en början! (Dessutom kan det vara prima underhållning. Gissa till exempel vad "tastatur" betyder på norska?) Se bara till att du vet hur du hittar tillbaka till språkinställningen – om du inte är sugen på att ragga upp en japan eller spanjor på gatan för att hjälpa dig ...

Samma tips gäller för Facebook. För att maximera träningen, välj olika språk på Facebook och telefonen! Den riktigt ambitiöse (eller pompöse?) väljer kanske latin? Om det bara är underhållning du är ute efter erbjuder Facebook även alternativ som Pirate English och upside down English. Själv har jag haft min på franska så pass länge att jag inte ens tänker på det längre. Dags att byta med andra ord!

 

2. Lyssna på poddar och radio 

Att lyssna på ett annat språk är ett praktiskt sätt att "utsätta sig" för det utan att själv behöva vara särskilt aktiv. Du kanske inte lär dig lika mycket som om du sitter och pluggar aktivt eller är på plats i ett land där språket talas, men ett och annat snappar du garanterat upp. Om inte annat får du en känsla för ljudbilden vilket kan hjälpa dig med uttalet senare. Radio och poddar är perfekta för promenaden, kollektivtrafiksresan eller träningen.

Det enklaste sättet är kanske att ladda ner en radioapp från ett land där ditt utvalda språk talas. Satsa på de statliga kanalerna så får du mycket prat! Den som har uppnått en högre nivå av förståelse kan sedan börja leta bland program och poddar för att specialisera sig på olika områden. Dessutom finns särskilda poddar för just språkinlärning om man vill vara mer målinriktad i sitt lyssnande.

 

3. Byt ut Candy Crush mot Duolingo

När vi ändå talar om appar finns förstås en mängd appar gjorda för just språkträning. En av de mest populära är Duolingo, som är uppbyggt som ett litet spel där du jobbar dig igenom olika nivåer. Tanken är att du ska ägna 10-15 minuter om dagen åt det - så kommer du snabbt upp på en habil kunskapsnivå! Så varför inte byta ut spelandet och slösurfandet mot lite språkträning? För dig som är en obotlig tävlingsmänniska finns dessutom en funktion i Duolingo för att utmana dina vänner.

Vad säger politikerna egentligen?!

Så här i valtider är det många och stora ord i omlopp. Politiker på alla nivåer talar sig varma för sitt partis åsikter och är förstås angelägna om att deras idéer och förslag ska framstå i det mest fördelaktiga ljuset. Vackra ord, många löften. Men politiker vet vikten av att inte lova någonting bestämt, eller åtminstone att lämna ett rejält manöverutrymme inom ramen för sina löften. Därför kan det vara en bra idé för oss väljare att ställa oss frågan: Vad säger politikerna egentligen?

"Vi har ambitionen att ta beslut om en avgiftssänkning i barnomsorgen under denna mandatperiod!"

Det låter ju positivt, eller hur? Men vad politikern egentligen säger här är att man kanske kan tänka sig att göra något längre fram - tidigast om fyra år - men inte just nu.

"Försvarsutgifterna måste stå i rimlig relation till den hotbild som finns i världen!"

Kraftfullt och rationellt, inte sant! Men vad detta egentligen innebär är ju att den försvarsbudget som politikern kommer att förorda beror på hur han eller hon uppfattar omvärlden. Lugnt och fridfullt = vi kan skära ner rejält på försvaret. Faror hotar överallt = rusta upp försvaret!

"Vi är för jämställdhet!"

Det låter bra på alla sätt, tycker du inte? Men kan det rentav vara så att olika politiker och partier menar olika saker med ett ord som jämställdhet (eller för den delen feminism eller humanism)? Vet du vad politikern som du lyssnar på lägger in i detta ord? Och vad tänker politikern göra för att uppnå denna jämställdhet? Vad säger politikerna egentligen?

"I vårt parti värnar vi om människor!"

En sann humanist har talat, visst? Men är det alldeles säkert att politikern därmed menar alla människor? Och varför i så fall inte säga det? Och om det inte gäller alla, vilka människor talar politikern om? Världsmedborgare, svenskar, pensionärer eller flyktingar?

Vad säger politikerna egentligen?!

Tala så folk förstår - ett medvetet grepp som går att mäta

Inför valet i höst analyseras partierna och partiledarna på alla möjliga vis. En av alla dessa är statsvetaren Anders Sundell, som har gjort en intressant kvantitativ språkanalys av partiledarnas vokabulär i riksdagsdebatter. Vem använder flest antal unika ord? Vem varierar ordförrådet minst? Läs mer om hans undersökning på DN.se. Efter att ha tittat på 5000 ord från varje talare under partiledardebatter i riksdagen kan han konstatera att Annie Lööf (C) varierar ordförrådet mest medan Jimmie Åkesson (SD) gör det minst. Men det skiljer inte mycket åt!

Det är förstås svårt att dra slutsatser från en sådan begränsad undersökning, så det blir betydligt intressantare när Sundell utökar undersökningen till alla partiledare sedan inför valet 1998. Då går det faktiskt att se mönster. De partier som varierar ordförrådet minst är Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, medan Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet varierar det mest. Eftersom Mona Sahlin, den som varierar ordförrådet minst av alla, gärna framhåller att hon talar så att vanligt folk förstår och även har fått bra betyg på just den punkten i valundersökningar, så går det att tänka sig att politiker på vänsterkanten håller sig till ett begripligare språk som ett medvetet retoriskt grepp. Det är intressant att det går att se sådana mönster i en sådan här enkel kvantitativ analys!

Språk är makt och maktspråk är en viktig del av politikernas arbete. Det ska bli intressant att se hur de använder språket inför valet i höst.

Språkfilmsfestival: Uttalad interpunktion ökar förståelsen

Om vi kunde uttala punkter, kommatecken, frågetecken och utropstecken, så skulle vi kommunicera mycket bättre hävdar den dansk-amerikanske komikern Victor Borge. Det kanske ligger något i det?

Språkfilmsfestival: Med eller utan prickar, eller kanske bara vokalen i?

Kommer ni ihåg debatten om Götabankens prickar eller företaget Skånska cements byte till namnet Skanska på 80-talet? Humorprogrammet Lorry tog upp debatten på sitt speciella sätt:

Ä låter inte som förr

En liten språkiaktagelse som jag gjort på senare år är att ä-ljudet förändrats i Stockholm. Det låter inte som förr, åtminstone inte i den yngre generationen.

När jag var ung - och nu snackar vi alltså förra årtusendet - så uttalade vi ungdomar ä mer åt e-hållet. Vi sade "Det e faktiskt så". I dag säger många ungdomar "Det är faktiskt så", med ett öppet ä-ljud och tydligt uttalat r. "Velkomna till festen", sade jag på 80-talet. Det säger inte dagens unga. De säger "Välkomna" med ett mycket mer öppet ä. Är detta ett litet steg i riktning mot ett mera skriftspråkligt uttal generellt?

Det gamla "ekensnacket" är definitivt hotat om denna trend håller i sig, och det må väl vara hänt.

Syskonen hjälper till i språkutvecklingen

Pratar du inte lika mycket med ditt andra barn som med ditt första? Ta det lugnt, syskonen fixar biffen!

Jag  är stolt pappa till mitt första barn, och som den språkkonsult jag är är jag naturligtvis mån om att prata och sjunga så mycket jag bara orkar. Men jag vet att jag inte kommer att ha lika mycket tid och ork att lägga på eventuella syskon - det är vetenskapligt bevisat och allmänt bekräftat. Frågan som gnager i huvudet är då såklart:

Kommer eventuella småsyskon att få en sämre språkutveckling än det sönderälskade förstabarnet?

Svaret från en alldeles färsk kanadensisk forskning är: nej. Det är visserligen bevisat att de yngre syskonen utvecklar sitt språk senare, men - och här kommer det fina i kråksången - de kära syskonen hjälper ju också till i träningen. Så allt står inte och faller med mig som förälder.

Med det sagt hoppas jag att du inte lämnar de yngsta helt vind för våg, och om du gör det får du rapportera hur det går.

Läs mer om forskningen på Språkrådets webbplats.

Även tal måste vara användbart!

Vi talar om användbarhet och menar då ofta att hemsidor ska vara välstrukturerade, lättnavigerade och välformulerade. Det är viktigt, men tänker vi någonsin på att att även talad kommunikation måste vara användbar?

Många budskap blir det

Vi nås av ganska många talade budskap varje dag, dels i alla samtal och personliga möten i verkliga livet, dels i form av inspelade röster i telefonsvarare, på webben, i radio och TV.

Talet kom först, men behandlas styvmoderligt

Det talade språket är ju det ursprungliga (skrift är ju ett relativt sent påhitt i människans historia), men trots detta så upplever jag att talad kommunikation ofta sköts lite slarvigt. Det är som om man resonerar så att "det är ju bara något vi säger" till skillnad från det skrivna språket som traditionellt har en annan tyngd. Ändå spelar det talade språket ofta en viktig roll i kommunikationen, i alla etermedier förstås, men också i exempelvis en kundtjänst eller en it-support.

Tala enkelt och begripligt

Talat språk måste vara mottagaranpassat på samma sätt som skrivet språk. När kvinnan som arbetar i it-supporten frågar sin kund: "Sitter du bakom en brandvägg?", så får hon skylla sig själv att hon får svaret: "Nej, jag sitter vid ett fönster!"