Lättläst information inför valet

Åh, vad ska man rösta på egentligen? Vilket parti tycker att skolan är viktig och vilket tycker att arbetslöshet är dåligt? Så svårt! Ännu svårare blir det förstås om man av någon anledning har läs- och skrivsvårigheter och därför inte har någon möjlighet att plöja igenom partiprogrammen. Det kan bero på dyslexi, autismdiagnos, koncentrationssvårigheter, synproblem eller att man har ett annat modersmål än svenska. Men självklart ska även personer med läs- och skrivsvårigheter få en rättvis chans att lära sig mer om vad de olika partierna tycker.

Sju av riksdagspartierna* har tillsammans med Centrum för lättläst därför tagit fram lättläst valinformation. Där förklarar de väldigt enkelt vad de tycker i sina viktigaste frågor – jätteviktigt för den som har det behovet. På vissa ställen gör dock det förenklade språket att det blir luddigt och abstrakt, som i de här exemplen:

"Vi vill ha lägre skatt på arbete och på sådant som är miljövänligt." (Centerpartiet) Vad är "sådant som är miljövänligt"?
"Vi vill ... göra förorterna bättre." (Miljöpartiet) Vad räknas som "bättre"?
"Vi vill ändra lagen så att det blir olagligt att ha sex med någon som inte tydligt visat att den vill ha sex." (Vänsterpartiet) Det kan bli svårt att hänga med i debatter om våldtäkt och samtycke och förstå att det var det Vänsterpartiet menade.

Politikerspråk lider i och för sig oftast av luddighet, lättläst eller ej!

De finns dock en del svårare ord i broschyren, som bistånd och hedersvåld. Men tack vare ordlistan längst bak går det att lära sig dem och förstå vad det handlar om. Det är ett mycket bra knep för att alla läsare ska kunna hänga med och samtidigt lära sig nya ord som de kommer att ha nytta av.

Broschyren finns både att beställa i pappersformat och att läsa direkt på nätet.

*Sverigedemokraterna ville inte bidra till lättläst valinformation.

Tala så folk förstår - ett medvetet grepp som går att mäta

Inför valet i höst analyseras partierna och partiledarna på alla möjliga vis. En av alla dessa är statsvetaren Anders Sundell, som har gjort en intressant kvantitativ språkanalys av partiledarnas vokabulär i riksdagsdebatter. Vem använder flest antal unika ord? Vem varierar ordförrådet minst? Läs mer om hans undersökning på DN.se. Efter att ha tittat på 5000 ord från varje talare under partiledardebatter i riksdagen kan han konstatera att Annie Lööf (C) varierar ordförrådet mest medan Jimmie Åkesson (SD) gör det minst. Men det skiljer inte mycket åt!

Det är förstås svårt att dra slutsatser från en sådan begränsad undersökning, så det blir betydligt intressantare när Sundell utökar undersökningen till alla partiledare sedan inför valet 1998. Då går det faktiskt att se mönster. De partier som varierar ordförrådet minst är Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, medan Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet varierar det mest. Eftersom Mona Sahlin, den som varierar ordförrådet minst av alla, gärna framhåller att hon talar så att vanligt folk förstår och även har fått bra betyg på just den punkten i valundersökningar, så går det att tänka sig att politiker på vänsterkanten håller sig till ett begripligare språk som ett medvetet retoriskt grepp. Det är intressant att det går att se sådana mönster i en sådan här enkel kvantitativ analys!

Språk är makt och maktspråk är en viktig del av politikernas arbete. Det ska bli intressant att se hur de använder språket inför valet i höst.

Språkfilmsfestival: Tre snabba tips till en trevande talare

Jag älskar den här filmscenen, som visar en presentation på en boksläppsfest i filmen Bridget Jones dagbok. Men jag skruvar på mig också, nästan lika mycket som filmens publik, när jag ser den. Några klassiska talartips till rollfiguren Bridget hade kanske varit på sin plats, som till exempel:

1. Anpassa det tal du ska hålla efter din publik och ditt syfte.
2. Planera vad du ska säga, även om det är ett kort tal, och skriv ner några stolpar på en lapp.
3. Kolla i förväg att tekniken fungerar.

Och, som ett extra bonustips, om du har några krångliga ord (eller namn) med i talet som kan vara svårt att komma ihåg, är det bra att skriva ner dem på din lapp också.

Älskade hatade skräppost

God morgon,

Vi har märkt att på grund av ett tekniskt fel, en av din senaste betalning fakturerades två gånger.

Du måste bekräfta dina uppgifter för att kunna återbetalas.

Sida återbetalning:

Klicka här.

OBS! :Detta är en obligatorisk åtgärd. Underlåtenhet att uppdatera dina uppgifter kommer att leda till kreditkort suspension och bedrägeri varning.

Jag har en märklig svaghet: det pirrar av glädje i hela kroppen när jag får sådana här skräppostmeddelanden. Jag bara älskar dem. Jag älskar hela det grammatiska kaoset som översättarmaskinen har lyckats skapa och skicka till mig. Jag älskar de bisarra avsändaradresserna. Jag kittlas av tanken på att det finns någon som hoppas att jag ska gå på det här. Och självklart kittlas jag av tanken på att det måste finns mottagare som klickar på länken. Trots att allt i meddelandet varningsskriker "det finns inte ens chans att det verkligen är Visa som har skickat det här!" Vad kommer användare som klickar på länken att råka ut för?

Och allt som dessa skräppostare tror att vi ska gå på, om vi nu plöjer igenom allt grammatiskt elände. Åh!

Are you a business minded person, can you uphold financial transaction with utmost secrecy, sincerity and seriousness? Your ability to respond and co-operate with me, will be the beginning of more good financial deals between us.

I work in the Finance Risk control/Accounts Broker Unit of a prestigious bank in the United Kingdom. I have the official duty to process and release unclaimed funds to the relatives of persons who have died without placing will/testament on their monetary assets. Recently, there are multiple funds floating in the bank treasury, these funds are what I want to shift/transfer to your account for your benefit and mine.

Can you be trusted? However, as soon as you give me a reply and we conclude necessary talks; the sum of 9,000,000.00(GBP)shall be transferred to your bank account immediately. The transfer of funds to your account shall be lawfully executed in respect to the wire regulatory ethics guiding the transfer of huge fund from one country to another.

Klart att du kan lita på mig, johnbrowns13@outlook.com från den anonyma men ansedda banken! Skicka de nio miljoner punden du bara! Säger du att det är helt lagligt så litar jag så klart på det. Eller ... nja. Men tack ändå, för det var roligt att läsa.

Målgruppsmissanpassning
Jag tror att min favoritskräppostare var en som ville skicka en stor summa pengar till en kristen person, och bad att jag endast skulle svara om jag var gudfruktig och ville använda pengarna till goda kristna gärningar. Jag är nämligen inte det minsta religiös. När skräppostarna så totalt målgruppsmissanpassar kittlar det till ännu mer. Därför tycker jag också att alla ämnesrader som skriker nothing beats a huge stick och she loves it bigger and longer och liknande är extra roliga att få när man som jag är kvinna. Borde de inte försöka skicka ut bröstförstoringsreklam också för att dubbla sina chanser till klick? För att inte tala om alla ensamma tjejer som ber om ett foto på mig; finns det inga trevliga ensamma killar som vill ha sällskap? Förlåt, jag ska inte ge skräppostarna dumma idéer.

Direkt från FN:s skattkista
Nog har du, precis som jag, sett att skräppostarna ständigt hittar på nya avsändare för att försöka förvirra oss. Avsändaren ska helst vara väldigt förtroendeingivande. Senast idag såg jag att en vän på Twitter fått mejl om skatteåterbäring från skatteverket@skatt.se med hälsningsfrasen Kära skattebetalare. Men så har du väl aldrig blivit tilltalad av en svensk myndighet? Ban Ki-moon är väldigt generös med FN:s tillgångar om man ska tro sin skräppostkorg, Världsbanken har jämt en massa extra pengar liggande, och så lyckas jag alltid vinna dragningar där folk bara har råkat lägga just min e-postadress i lotthögen. Sist vann jag 350 000 euro OCH en dator!

We are pleased to inform you of the release of the long awaited results of Sweepstakes promotion organized by Microsoft Corporations, in conjunction with the FOUNDATION FOR THE PROMOTION OF SOFTWARE products, (F.P.S.) held on December 2013, in Madrid Spain. Where in your email address emerged as one of the online Winning emails in the 2nd category and therefore attracted a cash award of Three Hundred and Fifty Thousand Euros Only and a Toshiba Laptop.

Nä, det är inte bara roligt
När nu 85 till 90 procent av alla mejl idag är skräp, som Pelle Snickars berättar i denna understreckare om skräppostens historia, då är det klart att det inte bara är roligt att skräpposten finns. Inte ens för en spamnörd som jag. När skräppost råkar ofastna i skräpfiltret eller när riktiga mejl råkar hamna i skräpkorgen, då skapar det förstås strul för mig som användare. Allra besvärligast är det förstås om jag måste leta efter inbetalningskortet från webbshoppen bland alla ämnesrader om Betalning problem: Beställningsnummer 123-456789 och Fakturera på nätet. Vilken mardröm.

Skräpposten hittar nya kanaler
Vi använder väldigt många tjänster som är gratis i utbyte mot att vi får utstå annonsering: Google, Facebook, Twitter, Youtube och många fler tjänar sina pengar på reklam. Faktum är att hela 97 procent av Googles intäkter kommer från reklam, enligt Pelle Snickars. I och med det utvecklar vi förstås vår uppfattning av olika budskap. Vi ser genast vilka Googleträffar som är reklam och vilka som är riktiga. Vi sållar snabbt bort företag som vi inte följer om de dyker upp i Facebookflödet. Och vi skrattar bara när Twitter ber oss att följa lokala butikskedjor i New York. Men den här typen av annonsering blir förstås vanligare och företagen kommer att hitta nya lösningar så länge vi vill använda gratistjänsterna vi har vant oss vid. Det är betydligt mer sofistikerat och oftast grammatiskt korrekt, men det är fortfarande en typ av skräppost.

Användarvänlig eller användbar?

Jag funderar liksom tidgare bloggare över vad användbarhet betyder egentligen. Men jag har mest snöat in på skillnaden i hur man använder orden användbar respektive användarvänlig. Jag googlar lite, förstås, och får några olika uppslag. (Google är, vill jag för övrigt hävda, både användbart och användarvänligt).

I en artikel föreslås att "Nytta + Användarvänlighet = Användbarhet", det vill säga för att uppnå användbarhet, behövs båda ingredienserna nytta och användarvänlighet. Hmm, nu kom nytta in i bilden också. Och vad är det för skillnad mellan användbar och nyttig?

På engelska, lär jag mig vidare, uttrycks distinktionen mellan användbar och nyttig i de båda termerna usability och usefulness. En produkt kan till exempel vara både enkel och behaglig att hantera (användarvänlig), och arbeta effektivt eller ändamålsenligt (användbar) men ändå inte skapa något som användaren har nytta eller intresse av. Ofta karakteriserar man användbarhets-kvaliteterna (usability) som svar på frågan "Could I use it?". Verklig nytta (usefulness) uppstår dock först om användaren också svarar ja på frågan "Would I use it?". Fiffigt.

Men, hur förhåller sig dessa begrepp till mottagaranpassning, som ju är alla språkkonsulters ledord? Jag tycker i alla fall att en text kräver både användarvänlighet och användbarhet – och nytta med för den delen – för att den ska bli verkligt anpassad till mottagaren eller användaren. Vad tycker du?

Även tal måste vara användbart!

Vi talar om användbarhet och menar då ofta att hemsidor ska vara välstrukturerade, lättnavigerade och välformulerade. Det är viktigt, men tänker vi någonsin på att att även talad kommunikation måste vara användbar?

Många budskap blir det

Vi nås av ganska många talade budskap varje dag, dels i alla samtal och personliga möten i verkliga livet, dels i form av inspelade röster i telefonsvarare, på webben, i radio och TV.

Talet kom först, men behandlas styvmoderligt

Det talade språket är ju det ursprungliga (skrift är ju ett relativt sent påhitt i människans historia), men trots detta så upplever jag att talad kommunikation ofta sköts lite slarvigt. Det är som om man resonerar så att "det är ju bara något vi säger" till skillnad från det skrivna språket som traditionellt har en annan tyngd. Ändå spelar det talade språket ofta en viktig roll i kommunikationen, i alla etermedier förstås, men också i exempelvis en kundtjänst eller en it-support.

Tala enkelt och begripligt

Talat språk måste vara mottagaranpassat på samma sätt som skrivet språk. När kvinnan som arbetar i it-supporten frågar sin kund: "Sitter du bakom en brandvägg?", så får hon skylla sig själv att hon får svaret: "Nej, jag sitter vid ett fönster!"

Klarspråk del 4 - plötsligt blir texten tydlig

Nu när vi har fått en klar och tydlig introduktion till vad klarspråk handlar om tänkte jag dela med mig av en personlig liten anekdot om klarspråk.

Jag har jobbat som språkkonsult i några år, så jag är rätt van vid att mejsla fram begripligt språk ur passiva verb och abstrakta formuleringar. Det är lite av problemlösning att skriva om abstrakta och onödigt långa formuleringar. Men som konsult är det ganska sällan man får höra läsarens reaktioner på den omskrivna texten. Jag vet ju att "granska" är tydligare än "utföra granskningsåtgärder", men hur stor skillnad är egentligen det på en abstrakt och passiv text och en som fått en klarspråksmakeover? Hur stor skillnad är det för den slutliga läsaren?

Klarspråksakuten rycker ut
Så en dag hörde en skolelev av sig och undrade om vi kunde hjälpa henne med en svår text om ett miljömål som hon hittat på en webbplats. Hon hade ett skolarbete om miljö och hade hittat information som hon behövde, men texten var för svår för henne att läsa. Eftersom jag hade lite tid över lät jag en klarspråkstornado skaka om texten och skickade sedan tillbaka texten till eleven. Jag förtydligade vem som gjorde vad i texten, delade upp långa meningar, bytte ut svåra och abstrakta ord mot vardagligare och tydligare ord samt förtydligade vissa samband. Jag förtydligade texten ännu mer jämfört med vid en vanlig klarspråksgranskning, eftersom texterna jag vanligtvis jobbar med vänder sig till vuxna. Här var det ju en skolelev som var målgruppen.

Svaret kom senare samma kväll: "Det blev verkligen mycket enklare att förstå nu!!" Jag kunde känna hennes lättnad genom skärmen - nu kunde hon förstå den där besvärliga texten! Och det är ju precis vad klarspråk handlar om, att kunna förstå. Ämnet må vara svårt och invecklat, men med rätt språkliga knep och målgruppsanpassning är det enkelt att förmedla innehållet.

Recept är också målgruppsanpassade (eller bara dåliga?)

Jag som har skrivit det här inlägget är Malin Bornhöft, och jag går första terminen på den treåriga språkkonsultutbildningen på Stockholms universitet. Det här inlägget skriver jag i egenskap av auskultant på Språkkonsulterna, vilket betyder att jag har suttit på kontoret och frågat öronen om jobbet av de som jobbar där.

Jag brukar blogga om kakor, och därför läser och skriver jag också en del recept. Ett recept är på sätt och vis den enklaste sortens instruktion, just för att det är så tydligt kronologiskt. Eller, ska vara i alla fall. Det finns många olika varianter på hur recept är upplagda, till exempel när det gäller hur mycket som förväntas vara gjort innan själva beredningen börjar. För att exemplifiera det här använder jag ett recept på en väldigt god citronkladdkaka. Vilket av de båda recepten lättast att följa? Vem vänder de olika recepten sig till?

Exempel 1
2 ägg
2,5 dl strösocker
150 g smält smör
1 krm vaniljpulver
saft och zest från en citron
1,5 dl vetemjöl

Vispa ihop ägg och socker. Blanda ner smör, citron och vanilj i smeten. Häll i mjölet. Häll smeten i smörad springform och grädda i 150 grader i cirka 35 minuter. Servera med grädde.

Exempel 2
2 ägg
2,5 dl socker
150 g smör
1 krm vaniljpulver/1 tsk vaniljsocker
1 citron
1,5 dl vetemjöl

1. Sätt ugnen på 150 grader. Smöra en springform.
2. Vispa (för hand duger gott, om man vispar in för mycket luft blir den ju inte kladdig!) ägg och socker.
3. Riv skalet från en tvättad citron och pressa ur saften. Smält smöret. Blanda ner citronskal och -saft och vaniljpulver/socker och smöret i äggblandningen.
4. Vänd ner mjölet (ju mindre du arbetar in mjölet – jämför vänd med vispa – desto kletigare resultat) i smeten. Häll i formen och grädda i 35 minuter.
5. Låt svalna, ställ den sedan gärna i kylskåp. Pudra över florsocker och garnera bäst du vill. Servera med lättvispad grädde.

Beskrivningen i exempel 1 är klart kortare, vilket underlättar för den som är van i köket. Då läses receptet kanske bara en gång, och så förstår personen vad som ska göras. Exempel 2 kan ses som lite skräckinjagande med sin punktuppställning – fem steg för en kladdkaka?! Det förklarar å andra sidan vad de olika verben betyder (vispa och vänd). Det utgår inte heller från att smöret är smält, citronen pressad, och så vidare, vilket gör det receptet enklare för en nybörjare att förstå. Det är på så vis mer kronologiskt. Så nej, inte ens recept följer en tydlig mall, och det finns alltifrån övernitiskt pedagogiska till de som är omöjliga att följa.

Produktmomentkorrelationskoefficient

Långa ord tar tid att ta sig igenom, men de är roliga (ja, jag är språkkonsult). Exemplet i rubriken är taget ur psykologstudents statistikbok. Och visst, det kanske säger sig självt att sån härlig litteratur oundvikligen innehåller några ord här och där som gör att man får utslag. Men för att ta på mig de optimistiska glasögonen måste jag säga att det är roligt när skribenter utnyttjar det här med att bilda nya ord genom sammansättningar. Och som pragmatiker funkar det ju inte att bannlysa ord, fraser och meningar som till synes är "dåliga". Det viktiga är ju att skriva på ett språk som funkar det aktuella sammanhanget, och som är avsett för rätt mottagare. Den där koefficienten är förmodligen en sån huvudet på spiken-definition som säger allt för den som är insatt. Och då har man ju lyckats med sin kommunikation!