Vad säger politikerna egentligen?!

Så här i valtider är det många och stora ord i omlopp. Politiker på alla nivåer talar sig varma för sitt partis åsikter och är förstås angelägna om att deras idéer och förslag ska framstå i det mest fördelaktiga ljuset. Vackra ord, många löften. Men politiker vet vikten av att inte lova någonting bestämt, eller åtminstone att lämna ett rejält manöverutrymme inom ramen för sina löften. Därför kan det vara en bra idé för oss väljare att ställa oss frågan: Vad säger politikerna egentligen?

"Vi har ambitionen att ta beslut om en avgiftssänkning i barnomsorgen under denna mandatperiod!"

Det låter ju positivt, eller hur? Men vad politikern egentligen säger här är att man kanske kan tänka sig att göra något längre fram - tidigast om fyra år - men inte just nu.

"Försvarsutgifterna måste stå i rimlig relation till den hotbild som finns i världen!"

Kraftfullt och rationellt, inte sant! Men vad detta egentligen innebär är ju att den försvarsbudget som politikern kommer att förorda beror på hur han eller hon uppfattar omvärlden. Lugnt och fridfullt = vi kan skära ner rejält på försvaret. Faror hotar överallt = rusta upp försvaret!

"Vi är för jämställdhet!"

Det låter bra på alla sätt, tycker du inte? Men kan det rentav vara så att olika politiker och partier menar olika saker med ett ord som jämställdhet (eller för den delen feminism eller humanism)? Vet du vad politikern som du lyssnar på lägger in i detta ord? Och vad tänker politikern göra för att uppnå denna jämställdhet? Vad säger politikerna egentligen?

"I vårt parti värnar vi om människor!"

En sann humanist har talat, visst? Men är det alldeles säkert att politikern därmed menar alla människor? Och varför i så fall inte säga det? Och om det inte gäller alla, vilka människor talar politikern om? Världsmedborgare, svenskar, pensionärer eller flyktingar?

Vad säger politikerna egentligen?!

Tala så folk förstår - ett medvetet grepp som går att mäta

Inför valet i höst analyseras partierna och partiledarna på alla möjliga vis. En av alla dessa är statsvetaren Anders Sundell, som har gjort en intressant kvantitativ språkanalys av partiledarnas vokabulär i riksdagsdebatter. Vem använder flest antal unika ord? Vem varierar ordförrådet minst? Läs mer om hans undersökning på DN.se. Efter att ha tittat på 5000 ord från varje talare under partiledardebatter i riksdagen kan han konstatera att Annie Lööf (C) varierar ordförrådet mest medan Jimmie Åkesson (SD) gör det minst. Men det skiljer inte mycket åt!

Det är förstås svårt att dra slutsatser från en sådan begränsad undersökning, så det blir betydligt intressantare när Sundell utökar undersökningen till alla partiledare sedan inför valet 1998. Då går det faktiskt att se mönster. De partier som varierar ordförrådet minst är Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, medan Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet varierar det mest. Eftersom Mona Sahlin, den som varierar ordförrådet minst av alla, gärna framhåller att hon talar så att vanligt folk förstår och även har fått bra betyg på just den punkten i valundersökningar, så går det att tänka sig att politiker på vänsterkanten håller sig till ett begripligare språk som ett medvetet retoriskt grepp. Det är intressant att det går att se sådana mönster i en sådan här enkel kvantitativ analys!

Språk är makt och maktspråk är en viktig del av politikernas arbete. Det ska bli intressant att se hur de använder språket inför valet i höst.

Språkfilmsfestival: Tre snabba tips till en trevande talare

Jag älskar den här filmscenen, som visar en presentation på en boksläppsfest i filmen Bridget Jones dagbok. Men jag skruvar på mig också, nästan lika mycket som filmens publik, när jag ser den. Några klassiska talartips till rollfiguren Bridget hade kanske varit på sin plats, som till exempel:

1. Anpassa det tal du ska hålla efter din publik och ditt syfte.
2. Planera vad du ska säga, även om det är ett kort tal, och skriv ner några stolpar på en lapp.
3. Kolla i förväg att tekniken fungerar.

Och, som ett extra bonustips, om du har några krångliga ord (eller namn) med i talet som kan vara svårt att komma ihåg, är det bra att skriva ner dem på din lapp också.

Även tal måste vara användbart!

Vi talar om användbarhet och menar då ofta att hemsidor ska vara välstrukturerade, lättnavigerade och välformulerade. Det är viktigt, men tänker vi någonsin på att att även talad kommunikation måste vara användbar?

Många budskap blir det

Vi nås av ganska många talade budskap varje dag, dels i alla samtal och personliga möten i verkliga livet, dels i form av inspelade röster i telefonsvarare, på webben, i radio och TV.

Talet kom först, men behandlas styvmoderligt

Det talade språket är ju det ursprungliga (skrift är ju ett relativt sent påhitt i människans historia), men trots detta så upplever jag att talad kommunikation ofta sköts lite slarvigt. Det är som om man resonerar så att "det är ju bara något vi säger" till skillnad från det skrivna språket som traditionellt har en annan tyngd. Ändå spelar det talade språket ofta en viktig roll i kommunikationen, i alla etermedier förstås, men också i exempelvis en kundtjänst eller en it-support.

Tala enkelt och begripligt

Talat språk måste vara mottagaranpassat på samma sätt som skrivet språk. När kvinnan som arbetar i it-supporten frågar sin kund: "Sitter du bakom en brandvägg?", så får hon skylla sig själv att hon får svaret: "Nej, jag sitter vid ett fönster!"