Vem är det som skjuts på skottdagen?

Idag är en väldigt speciell dag. Den finns bara i kalendern vart fjärde år, och anledningen är att alla de andra dagarna är lite för korta för att kunna göra jobbet helt på egen hand. Så de kallar in sin timvikarie skottdagen och ger oss ett skottår.


Men den här timvikarien låter rätt aggressiv (fast vem skulle inte vara det om de bara fick jobba en dag vart fjärde år?). Skott? Vem är det som ska skjutas på den här dagen? Äsch, det är inte så farligt som det låter. Det är själva dagen som skjuts in i kalendern, och det sker inte ens med våld. De andra dagarna har ju förberett utrymmet åt skottdagen, som bara behöver glida in och sätta sig på sin plats.

Märkligt nog kilade skottdagen in sig på den 24 februari fram till år 2000, och det beror på den gamla romerska kalendern. Du kan fördjupa dig i den på Wikipedia. Den romerska kalendern är också anledningen till att skottdagen är inskjuten precis innan mars, som var början på året för de gamla romarna. Skottdagen låg alltså i slutet av året. Och trots att vi idag använder en annan kalender har vi fortsatt med den här traditionen. Själv har jag alltid trott att det var för att ge stackars korta februari en extra dag, och jag tror nog att jag kommer att fortsätta tänka så.

Hen på riktigt

DN.se har den 21 februari en artikel med rubriken 800 000 år att bygga Death Star i Stjärnornas krig. (http://www.dn.se/kultur-noje/800000-ar-att-bygga-death-star-i-stjarnornas-krig) I artikeln använder skribenten det könsneutrala ordet hen när han hänvisar till en person som skrivit en kommentar till en artikel i samma ämne i Ny teknik på nätet. Anledningen var kanske just att personen skrivit under sitt inlägg med en signatur som inte avslöjade om personen - om hen - var en man eller kvinna.

Därefter följer 79 kommentarer till artikeln och många av dem handlar om att journalisten använder hen. Någon protesterar vilt och tycker att bruket är idiotiskt. Någon annan tycker att ordet just i ett sådant sammanhang är bra eftersom inläggsförfattarens kön ju inte spelar någon roll för diskussionen. Artikelförfattaren skriver i en egen kommentar att valet av hen var hans eget beslut, inte något ställningstagande från DN:s sida.

Det var länge sedan ett formord som pronomenet hen tog sig in i ett modernt språk och blev kvar, så dess framtid är väl oviss, men man kan inte komma ifrån att det fyller en uppenbar funktion när en persons kön är ointressant eller, som i detta fall, okänt. Man slipper som skribent söka krystade omskrivningar av typen han/hon, personen eller vederbörande.

Jag tror vi önskar hen lite lycka till, utan att för den skull sia om ordets framtid i svenskan eller ta ställning i frågan. Den som lever får se.

Det är skillnad på Bromma och Arlanda

Stockholms två flygplatser skiljer sig åt på många sätt. Jag hade nöjet att trafikera dem båda två med en dags mellanrum och jag gjorde följande iakttagelser: Från Arlanda lyfter bamsestora jätteplan till världens alla hörn, medan Bromma har behändiga små plan med destinationer som Kalmar, Trollhättan, Umeå och Ronneby. På Arlanda måste du infinna dig långt före avgången för att hinna ta dig hela vägen till en gate som ligger långt bort, till  Bromma kan du komma 20 minuter före avgång och gå till plats 2 där planet står parkerat. På Arlanda har folk jättestora väskor och otympliga specialförpackningar, medan de flesta som reser från Bromma ska bara vara borta över dagen och har en liten bag som inte checkas in.

Men att Bromma eftersträvar en mer informell framtoning märks tydligt och klart på kommunikationen. I morse var det lite förseningar och markpersonalen gjorde sitt bästa för att hålla oss informerade. Och absolut mest uppseendeväckande i en spårknörds öron var det faktum att i flera av högtalarutropen omtalade markvärdinnan sig själv som "jag". Inte "vi". Inte passiva konstruktioner med "ombedes".

- Planet till Kalmar är lite försenat idag. Jag återkommer när jag vet lite mera. Jag är ledsen för det besvär som det kanske förorsakar er.

Att framträda i första person singular är en klockren signal på informell kommunikation. Och det kräver lite mod, i synnerhet när det gäller meddelanden som kan tänkas vara negativa för ganska många.

Det kan hända att det är enkelt för Bromma att ha en informell kommunikation med sina resenärer - det är en lite flygplats där alla kommer nära. Men jag skulle ändå tycka att det vore trevligt om även Arlanda kunde ha ett och annat ansvarstagande "jag" i högtalarna istället för den krångliga uppsträcktheten med konstgjord satsmelodi som har blivit kännetecknande för flygplatser överhela världen.

På svenska kan vi säga "jag älskar dig" på flera sätt

Idag på hjärtedagen tycker många om att uppvakta sin käresta eller flirta med någon man beundrar på avstånd. Kanske med en blomma, chokladask eller senaste numret av Språktidningen. Men vi svenskar är lite blyga av oss och har svårt att sätta ord på stora känslor, så det är inte alltid vi talar klarspråk om hur vi känner. Istället visar vi det på andra sätt. Kate Reuterswärd är en amerikan som bor i Lund, och med sitt utifrån-perspektiv har hon lätt att se sådana kulturella skillnader för vad de är. När en svensk gör något så enkelt som att bjuda på fika är det egentligen ett sätt att uttrycka djup kärlek. Håller du med? Kate har listat 15 olika saker vi svenskar säger istället för jag älskar dig, från det vardagliga till det stora. Det är en söt och rolig lista att läsa! Glad alla hjärtans dag önskar vi dig!

Ha en kassaskåp resa!

Den här bilden är lite rolig. Tydligen är det irländska Hertz som har gjort en välkomstlapp till sina kunder, och de har översatt den till flera olika språk. Den svenska översättningen blev inte helt lyckad, kan vi väl säga. "Thank you. Safe journey." (Tack. Kör försiktigt/Trevlig resa.) har blivit "Tack själv. Kassaskåp resa." Oh. Aj. Det svider lite, det gör det ju. Svenska Hertz skyller på den mänskliga faktorn och gissar att en maskin varit framme. Men sådana här små superknasiga översättningar brukar jag tycka är hysteriskt roliga!

Ur barnamun

Det är alltid roligt att höra barn prata. Vi kan genom att lyssna uppmärksamt få en unik insikt i hur de uppfattar och brukar språket i olika åldrar. Ofta kan barnen och deras språkutveckling lära oss mycket om hur språket är uppbyggt och hur det fungerar. Framför allt är det alltid roligt och inspirerande att höra barn prata, för de gör det med stor glädje och ohämmad kreativitet!

Som lille Konrad, 3,5 år, som glatt konstaterar: Smurfarna är litna, som jag. Spontant och med god språkkänsla anpassar han ordet "liten" till de faktum att smurfarna är flera. Det blev fel, men så rätt han tänkte.

Ord, namn och uttryck som är okända för barnen byts snabbt ut till något mera känt på det mest träffsäkra sätt. Jag hörde en liten flicka i en barnvagn som sjöng en sång av Charlotte Pirelli, men texten blev nu: Du finns i mina drömmar, tusen och en napp!

En annan kreativ omskrivning gör flickan som med stark röst på ICA sjunger: Teddybjörnen Fredriksson, Jansson hette han.

Är ni tillräckligt gamla (som jag) för att komma ihåg den gamla sången om borgmästar Munte, så minns ni att texten gick: Och unge herr Carl, han hade ingen sad'l (sadel), så han fick åka efter i schäsen. En ålderdomlig och konstig text. Inte undra på att det moderna barnet istället sjunger: Och unge herr Carl, han hade ingen SAAB, så han fick åka efter med chefen!

Om alla talade (och sjöng) av hjärtat som barnen gör, så skulle världen vara en bättre plats!

Grammatikironi

Vi stödjer visserligen inte hetsjakten på särskrivningar, men det här är faktiskt kul. Google är ändå bara en  dum sökmotor.

Grammatikdagen - vilken succé!

Vi kunde aldrig tro att Grammatikdagen skulle bli en sådan makalös succé, men den fick ett stort genomslag i hela landet! Språkkonsulternas roliga ordutdelning på Sergels torg slogs upp stort i Nyhetsmorgon i TV4 (titta på det här och det här klippet) och plötsligt hade Anki satslära med morgontittarna, Grammatikdagens Twitter-hashtag #grammatikdagen blev dagens mest omtalade på Twitter, och alla intressanta seminariedagar som ordnades i landet var fullbokade. UR Samtiden filmade allt som hände på Kulturhuset i Stockholm, så det kommer du att kunna se på tv om några veckor (vi vet inte exakt när det blir). Tills dess kan du läsa talarnas Powerpoint-presentationer här. Glöm inte att baka den underbara grammatikbakelsen när du ändå är där!

Nu kan vi bestämt säga att Grammatikdagen blir en tradition. Grammatiken har äntligen fått sin välförtjänta temadag!

Andas in lite grammatik

Vi sitter som bäst och gör de sista förberedelserna inför Grammatikdagen här på kontoret. Men imorgon lanseras även andningens dag, en dag när man ska göra häslosamma andningsövningar. De här två sakerna står faktiskt inte i motsättning utan kan absolut samverka i harmoni. Gör en andningsövning med grammatiska inslag!

Följ instruktionerna till djupandning på den här sidan. Medan du gör övningen, tänk på vilka kroppsdelar - substantiv - som expanderar och sjunker ihop. I nästa andetag kan du fundera på de olika aktiviteterna - verben - du gör under övningen, som andas, tänka och sitta. Och i ännu nästa kan du fundera på vilka olika färger - adjektiv - som finns i omgivningen. Till sist kan du reflektera över hur du gör de olika aktiviteterna - adverb - långsamt, njutsamt och lugnt, kanske? Du kan också fundera på ditt läge i rummet - preposition - om du sitter på stolen eller i soffan under taket. Avsluta med att ropa en interjektion - hurra för grammatik!

Radiosportens underbara språk

Om man är intresserad av sport vill man förstås gärna kunna titta på sporten på tv, men i ärlighetens namn finns det inte mycket som slår radiosportens entusiastiska kommentatorer. Vilken hockeymatch som helst blir dubbelt så spännande när radiosporten kommer igång. Med ett rasande tempo och ett kreativt språk beskriver de varje passning, varje felskär och varje ansiktsuttryck på spelarna och tränarna. Men även när det inte är direktsändning, utan när radioprataren hinner förbereda sina ord noggrant, är de minst lika kreativa i språkbruket. Imorse hörde jag om en travkusk som förlorat ett lopp, och så här beskrev radioprataren loppet:

Han såg segern rinna ifrån honom som en inspirerad fjällbäck i solljuset.

Kanske den mest oväntade och poetiska liknelsen jag någonsin hört.

Dubbeltydigt korsord

Korsordet i dagstidningen New York Times är känt för att vara svårt. Det beror nog på att de har otroligt påhittiga och kreativa korsordsmakare. Dagen innan det amerikanska presidentvalet 1996 var en av ledtrådarna i korsordet "huvudnyhet i morgondagens tidning (!)" och svaret var vinnaren i presidentvalet - men hur kunde korsordsmakaren veta vem som skulle vinna? Var han synsk? Hade han slagit vad? Satsade han sin karriär på den kandidat han själv röstade på?

Ingalunda. Korsordsmakaren gjorde så det fanns två möjliga lösningar på svaret (Clinton eller Bob Dole, de har lika många bokstäver) och på alla ord som korsade det. Oh vad klurigt! Och oh vad jobbigt att inte kunna lösa korsordet förrän nästa dag! Här kan du se korsordet. Det var ju tur att de inte gjorde ett liknande korsord till valet 2000, när det tog veckor innan en vinnare kunde utses.

I senaste numret av Språktidningen finns det ett trevligt och intressant reportage om en familj med tre generationer korsordsmakare, och tips på hur man kan börja skapa sina egna korsord. Det ger ju med ens en spännande bakom-kulisserna-inblick i ett yrke man inte tänker på så ofta!

Stackars lilla apostrof

I somras rapporterade Helena att svenskar som använder genitivapostrof snor dem från engelska skyltar. Och stölderna bara eskalerar! För två veckor sedan gjorde den stora bokhandelskedjan Waterstone's, som grundades av Tim Waterstone, om sin logotyp - och de tog bort apostrofen. Tog bort! En bokhandel som inte följer grundläggande skrivregler i sitt eget namn, det är ju en sensation! Och mycket riktigt blev många kunder riktigt upprörda. Tänk dig själv om Akademibokhandeln skulle bestämma sig för att (förlåt) särskriva sitt namn. Och lägga till en jobbig logotypskrivning. Akademi Bokhandeln. Det känns inte så troligt, va? Men det är precis det som hänt i Storbritannien.

Varför, kan man då fråga sig? Så här säger Waterstones VD i pressmeddelandet:

Waterstones without an apostrophe is, in a digital world of URLs and email addresses, a more versatile and practical spelling.

För att sammanfatta: Eftersom apostrofer inte funkar i webb- och e-post-adresser är det lika bra att sluta använda dem helt och hållet i företagsnamnet. Apostrofen anses vara omodern. Stackars lilla apostrof!

Waterstones-apostrofen söker nu desperat efter ett nytt jobb. Du kan följa hens vedermödor på Twitter-kontot @SadApostrophe, där även andra företagslogotypers försvunna apostrofer skymtar förbi. Just nu är Waterstones-apostrofen rädd för att sluta som Harrods-apostrofen - han fick sparken 1928 men tror i sitt nersupna tillstånd att han fortfarande jobbar där. Stackars små apostrofer, vem ska trösta dem? Jag tror dock att det är för kallt och främmande för dem att jobba på svenska skyltar, så vi får hoppas att något engelskspråkigt företag förbarmar sig över dem.

Myndighetsbreven och ångesten

Den roliga bloggaren Sonja Abrahamssons senaste krönika i Nyheter 24 handlar om den ångest hon får av brev från myndigheter som Försäkringskassan och Skatteverket. Så här känner hon inför pappren:

Alltid är det något de vill veta, något de vill ha. Vad de vill står alltid ”tydligt och klart”, men det är så diffust, så exakt, på en och samma gång. Jag drabbas av spontan dyslexi så fort jag ska försöka läsa myndighetsbrev.

Det kan inte vara lätt att vara en myndighet som måste skicka ut information när man vet att mottagaren inte riktigt vill läsa den, utan snarare får ont i magen av att se ett brev märkt Skatteverket. Myndigheterna arbetar hårt med att skriva begriplig och mottagaranpassad information, men att döma av Sonja Abrahamssons text är deras brev fortfarande svårtydda många gånger. Men det här är något som många andra skribenter också kan råka ut för. Hur når man fram till någon som inte alls vill läsa texten?

Det gäller att vara väldigt konkret och ha en respektfull ton. Använd gärna grafiska knep för att göra informationen överskådlig. Punktlistor, tydliga underrubriker och ett lättläst typsnitt hjälper läsaren att se det viktiga. Och överbelasta aldrig texten med överflödig information som läsaren måste slå sig igenom för att hitta kärnan!

Tjugondag Knut ska julen ut

I fredags var det tjugondag Knut eller tjugondedag jul. Tjugo dagar efter julafton ska man städa bort julen enligt traditionen, så nu ligger nog de flestas julgranskulor och tomtar i en kartong på vinden eller i förrådet. Men samlingsnamnet för julprylarna varierar, och nu vill vi veta vad du har skrivit på din kartong? Vi har lagt upp en omröstning på vår Facebook-sida, så titta in där och lägg din röst!

Språkfrågekampanjen gav 120 kronor till Stadsmissionen

Inför julen 2010 hade vi en kampanj på Facebook - ställ en språkfråga mellan lucia och julafton, så ger Språkkonsulterna 10 kronor till Stadsmissionen. Vi körde en repris 2011. 12 frågor blev 120 välbehövliga kronor till Stadsmissionen - tack alla som frågat! Vi fick många tillfällen att klia oss i huvudet och vi fick chansen att fräscha upp våra skrivregelkunskaper. Förra gången publicerade vi bara frågorna här på bloggen och hänvisade till svaren på Facebook-sidan, men nu publicerar vi både frågorna och svaren för enkelhetens skull.

Har du språkfrågor du inte hittar svar på? Du kan alltid kontakta Språkrådet, och det går också bra att ställa frågor till oss året om.

1. Skriver man jur.kand.-examen just så? Med punkter och bindestreck? Eller annars hur?

Svar: Oj, vilken utmaning du gav oss. Och fortfarande är vi inte riktigt säkra. Språkrådet brukar inte dra sig för att stapla flera skrivtecken efter varandra så därför skulle man kunna tänka sig den variant som du skrev. Men om man skulle följa samma princip som i "avd.chef" skulle man kunna skriva "jur.kand.examen". Jag föredrar själv den varianten eftersom jag tycker att det är osnyggt med flera skiljetecken efter varandra.

2. I nedanstående exempel på svenska skriver man väl ut punkten före citationstecknet och därefter ett frågetecken? På engelska skippar de punkt och använder frågetecken. Men det gör ju tanken till en fråga i så fall och det känns inte rätt.

Who walks into a shop and is like, "I want to eat fermented herring tonight?"

Vem går in i en butik och tänker: "Jag vill äta surströmming ikväll."?

3. Och hur gör man om man har en film- eller boktitel som innehåller ett utropstecken och titeln hamnar sist i en mening och det inte går att omformulera? Kursiverar man titeln och avslutar med en punkt efteråt, eller måste man använda citationstecken kring titeln för att undvika förvirring?

4. Samma princip om jag vill utropa att jag älskar L.A., blir det då "Jag älskar L.A.!" eller får man lov att skippa sista punkten i ett sånt läge? Filmen "Bananas!*" är ett annat (kanske långsökt) exempel då den har både utropstecken och asterisk. Skulle det då bli: "Jag gillar filmen Bananas!*!"

Svar: Du behöver inte nödvändigtvis avsluta citatet med en punkt. Det blir snyggare och tydligare utan. Men du har alldeles rätt i att frågetecknet ska vara utanför citatet. Så här:

Vem går in i en butik och tänker: "Jag vill äta surströmming ikväll"?

Den andra frågan var lite knivig, men jag hittade till slut vägledning i paragraf 4.4.3. Enligt den får man helt enkelt bita i det sura äpplet och skriver utropstecken, citattecken och sedan punkt. Eller kursiverar som du själv föreslår, det blir lite snyggare. Här är Skrivreglernas eget exempel:

Står det verkligen inget mer på lappen än "Jag vill hem!"?

5. Mina kolleger vill gärna skriva versaler i en mening som den här: Verktyg för Kraftfältsanalys (fråga mig inte vad det betyder!) Jag ändrar till liten bokstav, för kraftfältsanalys är ju inget namn. Vem gör rätt?

Svar: Åh, det är helt entydigt du som gör rätt. Det ska bara vara stor bokstav när man inleder en mening och i egennamn, annars små bokstäver. Det finns förstås en massa gränsfall, men kraftfältsanalys verkar inte vara ett av dem.

6. Jag förstår att Lucia-sången handlar om att natten går tunga steg, etc etc. Men varför sjunger man "skuggorna ruva" istället för "skuggorna ruvar"? Har de tappat bort ett R?

Svar: Det är inte bara orden som är gammaldags i luciasången, även grammatiken är föråldrad. Det är helt enkelt ett pluralböjt verb som lever kvar! Vi slutade använda dem i svenskan runt 1950, men i äldre litteratur kan de leva kvar, som du ser.

7. Skriver man "Hennes Kunglig Höghet" eller "Hennes Kungliga Höghet"? Även om det kanske är vanligare med "Kungliga" så är väl den officiella titeln utan "a"? Kan man skriva "Hennes kunglig höghet", alltså utan versaler? Och samma versalfråga angående det där med "Ers Nåd"/"Ers nåd"/"ers nåd".

Svar: Kungliga tilltalstitlar skriver vi vanligtvis med stor bokstav på varje ord, men det gäller inga andra titlar. Det blir alltså "Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan" men "Ers nåd" (inledande versal). "Kunglig höghet" är en fast enhet i det här fallet och ska därför inte böjas, men tilltalar man flera kungligheter ska man pluralböja. Men "Hennes Kungliga Höghet" är nog vanligare och fungerar också.

8. Jag funderar lite på versalisering och det här med släktnamn innehållande bin, von, af, van och så vidare. Stämmer det att man inte ska använda initial versal även om de skulle råka hamna i början av en mening? Man använder ju inte alltid förnamnet, så det borde alltså bli: "bin Ladin är död.", "von Anka är den rikaste ankan i världen."

Släktnamnet De Geer är väl ett undantag och ska alltid skrivas med stort D. På engelska verkar dessa namn alltid stavas med stor bokstav.

Svar: Det stämmer att man enligt svenska skrivregler ska inleda meningen med liten bokstav när det första ordet är en namnpartikel, och även när det är en enhetsbeteckning som börjar med liten bokstav, t.ex. pH. För att vara tydlig är det därför säkrast att skriva om meningen så den inleds versalt. På engelska gäller inte den här regeln, där sätter man ut versal på namnpartiklar och enheter i början av en mening.

9. Begreppet "mindfulness" har ju spridit sig i Sverige som en annan farsot. Och alla klagar över att det inte finns något bra svenskt begrepp för ordet. "Medveten närvaro" är det alternativ man hör oftast. Men har ni något bättre förslag? Eller hur tycker ni man ska hantera ett ord som fått så många 'egna' konnotationer?

Svar: Ja, "mindfulness" är väldigt vanligt i Sverige, men "medveten närvaro" verkar vara rätt vanligt det också och är det alternativ som Språkrådet föreslår. Vi håller med och tycker att det fungerar bra. Det kan förstås vara svårt att försöka kämpa för att använda svenska begrepp när många vill använda det engelska, men i det här fallet är det svenska begreppet rätt vedertaget.

10. Jag undrar om ordet "empowerment" går att översätta till något mer upphetsande än t ex "självbestämmande" eller "egenmakt"?

Svar: Men kom igen, inte finns det något mer upphetsande ord än "egenmakt"? Det är dessutom tydligare än det engelska, eftersom det berättar precis vad det handlar om. Kort och rakt på sak - ljuvligt!

Skämt åsido. Att vi hellre använder otydliga engelska ord än tydliga svenska handlar om att de låter mer spännande - men samtidigt framstår man som lite opålitlig eftersom det lätt blir floskelaktigt. De svenska motsvarigheterna framstår som pålitliga - men en smula tråkiga, som du själv anser. Det här ligger nog i låneordens natur. Eftersom de inte är på vårt eget modersmål kan vi inte förstå dem lika djupt som våra egna ord, utan de får en spännande och exotisk klang. Men strunta i att svenska ord inte uppfattas som lika spännande utan kom ihåg att du framstår som mer pålitlig när du använder svenska ord!

11. När används generisk respektive generell? Eller vad är skillnaden på generisk och generell?

Svar: "Generisk" handlar alltid om ursprung, t.ex. generiska läkemedel eller generiska viner. Det är också en språkvetenskaplig term "generisk betydelse" som betyder att ett ord betecknar alla individer, t.ex. MAN är rätt trött på julmat nu. "Generell" betyder mer "allmän" eller "sammanfattande". Men jag håller med dig om att i vissa fall känns det hugget som stucket vilket man ska använda. I det språkvetenskapliga exemplet kunde man väl lika gärna säga att MAN används i GENERELL betydelse. Men så där är det ju med facktermer ... de ska alltid vara lite märkvärdiga :-).

12. Ska ordet nackabo stavas med stort eller litet n?

Svar: Nackabo är en sammansättning av orten Nacka och bestämningen bo, och ska därför stavas med stort N. Det är skillnad på konstruktioner som göteborgare - de är avledningar av ett huvudord, inte sammansättningar, och ska därför skrivas med liten bokstav.