Rösta på Pratbubblor!

Pratbubblor har blivit nominerad till tävlingen Bästa professionella språkblogg bland 99 andra bloggar från hela världen. Gå in och rösta på oss!

Konsten att gömma ett Språkråd

För en tid sedan fick Språkrådet en ny webbplats. Eller snarare: infogades i en annan webbplats – den som tillhör Institutet för språk och folkminnen (Sofi). Förändringen har varit mycket omskriven, både innan och efter att den genomfördes. Här kommer ytterligare några iakttagelser och funderingar.

För oss som jobbar i språkbranschen är det en bekant historia. I mars 2012 fick vi veta att Språkrådets dåvarande chef Lena Ekberg hade sagt upp sig efter interna stridigheter. En skandal i Språkvärlden! Historien som sipprade fram var denna: Sofi:s generaldirektör Ingrid Johansson Lind hade redan 2010 bestämt att myndighetens olika webbplatser skulle samordnas. Det handlade om två olika sajter: sofi.se och sprakradet.se. Beslutet möttes av motstånd och protester från de som ansåg att en sådan omorganisation hotade Språkrådets genomslagskraft, och ville att Språkrådet skulle få behålla sin egen primära webbadress. Men så blev det alltså inte, och Lena Ekberg slutade i protest.

Webbplatsen som symbol för organisationen

Det kan låta dramatiskt att säga upp sig på grund av en webbplats. Men webbplatsen och dess adress var mest en symbol för tvisten om Språkrådets ställning inom myndigheten. För Språkrådet är ingen egen myndighet, utan en del av Sofi sedan 2006. Syftet med att sammanfoga webbplatserna var att organisationen skulle framstå som enad, i stället för att Språkrådet sågs som en "myndighet inom myndigheten". Det låter inte som en orimlig tanke, eller hur?

Det Ekberg oroade sig för var omorganisationen skulle försämra Språkrådets makt att agera självständigt. I en intervju med Språktidningen 2012 sa hon:

"Vårt varumärke är ett inarbetat begrepp och vi är jätterädda om det. Det är viktigt att vi även i fortsättningen kan vara en tydlig röst i språksamhället. Då måste vi synas och försöka ta den platsen."

Till saken hör alltså att Språkrådet hela tiden varit mer känt än resten av Sofi. Språkrådgivning och språkvård är helt enkelt något som intresserar en större målgrupp än dialektarkiv, gamla inspelningar och andra folkminnen. Sorgligt kanske, men sant. Självklart fyller alla myndighetens delar viktiga funktioner, och troligtvis fanns det en tanke att göra fler människor uppmärksamma på Sofi:s övriga verksamhet, genom att göra den synlig för de som besöker Språkrådet. Det borde inte vara omöjligt att åstadkomma utan att samtidigt gömma Språkrådet.

Den nya webben och den enade myndigheten

Så hur blev det? Den nya webbplatsen, www.sprakochfolkminnen.se lanserades den 23 april. På startsidan möts du nu av ett meddelande om nylanseringen, och skillnaden mot förut. I sidans toppmeny finns tre flikar: Språk, Folkminnen och Om oss. Den som är ute efter språkrådgivning, Klarspråkstestet eller något annat som tidigare fanns på Språkrådets egen webb, klickar sig säkert utan tvivel vidare till Språk. Väl där finns en ny meny med val som Språkrådgivning, Minoritetsspråk, Dialekter och Klarspråk. Det är tydligt vad du kan hitta här – ingen försämring mot tidigare.

Men en sak är markant: på startsidan för Språk syns Språkrådets namn ingenstans. I ingressen syns sidans avsändare som ett "vi":
Vi arbetar med språkvård och språkpolitik och följer svenskans och minoritetsspråkens utveckling i Sverige. Dessutom ger vi råd i språkfrågor och håller föredrag om exempelvis språkvård, klarspråk, dialekter och namn. I vårt språkarbete ingår forskning och svenskt och nordiskt samarbete. Vi ger också ut böcker och tidskrifter inom våra ämnesområden.
För att förstå vem som ligger bakom detta "vi" får du lita till sidans URL (adressen) och den logga som ligger i topp, som säger att du befinner dig hos Institutet för språk och folkminnen.

Klickar du på språkrådgivning i menyn är det samma sak som på startsidan: en ingress med "vi" – inget omnämnande av Språkrådet. Här finns en kontaktlista med mejladresser: samtliga med domännamnet sprakochfolkminnen. Det är bara ute i högerspalten som du kan ana något annat: en hänvisning till Språkrådet på Facebook och en till Språkrådet på Twitter. Namnet Språkrådet är alltså inte totalt utplånat. Men för den som inte känner till Sofi:s organisation är hänvisningarna otydliga; det framgår faktiskt inte om länkarna leder till sidor som är kopplade till Sofi, eller om det är andra aktörer du kommer att hamna hos om du klickar. Det saknas en presentation av Språkrådet och dess relation till Sofi.

Men helt omöjligt är det inte att hitta svaret. Den enträgne söker sig kanske till toppfliken Om oss. På den sidan, under rubriken Organisation kan du läsa:
Verksamheten hos Språkrådet, myndighetens språkvårdsenhet i Stockholm, är huvudsakligen inriktad på språkrådgivning, föreläsningar, utgivning av språkböcker och språkpolitik.
Här får du alltså en presentation av Språkrådet. Förklaringen kommer visserligen som en bisats (eller rättare sagt ett inskott) men den finns där. I sidans ingress (som kanske är det enda den otåliga mottagaren läser) nämns dock enbart Institutet för språk och folkminnen.

Innan den uppmärksamme hävdar att jag har inte varit helt ärlig, måste jag göra ett tillägg: Språkrådet omnämns faktiskt på varje sida. Under rubriken Om myndigheten kan vi läsa:
Institutet för språk och folkminnen arbetar med att öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, namn, folkminnen och andra immateriella kulturarv i Sverige. Ansvaret för språkvårdsarbetet ligger i huvudsak på Språkrådet.
Den här presentationen ligger i "sidfoten", längst ner, och följer med oavsett vilken sida du befinner dig på inom webbplatsen. Men ärligt talat – hur många bläddrar så långt ner? Läsaren på nätet är uppgiftsorienterad och söker information i rubriker, ingresser och i länkar. Inte i sidfötter.

Ett undangömt Språkråd 

Resultatet av omstruktureringen av webben är att Språkrådet till synes ätits upp av Sofi. Jag kan inte uttala mig om hur den konkreta organisationen av verksamheten har påverkats (jag tycker att den fortfarande verkar fungera bra). Men när det gäller webben är förändringen markant. Det finns en ny avsändare, en annan röst. Det ger onekligen ett enhetligt intryck. Men det är inte oproblematiskt:

• För det första är det otydligt när en vill hänvisa personer till webbplatsen.
  Jag som utbildar i språk nämner gärna Språkrådet, men att göra det och sedan skicka personer till en sida där Språkrådet knappt syns är inte bra; det motsäger den tydlighet jag själv förespråkar. Att varje gång behöva förklara varför webbplatsen ser ut som den gör känns inget vidare. 
• För det andra går Sofi nu miste om den pondus Språkrådet har som aktör. Det vill säga precis vad Lena Ekberg befarade. Man har gömt undan det varumärke som byggts upp sedan Nämnden för svensk språkvård grundades 1944. Den som tidigare sökt upp Språkrådet för rådgivning kan nu fråga sig: "Är jag på rätt ställe? Är Institutet för språk och folkminnen lika kunniga och pålitliga som det Språkråd jag är van vid?"

Det kanske mest uppseendeväckande med det hela är att det går helt emot det löfte Ingrid Johansson Linds gav för två år sedan:
"Språkrådet har legitimitet, ett starkt förtroende och förekommer mycket i medierna. Det är otroligt positivt och det är precis så vi vill att det ska vara. Språkrådet kommer fortfarande att ha möjligheter till egen profilering. Vi ska inte försämra varumärket eller göra det mindre synligt."

Jag vet inte om Johansson Lind ljög om sina intentioner, eller om hon helt enkelt har misslyckats. Men faktum kvarstår: Sofi har gömt Språkrådet. Och det är väldigt, väldigt synd.

Vad tycker du om Sofi:s nya webbplats? Ta chansen att uttrycka dina åsikter i deras enkät. 

Om Nalle Puh vore språkkonsult

“People say nothing is impossible, but I do nothing every day.”

Nalle Puh må vara en björn med en mycket liten hjärna men han har mycket tänkvärt att säga. Om du börjar bläddra i A.A. Milnes böcker hittar du snabbt en hel uppsjö av visdom och filosofiska funderingar. Vissa citat är rentav tillämpbara som skrivråd. Jag har valt ut några, och presenterar här vad jag tror att vi skulle kunna lära oss av Winnie the Språkkonsult:

"Det bästa är att veta vad man letar efter innan man börjar leta efter det."
Det är svårt att hitta det man söker om man inte vet vad man letar efter, oavsett om det är en heffaklump eller en honungsburk. På samma sätt är det svårt att skriva en bra text om du inte vet vad det är du ska skriva och varför. Se därför till att du vet vad syftet med din text är innan du börjar skriva. Hur ska du annars veta när du har hittat rätt?

”En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket.”
Visa din läsare omtanke genom att anpassa texten efter hens behov. Hänsyn kan du visa till exempel i informationsurval (vad behöver läsaren veta?) och ordval (vilka ord förstår läsaren, vilka behöver du undvika – eller förklara?) Små saker kan göra stor skillnad både för läsarens vilja att läsa din text och hens möjlighet att ta till sig innehållet. Om du har tänkt på läsaren när du skrev kommer hen att känna det, och chansen är större att ditt budskap når fram.

”Det är roligare att prata med någon som inte använder långa, svåra ord, utan korta, lätta ord, som: Vad sägs om lite lunch?” 
Det finns tusen sätt att säga samma sak. Om svar anhålles angående intagande av måltid, vore till exempel ett annat sätt att bjuda Puh på lunch. Men det vore inte så mottagaranpassat. Om det finns ett enklare, kortare ord för samma sak är det oftast att föredra. Ett lätt sätt att förenkla en text är ofta med prepositionerna. Har du till exempel angående, beträffande eller gällande i en text kan du allt som oftast byta ut dem mot om. Vips, så är din text kortare, enklare och mindre stel i tonen!

Slutligen, kom ihåg: ”Man måste respektera någon som kan stava till tisdag, även om han inte stavar rätt.”

Nalle Puh håller skrivkurs för sina vänner Tiger, Kängu och Ior.

Språkfilmsfestival: Kollektivet – ÅÄÖ

Landet på andra sidan Atlanten med de många staterna är inte äldst om mycket, men det är störst om desto mer. Ett område där omfånget inte riktigt räcker för ta första platsen är dock alfabetet. Och eftersom det uppenbarligen är storleken som räknas har den norska humorgruppen Kollektivet gjort den här musikvideon för att slå de förenta staterna på fingrarna.

(Sedan, om man vill vara en tråkmåns, kan man förstås diskutera påståendet att norskan har störst alfabet bara för att det innehåller fler bokstäver än engelskan.)

Djur låter annorlunda på andra språk

Grisen säger inte: Grymt! på tyska. Och musen piper definitivt inte på japanska. Men hur låter de då? Kolla in filmen och få reda på det.

Språkfilmsfestival: Uttalad interpunktion ökar förståelsen

Om vi kunde uttala punkter, kommatecken, frågetecken och utropstecken, så skulle vi kommunicera mycket bättre hävdar den dansk-amerikanske komikern Victor Borge. Det kanske ligger något i det?

Språkfilmsfestival: Tre snabba tips till en trevande talare

Jag älskar den här filmscenen, som visar en presentation på en boksläppsfest i filmen Bridget Jones dagbok. Men jag skruvar på mig också, nästan lika mycket som filmens publik, när jag ser den. Några klassiska talartips till rollfiguren Bridget hade kanske varit på sin plats, som till exempel:

1. Anpassa det tal du ska hålla efter din publik och ditt syfte.
2. Planera vad du ska säga, även om det är ett kort tal, och skriv ner några stolpar på en lapp.
3. Kolla i förväg att tekniken fungerar.

Och, som ett extra bonustips, om du har några krångliga ord (eller namn) med i talet som kan vara svårt att komma ihåg, är det bra att skriva ner dem på din lapp också.

Språkfilmsfestival: Teckentolkad ESC-vinnare

Grattis till segern i årets Eurovisionsschlagerfestival, Conchita Wurst! Det pampiga numret om att resa sig ur askan gör sig förstås alldeles otroligt bra i teckenspråkstolkning. Jag vet inte vem den här fantastiska tolken är, men åh vad han lever sig in i sången! Det är jättehärligt att titta på. På DR:s webbplats kan du hitta fler teckentolkningar av årets ESC-bidrag.

Språkfilmsfestival - Ännu en bra Norgehistoria

Förra året upptäckte vi på Språkkonsulterna att det pågår flera spännande klarspråksprojekt i Norge. Och nu, mitt under vår språkfilmsfestival, upptäckte jag att norrmännen dessutom kan kommunicera sitt arbete på ett underhållande sätt. Här är min favorit. Fler klipp i serien hittar du om du söker på Klarspråk Frogn Kommune på Youtube.

Språkfilmsfestival: Att prata nederländska utan att prata nederländska

Jag blev så inspirerad av kamelåså-filmen att jag måste dela ett annat klipp med någon som mumlar fram något språkliknande till stor komisk effekt. Norska komikerduon Ylvis (ni vet, med räven) testade speeddating i Nederländerna. På nederländska. Utan att kunna nederländska. Det är bara något som liknar nederländska som "Jaap Westerdijk" flirtar på. Kommer han att lyckas hitta kärleken ändå?

Språkfilmsfestival: Danska folket vädjar om hjälp

Ingen språkfilmsfestival utan den här norska pärlan! Det danska samhället är på väg att kollapsa på grund av det obegripliga språket och de vädjar om hjälp. Det låter lite elakt, men för svensk- och norsktalande är det förstås väldigt hög igenkänningsfaktor. Nog hittar väl danskar på mumliga ord lite hur som helst när de pratar? Jag nästan dör av skratt varje gång jag ser den! Kamelååååså!

Språkfilmsfestival: Med eller utan prickar, eller kanske bara vokalen i?

Kommer ni ihåg debatten om Götabankens prickar eller företaget Skånska cements byte till namnet Skanska på 80-talet? Humorprogrammet Lorry tog upp debatten på sitt speciella sätt:

Språkfilmsfestival: Kom igen Myndighetssverige!

Ibland hittar man pärlor där man inte alls letar. Som när jag hittade Amerikanska migrationsverkets jätteroliga klarspråkstips på Youtube. Myndighetssverige, vad väntar ni på!

Språkfilmsfestival: Imponerande imitationer

Nu i maj tänkte vi köra filmfestival här på Pratbubblor, i form av språkrelaterade Youtube-klipp.
Denna kanske de flesta redan har sett, men den tål att ses igen!




Har du några andra språkrelaterade favoriter?

Sprakfåle, språkfåle ...

Språkkonsulternas nya företagscykel har fått mycket uppmärksamhet på Facebook. Våra kreativa och påhittiga följare har överöst oss med goda namnförslag. Det vi fastnade mest för var Språkfålen, härlett ur ordet sprakfåle. Ett passande namn för en språkkonsultcykel!

Vad är en sprakfåle?

En sprakfåle är en yster häst, men kan också användas i överförd betydelse för människor: galenpanna, yrväder, yrhätta. 

Fröken Sprakfåle

Det finns en hel bokserie med 29 ungdomsböcker av Lisa Eurén-Berner som handlar om Fröken Sprakfåle. Den första boken i serien Sprakfåle kom ut 1932 och den sista kom 1963. Älskad av flera här på kontoret.

Fler namn

Här ser du de andra förslagen:

Språkåket

Språkkoncykel

Hedvig

Språk-å-hojen

Hjulben (Hjulle)

En-cyklopedin

Hjulius

Styrbjörn

Diktcykeln

Hjulia

Jespersen's cykel

Kul Tur Bäraren

Språktrampet

Tryggve