Att driva (språk)projekt

I fredags hade språkkonsulternas yrkesförening Ess (Examinerade språkkonsulter i svenska) sin årliga konferens. Temat var Att driva språkprojekt. Talare från både offentlig och privat sektor berättade om olika projekt de hade genomfört, de flesta med inriktning på klarspråk. Som språknörd tyckte jag förstås det var intressant nog, men det slog mig också att det fanns många lärdomar att dra som går att ta med sig till andra sammanhang.

Effektivt samarbete gav digert resultat
En av presentationerna handlade om projektet Att skriva bättre – ett samarbete mellan tolv myndigheter. Projektet genomfördes hösten 2012, och gick ut på att skapa en webbaserad utbildning i klarspråk. Språkrådets Ingrid Olsson och Annette Holm från Transportstyrelsen berättade om det tidspressade och effektiva arbetet där projektgruppen på tre månader skapade inte mindre än 10 olika utbildningar för statliga tjänstemän! De utgick ifrån en intern skrivutbildning som Försäkringskassan hade tagit fram, och utformade dels en neutral utbildning att lägga på Språkrådets webbplats, dels myndighetsspecifika versioner till de inblandade parterna. Om du vill se hur det blev kan du testa utbildningen Att skriva bättre hos Språkrådet.

Efter att projektet avslutades har samtliga inblandade rapporterat att de är nöjda med resultatet. Tusentals tjänstemän har idag gjort utbildningen och fler blir de. En succé, kort och gott! Nyckeln till just det här projektets framgångar verkar, i min mening, ha varit intensivt arbete, korta beslutsvägar och ett bra samarbete i projektgruppen. Låter som ett framgångspaket för projekt i allmänhet, eller hur?

Är projekt verkligen rätt arbetsmetod?
Ett annat av konferensbidragen hade titeln Ett lyckat klarspråksprojekt kan inte vara ett projekt. Med den lite tillspetsade formuleringen menade föredragshållarna Emilia Emtell och Annika Stenberg att man måste jobba kontinuerligt med klarspråk; det är inget man blir klar med och kan "bocka av". Det ligger mycket sanning i det. Även om en språkvårdsinsats ofta börjar som ett projekt, och därmed har en tydlig början och slut, så måste tanken finnas kvar och hållas levande inom organisationen. Det gäller förmodligen inte heller bara klarspråksprojekt, utan i de flesta sammanhang där man vill få till en förändring med bestående resultat.

Slutsatsen då ...
Det kan tyckas motsägelsefullt, det jag beskrivit. Å ena sidan ett lyckat språkprojekt, å andra sidan tanken att något sådant inte är möjligt. Men det är egentligen inte konstigare än så här: projekt är inte en dålig arbetsform, men måste organiseras klokt för ge resultat (och inte bli en tidstjuv). Och projektresultaten måste alltid förvaltas för att ge långsiktig effekt. Det gäller klarspråk, det gäller allt.