25 augusti, 2011

Ord 9 vars ursprung du inte kände till: Mack

När du tankade bilen sist stannade du säkert vid en mack och tankade. Men varifrån kommer egentligen ordet mack? Det känns lite anglosaxiskt, men på engelska heter det ju petrol station eller gas station. Inte i närheten av mack. Nej, mack är faktiskt en initialförkortning från Mathiasson Andersson Collin och Key. Dessa fyra svenska killar konstruerade nämligen mackmetern, som gjorde att det gick att mäta hur mycket bensin som pumpades upp. (Se också inlägget Tänkvärt om tankning från i somras.) Och så sålde man bensinen på bensinmacken.

Och eftersom jag har det här med dialektord i färskt minne kan jag inte låta bli att påpeka att mack används över hela landet och står med i Svenska Akademiens ordlista. Men i västra Sverige är det vanligt att man kallar det för tapp istället.

24 augusti, 2011

Ord 8 vars ursprung du inte kände till: frukost

Ordet frukost leder ju ibland till förvirring mellan svenskar och danskar. För oss är det första målet mat för dagen, för danskarna är det målet mitt på dagen (medan morgonmålet kallas för morgenmad). Så hur kommer det sig att det blivit så här? Vem har egentligen rätt?

Ordet kommer ursprungligen från lågtyskans vrokost, en sammansättning av vro (tidig) och kost (måltid). På fornsvenska kallade vi måltiden för frokoster. Det betyder alltså en måltid man äter tidigt på dagen. Är det alltså vi som har rätt? Både ja och nej. Ordet användes ursprungligen inte om det allra första målet på dagen, utan om det man åt efter det första arbetspasset. Lunchrasten alltså. Men eftersom alla var extrema morgonmänniskor förr i tiden var det här vanligtvis vid 8-9-tiden, inte mitt på dagen. Med tiden har den här punkten skjutits fram (tack och lov) så till slut åt man frukost mitt på dagen.

Se där, även vi svenskar har kallat lunch för frukost. Men av någon anledning valde vi och norrmännen att återgå till ursprungsbetydelsen runt förra sekelskiftet, medan danskarna och många finlandssvenskar använder frukost i den "nya" betydelsen. Mikael Reuter har skrivit mer om det här!

På samma sätt som frukosten sköts framåt har också middagen förskjutits till kvällen och äts inte längre vid middag (mitt på dagen). Därför har vi och norskan lånat in lunch från engelskan för att kunna prata om måltiden mitt på dagen. Engelskan har i sin tur lånat ordet från spanskans lonja som betyder smörgås. Kanske är det därför som smörgåsar är den populäraste lunchmaten i både Norge och Storbritannien?

23 augusti, 2011

Ord 7 vars ursprung du inte kände till: sch eller hysch

Som jag konstaterade i blogginlägget Ord 6 vars ursprung du inte kände till: I begynnelsen var ordet. Och före det var det nog alldeles tyst. Eller kanske hördes det ett litet sch.

Enligt Fredrik Lindström i boken Jordens smartaste ord, finns det ett enda ord som används i alla språk och betyder samma sak överallt på jorden och det är just det ord som betyder tyst, nämligen ordet (eller ljudet) sch (på svenska skriver man ofta hysch eller hyssj). Det uttalas dessutom med i stort sett samma sje-ljud i hela världen, den lite ljusare och tunnare varianten (som i riksspråkets fors). Och även till exempel skåningar och andra sydsvenskar eller finnar som inte har det här ljudet i sitt språk använder också sch i samma betydelse.

Men hur ska man förklara ursprunget? En del ord låter som de betyder (knastra eller hoa). Men sch låter väl knappast som tystnaden och hur ska man kunna härma den?

I samband med att Fredrik Lindströms dotter var liten testade han en så kallad hjärtljudskudde med ljud av en människas hjärtslag och blodomlopp, som skulle skapa samma trygga ljudbild för barnet som när det var i magen. Och när han hörde det susande ljudet förstod han hur gåtan med sch måste förklaras. Han menar att när vi människor hyschar är det detta susande ljud av vårt eget blodomlopp som vi har härmat, och härmar igen. I alla kulturer och i alla generationer. För att lugna och söva små barn. Och barnen i sin längtan till livmodern somnar sött.

En rolig och intressant teori, tycker jag, som också skulle förklara varför man känner sig så lugn och trygg av att höra havets brus eller vindens sus i trädkronorna.

22 augusti, 2011

Lite roligare än lorem ipsum

När man sitter och meckar ihop en snygg sak som ska innehålla text man inte har än kan en platshållartext vara väldigt praktisk. Då går det att se hur broschyren eller webbsidan eller uppsatsen kommer att se ut när texten är skriven, och man kan testa t.ex. vilket typsnitt som skulle passa. Den vanligaste platshållartexten, och den som finns förinställd i Word och Indesign, är skriven i latin eftersom den liknar de vanligaste västerländska språken i utseende men ändå betyder precis ingenting för oss stackars obildade själar som inte har läst 180 poäng latin (dvs. i princip alla). Latinska nonsenstexter kallas ofta för lorem ipsum eftersom den vanligaste börjar med de orden.

Men om du använder platshållartext ofta och är less på latinskt nonsens finns det massor av roliga alternativ. Vad sägs om Samuel L Ipsum, som innehåller Samuel L Jackson-monologer i finaste Pulp Fiction-anda? Eller kanske Gangsta lorem ipsum - massor av låtsas-gangstasnack. Shiz ipsum dolor sit get down get down! Jag tycker att T'Lipsum är roligast. Någon Yorkshire-bo har skrivit ner en massa nonsens på den lokala dialekten, och försöker man läsa texten med Yorkshiredialekt låter det jättekul. Med varning för akut hunger kan du annars försöka dig på Bacon Ipsum - du får bara upp en massa, massa köttord. Men känner du dig bara cool och trendig kan du uttrycka det med hjälp av Hipster Ipsum. I din platshållartext får du bara amerikanska hipster-uttryck. En svensk version hade kanske varit "Ekologisk surdeg lattemocaccino longboard wordfeud, tofuvegan cupcakes twitterelit Ipad dumplings." Eller något sånt.

Hmm. Någon mer än jag som blev hungrig?

Ord 6 vars ursprung du inte kände till: ord

Här pratar vi alltså om ords ursprung eller etymologi (etymologi är för övrigt bildat av grekiskans etymos som betyder verklig, sann, säker och grekiskans logos som betyder lära, sålunda "läran om ordens verkliga betydelse").

Men var kommer själva ordet ord ifrån? Det var ju liksom i begynnelsen, sägs det. Jo, via fornsvenskan (orđ) hittar vi gemensamt ursprung till inte bara vårt ord utan även engelskans word och tyskans Wort. Det finns också släktingar i andra indoeuropeiska språk, bland annat latinets verbum som i sin tur välsignat oss med ordet verb.

20 augusti, 2011

Svar på tal på arga lappar

Det verkar lite roligare att stöta på arga lappar i USA än i Sverige. Chansen att någon lustigkurre ska ha satt dit en egen lapp som svar på tal är nämligen väldigt stor, att döma av bilderna på den här webbplatsen. Originallapparna behöver faktiskt inte ens vara arga - jag gillar särskilt lappen som bjuder in till att he sönder en snögubbe en timme efter att snögubbsbygget börjar. Jag blir nästan lite sugen på att börja leta upp arga lappar och starta en ny hobby...

19 augusti, 2011

Ord 5 vars ursprung du inte kände till: rubrik

Här är lite spännande språkhistoria för oss som arbetar med texter. Rubrik kommer från latinets rubrica som betyder röd jord, rödkrita eller rödfärg. Det är en avledning av ruber som betyder röd och det är därmed besläktat med både rubin och röd. Men hur kom det att betyda överskrift?! Jo, rubriker i senromerska lagar var rödfärgare. Tadaaa. Etymologins vägar äro ibland outgrundliga, och ofta bär de till Rom.

18 augusti, 2011

Och du trodde att det var besvärligt att köra i Stockholm?

En av lokaltidningarna i Jämtland har hittat ett par riktigt förvirrande vägskyltningar i länet. En sitter i Östersunds kommun och markerar att det är både 50 och 30 i hastighetsbegränsning på samma sträcka, och i Strömsund möts två enkelriktningar på ett väldigt märkligt sätt. I Östersund trodde trafikkontoret att någon hade vridit på en av skyltarna, och Strömsundskyltningen ser också ut att vara resultatet av någon som ville busa. Eller?

Ord 4 vars ursprung du inte kände till: oxe

Ibland säger ord väldigt mycket om vår kultur. Oxe är ett sådant ord. Det är ett ord som man hittar i alla germanska språk och som kommer från det sanskritska ordet uksán. Som betyder "avlare, befruktare". I svenskan har oxe dock länge använts för kastrerade tjurar, som ju inte kan befrukta några kor. Outgrundlig är språkutvecklingen.

Ko då? Det är också gemensamt för de germanska språken och det är inte så mycket mer spännande än att det ursprungligen är ljudhärmande.

17 augusti, 2011

Detaljer är inte oviktiga

När vi var ute på lunch igår gick vi förbi den här supersärskrivna skylten. Visst förstår man till slut vad de försöker säga, men det tar en stund att sätta ihop orden rätt i huvudet!
Published with Blogger-droid v1.7.4

Ord 3 vars ursprung du inte kände till: marionett

I dag kikar jag närmare på ordet marionett, som är en liten docka man styr med hjälp av trådar så den ser levande ut. Pinocchio är den mest kända marionettdockan. Men visste du att ordet ursprungligen användes om små jungfru Maria-figurer?

Ordet har kommit till oss via franskans marionette. Det är i sin tur en ombildning av fornfranskans mariole, vilket betyder "liten figur" och stammar från namnet Marion vilket i sin tur är en variant av Marie. En marionett är alltså egentligen en liten figur som föreställer jungfru Maria. Snurrigt!

16 augusti, 2011

Ord 2 vars ursprung du inte kände till: fack

På gymnasiet hade jag en gång ett grupparbete om fackföreningar, och jag minns just en del av grupparbetet otroligt väl. Vår lärare tittade förbi för att hjälpa oss, och jag hade suttit och funderat på var ordet fack kom från. Så jag frågade henne! "Men ordet fack, var kommer det ifrån? Alltså fack ... fackET ... fack!" och hela gruppen började förstås skratta hejdlöst. Det är ju rätt likt ett känt engelskt ord om man säger så. Läraren hade tyvärr inget bra svar.

Nåväl, nu tänkte jag äntligen reda ut vad det här olyckliga ordet har för ursprung. Det stammar från fack i betydelsen "avdelning i skåp eller ask", och har fått en överförd betydelse för avdelning inom exempelvis forskning, arbetsområde och yrkesgren. En fackförening är alltså en sammanslutning av arbetare i ett visst arbetsfack.

Till svenskan kom ordet från lågtyskan. Det betyder egentligen "sammanfogning" och är, ännu längre tillbaka, besläktat med kompakt. Och allra längst tillbaka finns det en indoeuropeisk stam, pag-, som också är släkt med ord som fager och foga. Det hade du kanske inte kunnat gissa! Om jag någonsin träffar den där läraren igen har jag nu ett väldigt detaljerat svar till henne.

Töntigt, Kulturfestivalen!

När Kulturfestivalen går ut och marknadsför sina, i och för sig trevliga, aktiviteter använder de av någon outgrundlig anledning ordet "walks" istället för stadsvandring eller promenad. Det hade väl varit hyfsat okej om bestämningarna också hade varit på engelska men så långt kanske deras ordförråd inte sträckte sig. Nu heter vandringarna Blåljuswalk, Historisk walk, Grön walk och Litteraturwalk. Töntigt, töntigt, töntigt! Eller skulle jag säga gooftöntigt, lametöntigt eller nerdtöntigt?

15 augusti, 2011

10 ord vars ursprung du inte kände till

Nu är alla på Språkkonsulterna tillbaka från semestern och det är dags att ta itu med höstens bestyr. Vi tänkte göra höststarten lite roligare genom att ha olika spännande teman här på bloggen - och vi tänkte börja med att berätta om 10 olika ord vars ursprung du kanske funderat över någon gång men som du inte skulle kunna gissa var de kommer ifrån. Ett nytt ord varje dag!

Första ordet är bigarrå. Det är samlingsnamnet för olika odlade sötkörsbär, och nog ett ord som de flesta hört. Men det har ett ganska otippat ursprung. Det kommer från det franska bigarreau som betyder samma sak, och visst har det svenska ordet en viss fransk schvung. Men ursprungsbetydelsen har inte mycket med de söta små körsbären att göra - verbet bigarrer som allt började med betyder "att göra fläckig".

12 augusti, 2011

Skillnaden mellan brittisk och amerikansk engelska

Britter och amerikaner pratar i grunden samma språk, men det låter väldigt olika. För britter och amerikaner själva är skillnaden ibland enorm. Amerikaner tycker att britter låter som stela Oxfordprofessorer som använder lustiga ord medan britter tycker att amerikaner låter en smula ... skräniga. Jag har sällan sett en mer träffsäker illustration än den här av serietecknaren the Oatmeal.