”Vi är inte roade!” lär drottning Viktoria av Storbritannien ha utropat någon gång då hon var allt annat än nöjd. Hon använde alltså pronomenformen för första person plural (vi) istället för första person singular (jag) när hon refererade till sig själv. Förr var detta bruk vanligt – att kungligheter och andra högt uppsatta personer talade om sig själva som vi. Det kallas med en latinsk term för pluralis majestatis och med en svensk term för majestätspluralis.
När andra gör samma sak – en läkare som frågar "Hur mår vi i dag?", en talesperson eller redaktör som företräder sitt företags eller sin tidnings åsikt, eller en föreläsare som deklarerar att "I dag ska vi prata om grammatik!" – kallas det för nosism. I vissa fall används vi exkluderande, vilket innebär att den tilltalade personen inte inkluderas i pronomenet, som i fallet med majestätspluralis. I andra fall används vi istället för du eller ni för att skapa en relation till mottagaren, som i läkarens fråga ovan "Hur mår vi i dag?".
Någon – antagligen inte Mark Twain som det ibland påstås – lär har sagt att det bara är "kungar, skribenter och människor med binnikemask" som får använda vi om sig själva, medan någon annan menar att det bara är "statschefer, personer med schizofreni och gravida kvinnor" som får göra det.
Den som är intresserad av att veta mer om nosismer kan med fördel börja med den här lättsamma artikeln i New York Times.
