Sportreferatet på juristspråk

Jurister strävar ofta efter en hög stilnivå i språket. Så här kan det låta om man försöker tala om enkla saker på "legalease".

Ikväll blir det snurgel!

Nyss hörde jag ett nytt ord på radion: snurgel. Vet ni vad det är? Det är godsaker man äter på fredag och lördag (ja kanske andra dagar också om man är okynnig) men som inte är godis. Alltså typ chips, finska pinnar, morotsstavar med dipp och så vidare. Jag tolkar det som att svenskan äntligen fått en inhemsk synonym till det lånade snacks. Bra va?

På språkfronten - intet nytt. (Men visst var det en trevlig Språkrådsdag!)

Händer det inget nytt inom språkvården? Det verkade inte som så under gårdagens språkrådsdag i alla fall. Flera duktiga och kompetenta språkvårdare, språkkonsulter och forskare ställde upp som talare och förväntningarna - åtminstone mina - var höga! Men när jag väl hade satt mig tillrätta och föredragen började fick jag snabbt känslan av att jag lyssnade på någon av P1:s ständiga repriser. Flera av talarna var duktiga föreläsare och roliga att lyssna på, men det vore en lögn att säga att jag lärde mig en massa nya saker.

Visst fick vi höra om en och annan ny undersökning som resulterat i några nya siffror, och det var i och för sig intressant. Men ingångarna, problematiseringarna och analyserna var desamma. Resultaten likaså: Myndigheternas språk ska enligt lag vara enkelt, korrekt och begripligt. Det är det inte - alltid. Att använda engelska i alltför hög utsträckning inom högskola och universitet kan göra att svenskan på sikt drabbas av domänförluster. Lättläst är viktigt eftersom många behöver det. Och så vidare...

Ett undantag var Catharina Nyström Höög som talade om dialogicism och värderingar i myndighetstexter och som uppmanade oss att ifrågasätta om det personliga tilltalet - en av huvudingredienserna i klarspråksreceptet - alltid är lämpligt i myndighetstexter. Det var precis sådana här tankeställare jag hade hoppats på att få fler av under språkrådsdagen.

Men även om inte alla förväntningar infriades var det en väldigt trevlig och välordnad dag. Vi som var där fick möjlighet att träffa jättemånga trevliga och intressanta människor.

En av dagens höjdpunkter var också att få höra vinnarna av språkkristallen (CSN och Hovrätten för västra Sverige) berätta om sina projekt. CSN hade gjort ett imponerande jobb med sina webbtexter (ja, hela webbplatsen!) och Hovrätten för västra Sverige fick priset för en dom som, här citerar jag juryns motivering, "trots ett komplicerat innehåll är skriven på ett pedagogiskt och nyskapande sätt". Värdiga vinnare båda två!

Värdig vinnare var också Inger Lindberg, professor vid Stockholms universitet i tvåspråkighet med inriktning mot andraspråksinlärning, som fick Erik Wellanders pris. Inger Lindberg fick möjlighet att berätta kort om sitt arbete och det var verkligen mycket intressant. Får man passa på och föreslå henne som föredragshållare under nästa Språkrådsdag? Då kommer jag!

Språket i Iphone-appen

Nu har SEB släppt sin Iphone-app. Tycker du att språket är ovanligt vackert och trevligt? Då kan det bero på att Språkkonsulterna varit med och skrivit texterna.

"Titta, mitt namn! Eller oj..."

Du har varit en känd och populär skådespelare i över 20 år. Du har arbetat hårt för att ta dig dit och få den statusen. Till slut får du veta att du kommer att få det fina erkännandet du alltid har strävat efter. En egen stjärna på Walk of Fame! Ditt namn bredvid giganterna, inristat i sten! Ett evigt monument över ditt minne!

Så är den stora dagen här, när du får lyfta upp mattan från stjärnan och se ditt namn stå där. Och där är ditt namn! Och det är ... felstavat.

Julia Luis Dreyfus? Nej, nej, nej. Suck.

Julia Louis-Dreyfus? Ja, så skulle det ha stått! Och så kommer det att stå när de ansvariga har bytt ut den felstavade stjärnan. Som tur är räddade Julia Louis-Dreyfus situationen genom att skämta, och genom att be att få den felstavade stjärnan som minne. Men ändå, vad pinsamt för de ansvariga.

I Aftonbladets artikel kan du se Julia bredvid stjärnan. Hon ser ju tack och lov inte så ledsen ut, mest road.

En finlandism jag gillar

För finlandssvenskan är finlandismer ett betydligt större hot än anglicismer. Direktöversatta finska ord slår helt enkelt ibland ut de finlandssvenska uttrycken.

En ålänning berättade för mig att på Åland går de inte och badar i havet, som vi gör. De går och simmar, oavsett om de bara plaskar vid stranden vad jag har förstått.

Följaktligen säger de simplats, simdräkt och simbyxor. Logiskt och lättbegripligt. Men det kan inte hjälpas. Jag blev särskilt förtjust i den finlandism som också används ibland, framför allt av äldre ålänningar vad jag kunde förstå.

Simkostym - visst är det ett härligt ord!?

Blodig frukt, fortsättning

Sedan Malin bloggade om blodapelsiner i december har jag hållit utkik. Resultatet finner jag nedslående. Jag har besökt ett femtontal olika matvaruaffärer i och runt Stockholm, från olika kedjor, och ingen av affärerna har vare sig blodapelsiner eller blodgrape. De har bara röd grapefrukt och röda apelsiner.

Är inte det här med att säga att de är röda lite missvisande ändå? Frukterna är ju inte röda utanpå. Och vad beror ändringen på? En direktöversättning från engelskan?

Jag vet egentligen inte riktigt varför jag är så förtjust i ordet blodapelsin, kanske är det för att det låter så gott. Dessutom gillar jag förstås inte att man byter ut väl fungerande svenska uttryck mot anglicismer.

Jag har även nyligen besökt två affärer på Åland. De hade gott om blodapelsiner! Jag åt förstås flera stycken. :-)

Snarast utan dröjsmål

Juridiska texter är en härlig genre. Man måste röra sig ytterst försiktigt och inte ändra någon ordalydelse om man inte är absolut säker på att ordet är neutralt, d.v.s. inte laddat med juridisk valör. Så just nu funderar jag på om jag vågar byta "utan dröjsmål" mot "snarast" ... För tänk om "utan drösjmål" egentligen är snabbare än "snarast"!

"Inatt har jag cravat!"

Tidigt imorse fick jag ett sms från en snart höggravid kompis. Hon skrev att hon har cravat inatt, alltså mumsat i sig saker hon fick graviditetsbegär efter. I det här fallet hjärtformade isbitar (de fyrkantiga smakade fel).

Trots att jag läste sms:et precis efter att väckarklockan ringt förstod jag efter en halv sekund vad hon menade med cravat. Ändå har jag aldrig sett det böjas så. Det är rätt underbart hur vi kan leka med ordböjningar och ändå göra oss förstådda - samma vän avböjde en gång en inbjudan till att sätta i sig räkmackor med motiveringen att hon var nyräkad. Klockrent uttryckt!

Lite intressant är det också att svenskan har lånat in det engelska ordet för begär, craving, och förskjutit betydelsen. På svenska betyder det enbart graviditetsbegär. Har man begär efter någon typ av mat heter det på engelska food cravings, och det behöver inte ha med graviditet att göra. Det ger min tvåspråkiga hjärna lite mer att hålla ordning på i vardagen - samma ord men olika betydelser på olika språk! I den här artikeln på alltombarn.se vill en barnmorska helst att vi ska använda sug istället för craving. Men är gravidsug lika tydligt? Craving är ju ändå rätt etablerat nu. Vad tycker du?

Har du sverkat dom?

Det undrade en kompis när jag beklagade mig över min nya telefon med tillhörande abonnemang. Mottagningen är nämligen oförsvarligt dålig, och telefonen beter sig underligt.

Ni trogna som följer Sverker Olofsson i rutan förstår förstås på en gång. Kul att få ett verb uppkallat efter sig! Men jag undrar om det har kommit för att stanna?

Vilken preposition passar med verbet? Sverka om något? Sverka på något kanske? Eller utan prepostion kanske är bäst? Vad säger du?

Att bygga in diskriminering i språket

Det här med jämlikt språk är ett intressant ämne. Jag var nyfiken på något helt annat, nämligen exempel på olika genus på andra språk än svenska, vi har ju neutrum=den och utrum=det. Då hittade jag det här på Wikipedia:

"Yuchi, ett isolatspråk som talas i sydöstra USA, har tio genus varav sex endast används av och om yuchistammens medlemmar. Den genusmarkering man väljer är beroende av könstillhörighet och släktskap hos talare och åhörare. Vidare används tre genus för inanimater och ett genus för både djur och icke-yuchier."

Sex genus för det egna folket, tre för saker och ett för djur och människor som inte är yuchier?? Vilken rangskala! Fast å andra sidan, innan jag läste detta hade jag inte ens hört talas om yuchier ...

Apples iPad slår ett slag för jämställdheten

Apples nya elektroniska läsplatta har som bekant fått namnet iPad, efter betydelsen platta. Men det är inte det enda som pad betyder på engelska. En vecka i månaden använder kvinnor något som kallas för pad, efter betydelsen uppsugande dyna... Tänk vilken fantastisk reklampelare iPaden har blivit för vikten av jämställda arbetsgrupper - inte kan det väl ha funnits någon kvinna närvarande när Apple döpte sin nya, coola produkt till iBinda?

Redan 2005 gjorde Mad TV en sketch som lekte med iPod-hysterin och låtsades att Apple gav ut just en hygienprodukt för kvinnor med namnet iPad. Bara det är ju riktigt roligt!

Se Mad TV:s iPad-sketch här.

Släpp fångarna loss - nu är det låding!

Låding, eller lådig som det också kan heta, är månadens dialektord på Språkrådets webbplats. Orden betyder kort och gott vår, och finns belaga i institutets ordsamlingar från Gotland, Närke, Värmland, Västmanland, Dalarna, Hälsingland och Ångermanland. Om man läser vidare i den härliga dialektala mini-oddyssén får man också veta att botemedlet mot så kallad vårtrötthet är att äta "kokt soppa på nyuppkommet grönt". Hm?

Blivande prins får vara Herre med stort H

Jag följer mer eller mindre aktivt Magdalena Ribbings vett och etikettspalt på dn.se, och på senare tid har den handlat en hel del om prinsessbröllop. Idag är det Daniel Westlings titel som diskuteras. Tydligen titulerar hovet honom Herr med stort H i pressutskick och liknande.

Magdalena Ribbing menar att det hänger ihop med att hovet även skriver t. ex. Prins, Prinsessan och så vidare med stor begynnelsebokstav, och då skulle herr med litet h se lite mesigt ut, särskilt eftersom det ofta står bredvid Kronprinsessans stora stolta K. Anledningen till att de kungliga titlarna skrivs med stor begynnelsebokstav, menar Ribbing, är att man gör så i andra länder. Det är helt enkelt ett språkligt lån.

Svenska skrivregler säger dock att varken kungliga titlar eller herr ska skrivas med stor begynnelsebokstav i löptext. Undantaget är att det är ok att skriva Herren med stort H när man syftar på Gud. Daniel Westling borde alltså vara mycket nöjd med den fina titel som hovet ger honom. Att vara Gud är väl till och med bättre än att vara kung?

Tidningarnas språkvårdare

Jaha, så nu har DN:s språkvårdare lämnat sin post, som Ingrid skrev på Pratbubblor igår. Men fortfarande har vi två stora och respeketerade tidningar med kunniga och omdömesgilla språkvårdare. Ett fyrfaldigt leve för Dagens Industri med språkvårdaren Karin Fries och Computer Sweden med språkvårdaren Anders Lotsson.